Tankar om borgerliga friheten

Peter Forsskål

Atlantis

Denna tunna pamflett utgavs – naturligtvis censurerad – 1759 av Peter Forsskål, spränglärd prästson och elev till Linné. Den har sitt historiska intresse då den föregick den svenska tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen 1766.

Den hurtiga stilen och Forsskåls friska kursiverande passar inte bara in finfint i min bild av frankofila sjuttonhundratalssprättar med pudrade peruker utan gör det också riktigt roligt att läsa. Det går inte att ta miste på författarens stora och tidsenliga optimism: Mitt i en vetenskaplig revolution och en gryende industrialisering blev framstegstanken central.

Forsskåls idéer måste kallas upplysta: Ämbeten ska inte ärvas, skola åt alla och framför allt ”en inskränkt Regering, och en oinskränkt skriffrihet”. Friheten och samtalet är det bästa sättet att hålla folket lugnt (bläck eller blod, som han kallar det på ett annat ställe), och en av hans utgångspunkter är att egenintresset backar för förnuftet så att sanningen alltid segrar i en fri debatt. Man kan tycka att vi nu efter 250 års frihet, individualism och medial utveckling skulle sitta med facit och kunna avgöra hur sant det påståendet är, och den frågan lämnar jag glatt över till läsaren.

Det var i alla fall redan då klart att mer frihet inte är alla problems lösning. Enligt Peter Forsskål är de rika och mäktiga dess främsta fiender och den kräver av sina utövare att de är rättsinta och älskar dygd. Han är med andra ord ingen tokliberal av modernt snitt, utan målar snarare upp en konservativ idyll. Om klyschan ursäktas kan man nog kalla hans ideal frihet under ansvar, men framför allt påpekar han att individens väl är beroende av kollektivets snarare än tvärtom. Och det är en insikt som håller.

Så gick det till. Bevisen för evolutionen

Richard Dawkins

Övers. Margareta Eklöf

Leopard förlag

En vetenskaplig teori är något annat än det vi i vardagsspråket menar med teori. En vetenskaplig teori är inte en idé i största allmänhet. Den är snarare ett ramverk som förklarar en mängd fakta och fenomen vilka bekräftats genom observationer och experiment. En vetenskaplig teori är aldrig något ”bara”.  Evolutionsteorin möter motstånd hos många och omnämns då gärna som ”bara en teori ” men den har, sedan den först framlades av Charles Darwin, bekräftats på en mängd sätt.  Richard Dawkins ambition är att i denna bok presentera dessa bevis. Boken kan ses som en stridskrift mot kreationismen men berättar också på ett underhållande sätt om utvecklingsläran och vad vi vet.

Så gick det till är inte en redogörelse för den historiska utvecklingen. Snarare försöker den förklara processer och problem! Hur går det till? Varför blir det en utveckling? Hur kan vi veta? Hur är det med mellanformer, finns de?  Hur vet vi fossilens ålder? Vad kan vi upptäcka av historien hos moderna organismer?

Den moderna evolutionsteorin (neodarwinismen) består av två delar: dels slumpmässig förändringar av gener, mutationer, dels det allt annat än slumpmässiga naturliga urvalet som bestämmer vilka av dessa mutationer som kommer att överleva och sprida sig. Darwin beskrev det naturliga urvalet som han styrkte med en mängd observationer.  Däremot kände han inte till de mutationer som är basen för urvalet. Sedan dess har nya rön kommit till och man har inte bara kunnat iaktta resultaten av urvalsprocessen utan själva processen då den sker. Med ett tillräckligt starkt urvalstryck kan utvecklingsprocessen vara förbluffande snabb. Det som kommit till är alltså kunskaper om genetiken och förståelsen av kemin. Vad som också kommit till är en mängd experiment som kunnat belägga såväl förekomsten av mutationer som själva urvalet

Dawkins är en entusiastisk berättare och som sådan återger han gärna anekdoter och illustrerar sina resonemang med olika liknelser. Boken är rikt illustrerad. Den är ofta underhållande, men inte alltid helt lätt och inte alltid välformulerad.

Den största invändningen gäller dock översättningen. Boken är dess värre full av irriterande översättningsfel som blir faktafel. Värst är det i kapitlet om skaldjur där de stackars krabborna har en buk som ligger invikt under övriga kroppen. Det heter inte skaldjur utan kräftdjur och det de viker in är inte buken utan bakkroppen eller stjärten. Enligt tryckorten har det funnits faktagranskare som bearbetat översättningen. Jobbet är inte fullgjort!

Det tystade samtalet

Jurgen Reeder

Norstedts

Det tystade samtalet. Om staten, psykiatrin och försöken att undanröja det psykoanalytiska inflytandet är en debattbok, som behandlar hur samhällsutvecklingen lett fram till en nedmontering av det psykodynamiska samtalet som metod inom psykiatrin. Det dynamiska samtalet bygger på den psykoanalytiska teori som Sigmund Freud utvecklade och som använts och vidareutvecklats under 1900-talet.

Jurgen Reeder, leg psykoterapeut och psykoanalytiker, redogör i boken för den förändringsprocess som skett och alltjämt sker inom psykiatrin. Hur primärvården, med sina små resurser och inom detta område bristande kompetens, förvandlar människors ”normala” livskriser till sjukdomstillstånd som bör medicineras bort eller behandlas med hjälp av tankemässig ”omprogrammering” så att symtomen försvinner – dock förblir dessvärre orsakerna till symtomen förborgade. Boken beskriver Högskoleverkets diskvalificering av sex olika, sedan många år tillbaka väletablerade terapiutbildningar, som fråntagits sina examinationsrättigheter samt hur Psykoterapiinstitutet, Sveriges viktigaste institution för psykoterapi, lagts ner.

Författarens tes är att den, sedan lång tid tillbaka, växande kontroll- och granskningskultur som finns i samhället är förklaringen till det som skett. Allt måste kontrolleras, vägas och mätas – kvalitetssäkras. Kvalitetssäkringsideologin utarbetades ursprungligen för att göra industriell produktion mätbar och därmed möjlig att jämföra med andra produkter. ”Mätbara mål” är honnörsordet men hur mäter man mjukdata som erfarenhet, personlig lämplighet, ”tyst kunskap”? Hur mäter vi kvalitén på en människas liv? Detta låter sig naturligtvis inte göras och det känns upplyftande att Reeder talar klarspråk i denna fråga.

Men vad är orsaken till att allt – även det som inte går att mäta – ska kvalitetssäkras? Kopplingen mellan att försöka vaska fram vad som är god eller mindre god kvalité inom t.ex. vården har, som allt annat i dagens samhälle, samband med det kostnadseffektiva tänkandet. Vad är viktigare än en god affär? Mänskligt sett, är en god affär oftast en dålig affär!

Det tystade samtalet är en mycket intressant och läsvärd bok, som undanröjer något av dimridåerna kring statliga utredningar. Texten är i stycken så teoretisk att den blir svårtillgänglig. Men det tystade samtalet gäller inte enbart det psykodynamiskt inriktade samtalet utan också det sociala/samhälliga/politiska samtalet, om sakernas tillstånd. Diskussionen kring dessa frågor underkastas ”kostnadseffektivitetens” argument och tystas med hjälp av dessa.

Nuförtiden gäller det – sorgligt nog – bara ”att gilla läget”.

Agneta Willans