Genom den svenska grundlagen och rättspraxis finns det redan ett visst skydd för anställda som slår larm. Det är mer omfattande för offentliganställda än privatanställda - men inte tillräckligt.

Utredningen föreslår nu ett skydd för arbetstagare som på rätt sätt slår larm om allvarliga missförhållanden och vissa brott.

-  Det är olyckligt att förslaget bara skyddar larm om ”allvarligare” missförhållanden. Vision tycker att utredningen borde ha gått längre, som anställd ska man kunna larma sin arbetsgivare om alla missförhållanden på arbetsplatsen utan att riskera att drabbas av repressalier, säger Annika Strandhäll, förbundsordförande i Vision.

Vidare förslås att den anställde först måste larma internt, och externt först om det visar sig att arbetsgivaren inte gör något med anledning av det interna larmet. Uppdelningen på två steg, internt och externt, tycker Vision är olycklig.

- Den som larmar internt röjer sin identitet och om inget då händer är risken stor att man inte vågar gå vidare och larma externt. Istället borde det vara möjligt att direkt vända sig till media om det finns anledning att vara orolig för följderna av ett internt larm, säger Annika Strandhäll.

I utredningens förslag uppmuntras arbetsgivare att införa rutiner för interna larm om missförhållanden.

- Vision är kritiskt mot denna typ av interna rutiner som ofta brister i öppenhet och insyn. Som anställd vet man inte vad som händer sedan man larmat. Det ger också fel signaler, inte minst till offentligt anställda som ju har ett meddelarskydd. Om man som offentligt anställd hänvisas till arbetsgivarens interna rutiner kan man felaktigen tro att meddelarskyddet är begränsat och inte våga använda det. Det är en farlig utveckling, säger Annika Strandhäll.

För ytterligare kommentarer kontakta Annika Strandhäll, tfn 070- 280 85 61 eller Åsa Tillberg, förbundsjurist, tfn 070- 510 51 53.