Så gick det till. Bevisen för evolutionen

Richard Dawkins

Övers. Margareta Eklöf

Leopard förlag

En vetenskaplig teori är något annat än det vi i vardagsspråket menar med teori. En vetenskaplig teori är inte en idé i största allmänhet. Den är snarare ett ramverk som förklarar en mängd fakta och fenomen vilka bekräftats genom observationer och experiment. En vetenskaplig teori är aldrig något ”bara”.  Evolutionsteorin möter motstånd hos många och omnämns då gärna som ”bara en teori ” men den har, sedan den först framlades av Charles Darwin, bekräftats på en mängd sätt.  Richard Dawkins ambition är att i denna bok presentera dessa bevis. Boken kan ses som en stridskrift mot kreationismen men berättar också på ett underhållande sätt om utvecklingsläran och vad vi vet.

Så gick det till är inte en redogörelse för den historiska utvecklingen. Snarare försöker den förklara processer och problem! Hur går det till? Varför blir det en utveckling? Hur kan vi veta? Hur är det med mellanformer, finns de?  Hur vet vi fossilens ålder? Vad kan vi upptäcka av historien hos moderna organismer?

Den moderna evolutionsteorin (neodarwinismen) består av två delar: dels slumpmässig förändringar av gener, mutationer, dels det allt annat än slumpmässiga naturliga urvalet som bestämmer vilka av dessa mutationer som kommer att överleva och sprida sig. Darwin beskrev det naturliga urvalet som han styrkte med en mängd observationer.  Däremot kände han inte till de mutationer som är basen för urvalet. Sedan dess har nya rön kommit till och man har inte bara kunnat iaktta resultaten av urvalsprocessen utan själva processen då den sker. Med ett tillräckligt starkt urvalstryck kan utvecklingsprocessen vara förbluffande snabb. Det som kommit till är alltså kunskaper om genetiken och förståelsen av kemin. Vad som också kommit till är en mängd experiment som kunnat belägga såväl förekomsten av mutationer som själva urvalet

Dawkins är en entusiastisk berättare och som sådan återger han gärna anekdoter och illustrerar sina resonemang med olika liknelser. Boken är rikt illustrerad. Den är ofta underhållande, men inte alltid helt lätt och inte alltid välformulerad.

Den största invändningen gäller dock översättningen. Boken är dess värre full av irriterande översättningsfel som blir faktafel. Värst är det i kapitlet om skaldjur där de stackars krabborna har en buk som ligger invikt under övriga kroppen. Det heter inte skaldjur utan kräftdjur och det de viker in är inte buken utan bakkroppen eller stjärten. Enligt tryckorten har det funnits faktagranskare som bearbetat översättningen. Jobbet är inte fullgjort!