Senaste numret av FiB fullspäckat med sommarläsning: noveller och lyrik av Qaisar Mahmood,  Unni Drougge, Freke Räihä och Saskia/Hilary Koob-Sassen, reportage och artiklar, om Moldavien, TTIP, bostadsmarknaden och annat av Lucas De Vivo, Hanna Stridh, Malcom Kyeyune, bok- och filmrecensioner av Johannes Nilsson, Agneta Willans och Christer Lundgren.

Prenumerera!

Jan Myrdal med bidrag av Jan af Burén och Hans Larsson. När gatan tog mediemakt. Pariskommunens bilder.  Erbjudande till Fib:s medlemmar: 240 kronor inkl. porto.  Bäst för förlaget är det om beställningarna görs till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., men det går även att ringa till 0702 454506 eller använda de här beställningsblanketterna med svarsporto. Se bifogade pdf-filer.

Har aldrig fått lära mig läsa någon annan bok än era ansikten

Förstår inte vad ni säger men det finns mycket som inte behöver sägas

Många passerar så nära att jag nästan kan röra vid era liv

Varje dag

Jag skulle vilja resa mig upp

Kasta mina trasor

Osynliga bojor

Men som ett bi får jag aldrig ge upp

Muggen är nästan tom

Jag måste tro

Att några ensamma pollenkorn åt gången

En dag ska fylla min kupa i ett land

där mjölk och honung

flödar för oss

Från och till och senast för en tid sedan har den gamla historien om hur FiB "avslöjade" hur dåvarande SAF skulle vrida opinionen till sin fördel. Vad är nu detta att "avslöja"? Men strunt i den frågan. SAF-skrivare har sen länge berättat att detta "avslöjande" var planterat i FiB för att få publicitet. Vem eller vilka i FiB som lät sig dras vid näsan vet jag inte. Saken borde ha lett till en hälsosam självbegrundan i stället för att framhållas som föredömlig. Alla gör fel men man bör lära av dessa. Med vänlig hälsning från en läsare som gläds åt att tidningen blivit betydligt bättre.

Vårt intag i Sverige av animalier räknat i kalorier är i princip oförändrat mellan 1960 och 2010 och eftersom det totala intaget av kalorier ökat så har andelen animalier i Sverige minskat från 36% till 32% år 2010. Med vad är det vi äter mer av då? Ja den stora raketen är frukt och grönsaker som har ökat mycket i kilo. Rotfrukterna har stått mer eller mindre stilla, medan ökningen är på färska grönsaker och frysta grönsaker och grönsaksrätter, dvs på det mest resurskrävande grönsakerna. Sedan är vegetabiliska oljor den snabbast växande delen av den globala kosten. Rött kött och cancer? I Europa och Asien finns inga studier som bekräftar sådana kopplingar. Däremot finns observationsstudier från USA där man finner att ”Rött kött och Charkuterier” kan orsaka cancer. Att komma ihåg då är att en observationsstudie inte kan säga vad som är orsaken. Är det Charkuteriernas tillsatser, Coca Colan till hamburgaren, Glazen på grillköttet eller för hårt grillat kött osv, som ger ett samband. Det vet vi inte idag utifrån brist på riktiga randomiserade studier.

Negativa hälsoresultat? Kött från ett gräsbetande djur har en bra sammansättning näringsmässigt och har ett mycket gott näringsinnehåll för oss. Där även inälvorna är bra ur näringsynpunkt. Gräsbetande djur har också den unika egenskapen att omvandla gräs till bra mat och konkurrerar inte avgörande med odlingsbar jord. Djuren kan beta i hagen där man inte kan odla. Vanlig mjölk skyddar mot diabetes och barn som dricker vanlig mjölk har mindre övervikt. När det gäller Industriuppfödda djur ser jag nackdelar med den inhumana djurhållningen och uppfödning med till stor del artfrämmande föda, GMO-föda och antibiotika. Där finns även den negativa effekten i ett miljöperspektiv, sämre näringsutbyte och tveksam livsmedelssäkerhet. Köttet orsakar miljökatastrofer? Märkligt om det totala antalet boskap som per person över tid har minskat i ett globalt perspektiv skulle vara orsak till en global uppvärmning och miljökatastrofer och därmed skulle vi bortse från förbränning av fossila bränslen som det stora problemet. FAO:s reviderade rapport anger köttets andel av den globala uppvärmningen till 14%.

Den stora delen av det står avskogningen (skogsskövlingen) i Sydamerika och Asien för. Där man skövlar regnskog för att odla främst sojabönor men även för palmolja. I rapporten faller hela den avskogningen på köttet trots att bara 35% av sojabönorna används som djurfoder i köttproduktion. Resten går in i livsmedelskedjan. När det gäller gräsbeteskött så är det klimatneutralt och gräsbetet lagrar koldioxid i marken. Gräsbetande djur används idag för att restaurera ”trötta” jordar och stimulerar biologisk mångfald i flora och fauna. Utan boskap går det heller inte att odla ekologiskt.

En grönare värld? En titt på recepten i nummer 4 2016 stämmer till eftertanke. Där ingår margarin som är en industritillverkad produkt med huvudingrediensen palmolja fraktad från Asien. Processad i Hexan, omestrad, färgad och smaksatt med syntetisk arom. En grönare värld? Quorn? En annan hårt processad syntetisk industriprodukt som inte heller gör något grönt avtryck. Sojaprodukter? Har sin del i skogsskövlingen och tveksam ur näringssynpunkt med sitt innehåll av bland annat Isoflavoner, Fytater och Fytoöstrogener och rekommenderas ej till barn i vissa länder. Till det måste man lägga att bearbetningen för att göra sojaprodukterna ätbara också kräver industriell bearbetning. Oatly? Havren som är basen för produkten har små effekter på växthusgaserna men här är belastningen tillverkningsprocessen och transport av råvara och färdig produkt.

Grönsaker? Inte helt oproblematiskt ur ett miljöperspektiv med konstgödning och bekämpningsmedel. Dessutom är näringsutbytet magert i förhållande till energiförbrukningen. Jag tror att gräsbetande djur är hållbart och miljövänligt. Det ger ett bra näringsutbyte och är viktigt för öppna landskap och gör att landsbygden lever med allt som följer med som gårdsbutiker, mejerier, slakterier osv.

En levande lokal produktion av gräsbeteskött kan vara ett alternativ till Big Food, Big Pharma, GMO och TTIP. Då passar det storskaliga spannmålsjordbruket bättre för de stora aktörerna och monopolen men miljövänliga är de inte. Jag har full respekt för att människor väljer att avstå från animalier men jag blir så oerhört besviken när tidningen jag prenumererat på genom åren och uppfattar som trovärdig, så grovt misshandlar ett så viktigt ämne. Skämmes tammefan!

På onsdagskvällen den 20 april arrangerades ett möte om NATO på Folkets Hus Gnistan i Örnsköldsvik, av Folket i Bild/Kulturfront tillsammans med Miljöpartiet, Vänsterpartiet, SSU och ABF. Ett 20-tal intresserade personer fick lyssna till historikern och journalisten Anders Björnsson.

Vi, Kvinnor för Fred (Kff) och Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen (Fmkk) ämnar genomföra en "budkavle" mot värdlandsavtalet med Nato. Propositionen läggs i riksdagen den 22 mars och omröstning sker den 25 maj.

Palestinska barn på Västbanken tvingas tillbringa allt mer tid inomhus. Det är helt enkelt för farligt att leka utomhus, där de riskerar att bli offer för den israeliska arméns nu accepterade politik att skjuta allt och alla som skulle kunna utgöra ett, inbillat eller verkligt, hot mot soldaterna.

I en av de stora finska tangomelodierna nämligen Unto Mononens ”Satumaa”, ”Sagolandet” sjunger sångaren i refrängen ”Oi jospa kerran sinne satumaahan käydä vois, niin sieltä koskaan lähtisi en linnun lailla pois. Vaan siivetönnä en voi lentää vanki  olen maan, vain aatoksin mi kauas entää sinne käydä saan”. På svenska blir det ”Ack om jag blott en enda gång fick flyga över dit, då skulle jag bli stannfågel och aldrig komma hit. Men utan vingar som jag är får jag hållas här, blott tanken som är snabb och fri kan stundom vara där”. I en klassisk filmsekvens i Aki Kaurismäkis ”Flickan från tändsticksfabriken” sjunger Reijo Taipele ”Sagolandet”.

Hög tid för allsidig rapportering fri från rysshets. Nyligen sände Sveriges Radios "Konflikt P1" ett program om den ekonomiska situationen i Ryssland. Programmets anda och grad av (o)partiskhet illustreras bäst av dess suggestiva titel "Rysslands kris och grannars fruktan". En av de medverkande var Oleg Mezjuev, en Stockholmsbo med släktingar i Ryssland, som skulle berätta om vanliga ryssars syn på den ekonomiska situationen och Västs sanktioner mot Ryssland.

Jag tänker avhålla mig från att skriva analys över bomberna i Bryssel. Det här är ingen unik händelse. Och det jag vill ha sagt har jag skrivit så mycket om tidigare (kolonialism, krig, dödade civila, högerns skuld etc). Det finns ju mycket som skaver, men här nöjer jag mig med att sätta västmedias rapportering i perspektiv.

Det är något som inte stämmer. Varje gång som det sker en terrorattack förfasas världen och man lovar krafttag mot terroristerna. Och folket invaggas i en slags konturlös trygghet att nu var det sista gången det hände. För nu – heter det – har vi utökat avlyssningen, höjt anslagen till antiterrorstyrkorna och inlett ett fördjupat samarbete mellan ländernas underrättelsetjänster. Visst, säger allmänheten lite osäkert, nu kommer väl allt gå bra, inga mer bombdåd. Och man försöker se framåt. Glömma den där oron som mal i en. Glömma de som blev mördade och lemlästade. Glömma att man kan vara nästa offer.

Hur var läget i Syrien innan demonstrationerna började i mars 2011, och hur började det? Detta har bland andra Pål Steigan, föreningen Syriensolidaritet och Anders Romelsjö skrivit om. Artikeln nedan av Pål Steigan följs av ett utdrag från broschyren ”Vad händer i Syrien?” 2013.

I det senaste numret av FiB/K (nr 3/2016) är redaktören för FiB-juristernas hemsida inte överens med FiB-juristernas ordförande och tillika en av grundarna av sajten alliansfriheten.se om hur vi skall se på den ryska Syrieninterventionen. Är den förenlig med den mellanstatliga uppförandekod vi idag har eller är den inte det.

alliansfria svenska soldater

Helgens intressanta konferens i Uppsala med Arne Andersson, Jan Myrdal, Jenny Wrangborg, Oskar Sjöström, Peo Österholm och Ulla Wennberg. Samtalsledare FiB/Ks ordförande Torbjörn Wikland publiceras nu här på Folket i bild/k om du missade den, eller vill se något avsnitt igen