Myrdal föreslår att jag skall "titta på filmer i TV och bilder i tidningar och på nätet" för att förstå att flyktingarna faktiskt "väller in". Men det är ju just det jag gör, tittar alltså (och läser förstås, både svensk och utländsk press i mängd). Men där Myrdal ser människor som "väller in" ser jag människor i nöd, medmänniskor som är i skriande behov av hjälp. Och då gäller Den gyllene regelns maning: Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Så är den kristna formuleringen i Bergspredikan, i Matteus 7, men denna regel finns som bekant i nästan alla religioner. Man behöver alltså inte hänvisa till Lenin. Det räcker att gå till vår egen Bibel, där det finns så många fina, ja rent "ädla", ord om medmänsklighetens och solidaritetens betydelse. Matteusevangeliets kapitel 25 är i det avseendet inte så dumt det heller!
Jag är fullt enig med Jan Myrdal, och även Hans Öhrn, om kolonialismen och imperialismen som orsak till mycket av dagens flyktingkatastrofer, speciellt det amerikanska "kriget mot terrorn" efter elfte september, alltså anfallen på Afghanistan, Irak, Libyen etc. Även Sverige har där en stor skuld, bl.a. genom sitt deltagande i Afghanistankriget.
Men vad jag försöker säga, det är att desto större är då också vårt ansvar, Sveriges ansvar, att hjälpa de människor som flyr från dessa krig och dessa förödda länder. Att i det läget håna människor som agerar medmänskligt och solidariskt och försöker påverka sina politiker att agera, det stör mig oerhört.
Tänk i stället: Hur skulle jag själv vilja bli behandlad om det var jag som var tvungen att fly på detta sätt?
Jimmie Åkesson är, som Hans Öhrn påpekar, självklart inte skyldig till allt ont i världen. Vem har påstått det? Men han är däremot, i den svenska debatten, skyldig till en förgrovning av språkbruket och en avhumanisering av de individer som flyr, och det är illa nog. Och särskilt uppseendeväckande är det när detta språkbruk sedan dyker upp även hos människor som jag känner som vänster.
Kommentarer
Betecknade är det tyst om den största flyktingkatastr ofen i Europa inför vintern, den som över en miljon drabbats av pga av "antiteroristop erationen" i Ukraina som aktivt understöddes av svenske utrikesminister n och vars offer denne minister inte ägnade ett enda av sin hundratals Ukraina twitterflöden om. De har tak överhuvudet men saknar i Donbass och det övriga Ukraina alla regelbunden mat eller annan hjälp från myndigheterna. Diskussionerna om denna konflikt tycks som i övriga media reduceras till i och för sig viktiga folkrättsfrågor eller vilken stat som är skyldig medan de civila offren blir till en distraktion utanför bilden av de stora principiella frågorna.
När det gäller omhändertagande t av de större inströmning av flyktingar från Västasien som nu kommer har mycket riktigt redan sagts.
Om man ska begränsa sig till flyktingar pga av krig blir det dock ett problemen både med vem som kan sägas bära skulden och hur långt denna ska sträcka sig. Den näst största och nästnäst största flyktinggruppen som vill till Tyskland är människor från Kosovo och Serbien. Hur långt tillbaka ska man räkna och framförallt på vilket sätt ska skillnader göras mellan krigsflyktingar och ekonomiska flyktingar och för den delan miljöflyktingar . Om man ser till en del krig förutom Ukraina där vi är huvudskyldiga till västsidan upptrappning så är USA drivande bakom många, men när det gäller ekonomiska flyktingar är vi lika ansvariga som någon annan rik stat för den rådande ekonomiska världsordningen s och dess flyktingar.
Ola "månglandet" verkar mycket utbrett i vanliga massmedia. Undrar vart flyktingströmma rna sökte söket sig vid tidigare peak.
Dock, Meissans artikel har en stor förtjänst, nämligen att den går emot det panikmånglande angående flyktingströmme ns totala numerär som Jan Myrdal, Jimmy Åkesson m.fl. ägnar sig åt.
som skriver (avkortat)
Flow of refugees towards the EU (in hundreds of thousands) (Eurostat)
In 1992, when the Union numbered only 15 of its current 28 states, it received even more than that - 672,000 refugees for 380 million inhabitants. So there remains a considerable margin before the refugees begin to destabilise the European economy and its 508 million present inhabitants.
More than two thirds of the migrants are men and more than half of them are between 18 and 34 years old. Less than a third of these are refugees from war zones : 20 % are Syrians, 7 % are Afghans, and 3 % are Iraqis.
The other two thirds do not come from countries at war – they are for the most part economic migrants.
In other words, the migration phenomenon is only marginally linked to the « Arab Spring » and war. These are poor people who leave their countries to try their luck in the rich countries, by virtue of the post-colonial order and globalisation. This phenomenon, after having slowed from 1992 to 2006, has started again, and is progessively growing. It currently represents 0,12 % per year of the European population, and so – if correctly handled – should present no short-term danger for the European Union.
The President of the German Industrial Federation, Ulrich Grillo, hopes for 800,000 extra foreign workers in Germany. Since European agreements forbid this, and since public opinion is hostile to the idea, he is playing his part in the staged « refugee crisis » in order to force the evolution of the law. Do the migrants pose a problem ?"
Till Margareta Z.:"Prevention är bästa behandlingen" (uttryck från jobbet), Instämmer i att omhändertagande t måste genast förbättras för att rädda.
Men då är det väl rimligt att främst ställa krav på USA.
Några förslag:
1. EU bör på fördöma USA:s krigspolitik och uttala att denna är huvudorsak till flyktingströmma rna och till tillväxten av ISIS och al-Qaida. Bevisen är många och starka.
2. EU måste kräva att USA tar emot eller betalar för en stor andel av flyktingarna från Mellanöstern.
3. EU måste kräva att USA betalar en stor del av flyktingkostnad erna för andra länder.
4. EU måste slopa de enligt FN-stadgan olagliga sanktionerna mot Syrien, Iran och Ryssland.
5. Utforma en solidarisk flyktingpolitik inom EU och i Sverige. Detta innebär att ta emot flyktingar väl - men ett begränsat antal förstås, som alla länder gör. Många flyktingar innebär ökad konkurrens om jobben, vilket drabbar arbetarklassen och förklarar stödet för SD. De flesta flyktingar kommer ej från länder i krig, utan för att få arbete, offer för den imperialistiska utsugningspolit iken. Därför vill t.ex. tyske arbetsgivarchef en, ha generös invandring för att hålla ned lönerna. Spelar säkert roll för Reinfeldt och andra. Sverige och Tyskland tar emot många flyktingar, uppemot 1 % av befolkningen. Närmare 100 000 för Sverige, medan USA tar emot 1 500...., dvs 0,0004% av befolkningen.
6. Med detta i bagaget kan EU-stater och -partier kanske kraftfullt och trovärdigt agera mot SD, Front National etc. För antiimperialist er i FIB/K och annorstädes bör det vara viktigt att förklara sambandet mellan imperialismen och ökningen av flyktingarna.
RSS-flöde för kommentarer på denna post