Artikeln.
I detta juridiska dödläge skulle en politisk lösning vara att den svenska regeringen lämnar sådana garantier att Assange kan känna sig förvissad om att inte bli utelämnad till USA om han inställer sig till ett förhör i Sverige.

Internationell press rapporterar i dagarna om att Julian Assange riskerar ett 35-årigt fängelsestraff i USA efter beskyllningar om publicering av hemligstämplat material avseende militära operationer i Afghanistan och Irak. Samtidigt tillkännagavs att åklagaren Marianne Ny avvisat en inbjudan från Storbritannien att förhöra Assange i London. Detta trots att biträdande utrikesministern Hugo Swire deklarerat i Storbritanniens parlament: ”vi skulle göra allt för att underlätta detta”.

I detta juridiska dödläge skulle en politisk lösning vara att den svenska regeringen lämnar sådana garantier att Assange kan känna sig förvissad om att inte bli utelämnad till USA om han inställer sig till ett förhör i Sverige. Regeringen har (ändå) sista ordet i överlämningsärenden till främmande land, och i det här fallet skulle Sverige kunna hänvisa till internationella konventioner om yttrandefrihet när det gäller Wikileaks verksamhet.

De två partierna i den nya regeringen har under valkampanjen förespråkat en oberoende svensk utrikespolitik. Utrikesministern Margot Wallström deklarerade nyligen i ett direkt uttalande till Svenska media: ”Det är inte USA som bestämmer vår politik”.

Den tidigare borgliga regeringens handläggning av ”fallet Assange” har kritiserats på flera internationella forum för mänskliga rättigheter. Kritiken har huvudsakligen varit fokuserad på:
a) den tidigare regeringens direkta inblandning i den rättsliga proceduren i ärendet, såsom statsminister Reinfeldt uttalanden i media vilka kritiserades bl.a. i ett öppet brev av den australienske senatorn Skott Ludlam, och som vann stort internationellt gehör;
b) regeringsledamöters uttalanden om Julian Assanges rätt till politisk asyl;
c) felaktiga uttalanden från utrikesdepartement om att det av legala skäl inte skulle vara möjligt att förhöra av Julian Assange i London;
d) utrikesdepartementets ovilja att lämna någon form av garanti om att inte utlämna Julian Assange till USA – där han likt Chelsea (Bradley) Manning – riskerar en inhuman behandling.

Vi föreslår således att Sveriges nya regering – på samma fördömliga sätt som de uttalanden beträffande erkännande av Palestina som egen stat – också stöder principen om yttrandefrihet, vilket måste inkludera ”whistleblowing”, alltså rätten att öppet redovisa de brott som myndigheter eller makthavare begår. Detta kan enklast göras genom att lämna garantier för att visselblåsaren Julian Assange (Wikileaks grundare) kan komma till Sverige för ett rättsligt avslut utan att riskera att utlämnas till USA. En sådan garanti bör kunna utformas så att den inte strider med Sveriges utlämningsavtal med USA. Det är viktigt att påpeka att Sverige redan förpliktigad att inte utlämna personer till ett land där de riskerar en inhuman behandling.

Regeringen har sista ordet! Den svenska regeringen avslog den 4 oktober 2007 en begäran om utlämning av en rysk medborgare som misstänktes för att ha deltagit i en kidnappning i Tjetjenien. Högsta domstolen hade tidigare funnit att det inte fanns något hinder mot utlämning.

Förslaget handlar inte i första hand om ett stöd till personen Julian Assange utan om en möjlighet till ett rättsligt avslut samt ett stöd för yttrandefriheten. Vårt förslag överensstämmer med vad Amnestys internationella sekretariat (IS) föreslagit.

Emellertid: Julian Assange har aldrig anklagats för något brott inför svenska domstolar, upprördheten över ”misstankarna” gällande sexanklagelserna har kunnat utnyttjas för andra politiska syften. Ett exempel är den anti-Assange-kampanj ”Prata-om-det”, där advokat Claes Borgström offentligt förklarade att “det här är absolut en politisk fråga“, samt att “Assange-fallet” blivit en symbolfråga för radikalfeminismen enligt dess företrädare.

Det är därför angeläget – inte bara utifrån de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige ratificerat utan även av hänsyn till de två kvinnor som anklagat Assange – att detta ärende får ett rättsligt avslut. Det kan knappats ligga i de två kvinnornas intresse att Julian Assange förblir på Ecuadors ambassad fram till dess ärendet preskriberas.

Oavsett Assanges handlingar i Sverige, bör han få löfte om att inte utlämnas till ett land där han – likt whistleblowern Chelsea Manning – sannolikt kommer att utsättas för en inhuman behandling. Även om Högsta domstolen konstaterar att det inte föreligger något hinder för en utlämning, kan regeringen vägra verkställa denna.

I England har Assange haft husarrest med fotboja alternativt varit inlåst på Ecuadors ambassad i London i över fyra års tid. Ecuadors ambassadör och Eva Joly (fransk EU-parlamentariker och undersökningsdomare) har sökt kontakt med den tidigare svenska regeringen för att finna en lösning. Så har även åklagare Rolf Hillegren, lagman Brita Sundman och Johan Pehrson på Justitieutskottet liksom Anne Ramberg på Advokatsamfundet. Alla ansträngningar har vart förgäves. Tidigare utrikesministern Carl Bildt har vägrat att diskutera saken.

Assange har utpekats i USA som ”high tech terrorist”, och enligt dokument publicerade genom Edward Snowden placerades Assange den 10 augusti 2010 på en s.k. ”Manhunting target list”. Samtidigt uppmanade den amerikanska regeringen europeiska länder som deltagit i NATO-ledda militäroperationer i Afghanistan – därav Sverige – att ”överväga åtal” mot Assange.

Vad gäller frågan om sannolikhet för en utlämning så har svensk praxis de senaste femton åren varit att bifalla samtliga utlämningsframställningar från USA – när personen i frågan har befunnits i svenskt territorium.

Marcello Ferrada de Noli
professor emeritus, tidigare avd. för socialmedicin, Karolinska institutet samt Harvard Medical School
Anders Romelsjö
professor emeritus, Karolinska Institutet och Stockholms universitet
Leif Elinder
barnläkare, samhällsdebattör

Artikeln har förutom på Västerbottens-kurien publicerats på Pofessor's blog och http://jinge.se