Aftonbladet skrev i måndags ”Under måndagen kom beskedet att USA ber Sverige om hjälp i kampen mot IS. Det är USA:s försvarsminister Ashton Carter som skickat ett brev till sin svenska motsvarighet Peter Hultqvist (S) samt en rad andra länder, däribland Norge, där man ber om militärt stöd mot terrororganisationen.” 

Att USA:s är huvudorsaken till förstörelsen i Syrien och Irak och till den kraftiga tillväxten av al-Qaida och ISIS är tydligt och har även på olika sätt rapporteras av president Obama, vicepresident Biden, förre NATO-chefen Clark med flera. (http://jinge.se/mediekritik/usa-general-obama-biden-vi-har-medvetet-slappt-fram-al-qaida-och-isis-i-syrien-och-irak.htm)

Läs hela artikeln i Jinge

I DN idag upptas hela första sidan av rubriken ”Islamiska staten har gått från att vara en mördarsekt till en global maktfaktor” och inne i tidningen beskrivs ISIS på hela 6 sidor av journalisten Erik Ohlsson. Men ingenstans i den detaljrika artikeln diskuteras ISIS framväxt i relation till den politik som USA och allierade fört och för. Den som varit avgörande för uppkomsten av ISIS och för dess framväxt.

"Fokus på Bushadministrationen har medfört att FN föreslår åtal med Bush-administrationens tjänstemän, medan Obama är ursäktad då han förbjöd inhemsk tortyr under 2009, och upprepade detta i november 2014. Obamas uttalande att han har upphört med CIA:s förhörsprogram har okritiskt rapporterats." Skriver Anders Romelsjö

Regeringarna i så kallade ”demokratiska länder” som USA, Belgien, Frankrike, Tyskland, Kanada, Qatar och Saudiarabien tillät inte syrier att rösta. Däremot hyllar flera av dessa länder statskuppsregeringen i Kiev och valet där, samt tar avstånd från demokratiskt valda Hamas. Man kallar valet i Syrien en fars, men sluter upp bakom det av valet i djupt korrumperade Afghanistan, där en betydande (större än i Syrien troligen) av landet inte kontrolleras av regeringen hyllas, och där kandidater som vill att USA och andra angripande stater genast ska lämna landet inte kan delta.

Fredagen 10/10 sa Turkiet nej till turkiska marktrupper i Syrien för att rädda Kobane. Vad beslutet grundade sig på är oklart. USA har varit ovilliga att acceptera detta samtidigt som det talas om nödvändigheten av marktrupper. Att Turkiet nu avstår från att gå in med trupper kan kanske vara som den tidigare indiske diplomaten MK Bhadrakumar skriver på sin blogg, att Iran i hårda ordalag varnat Turkiet för detta. Turkiska trupper på syrisk mark kommer att få irreparabla konsekvenser. Iran har erbjudit den syriska regeringen att befria Kobane om de begär hjälp från Iran att göra detta. Situationen är farlig för Turkiet skriver Bhadrakumar.Länkar:

Nato Slouches toward Syria Iran draws red line.

Cruch time for Obama in Syria.

In a speech by the President of the United States of America – read by millions in all corners of our world in minutes – rest assured that every single word has been weighed with utmost care.

With this in mind, Obama’s speech can be analysed as both offending to the rest of us and – exceptionally – weak.

It caused no enthusiasm among the future army officers he spoke to and no enthusiasm among leading Western media.

I will argue that

• Intellectually and morally the speech doesn’t have the basics – full of contradictions and imbued with unbearable self-praise.

• While there is a recognition of ”mistakes” such as ”our” war in Iraq and a potential step-back from interventionism, there is neither an adequate analysis of the past nor of what the future may need in terms of leadership.

Läs hela inlägget här.

Att inleda ett seriöst samtal vore i linje med rekommendationerna från FN:s arbetsgrupp för undersökning av godtyckliga fängslanden, som kritiserat både USA för behandlingen av de fem terroristbevakarna (maj 2005) och Kuba för fallet Gross (november 2012).

Svar till Britta Ring "Hur oense är vi egentligen?" från Föreningen FiB-juristernas styrelse: "Ryssland har använt våld mot Ukraina och även hotat med våld och därmed brutit mot FN-stadgans artikel 2 (4), som förpliktar medlemsstaterna att avstå från våld och hot om våld riktat mot en annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende."