OM DETTA MED KULTURFRÅGOR

Jan Myrdal

Min morfarsfar Fredrik Teodor Jansson var smed. Det sägs att han då på artonhundraåttiotalet blev socialist. Men han drack och pryglade min morfarsmor så grovt att han dömdes sitta på fästning. Visst kan såväl drickandet som hustrumisshandeln förklaras. Hans personlighet känner jag inte men han drack på det sätt som då var brukligt i det potatis/brännvinsbälte där också hustrumisshandel tillhörde ett gängse kulturmönster. Men den socialism han, kanske också formellt, tillhörde accepterade vare sig brännvinskulturen eller hustrumisshandelstraditionen. Att man skulle ansett att han av politiska eller kulturella skäl inte borde gripas och dömas för det, då som nu brottsliga, han gjort har jag aldrig hört. Hans son, min morfar, blev helnykterist. Påverkade mig därtill, särskilt när jag bodde hos honom månaderna innan han dog 1943, både politiskt och litterärt. Särskilt då genom sin samling Strindberg och amerikanska realister som Frank Norris. Han hade ju varit aktiv i den fackliga studieverksamheten på tiotalet.

Varför skriva detta? Jo även på Clartélistan (som jag inte begriper varför den skall vara sluten) skrivs om könsstympning på ett sätt som vore obegripligt för de då i början på nittonhundratalet aktiva socialisterna.
En stor del av det som kallar sig ”vänster” i allmänna medier och även på Clartélistan pratar mörkt om den verkliga könsstympning som Annica Hesser återigen lyfte fram med sin artikel i Norrköpings tidningar 14-06-20.
För dem rör detta sig blott om en ”tidningsanka”. (Den som vill se efter själv kan läsa artiklarna här.) 

Såväl internationella organisationer som kvinnorörelser internationellt och i drabbade länder bekämpar den. När invandringen till Sverige blev vanligare infördes 1982 en specifik lag just mot den hos oss i det närmaste okända könsstympning, vilken tidigare dock varit straffbar under allmänna bestämmelser. Men då stympningen är vanligt förekommande i vissa afrikanska länder (från 80 till 98% av kvinnorna stympas i Djibouti, Egypten, Eritrea, Etiopien, Guinea, Mali, Sierra Leone, Somalia och norra Sudan) hymlas det på frasradikalt håll som om det rörde ett kulturellt mångfaldsfenomen. Såväl i Sverige som i andra västländer förklaras det från sådant ”vänsterhåll” att det vore en kränkning att som i Sverige Nyamko Sabuni gjort kräva obligatorisk läkarkontroll av flickor från utsatta grupper.

Att flickor i Sverige utsätts för grovt hedersvåld och hedersmord och att flickor förs ut ur Sverige för att i ursprungsländer stympas eller tvångsgiftas föranleder därför offentliga möten, många intressanta artiklar och allmänt korrekt suckande men inte normalt polisarbete. Endast två fall av könsstympning har gått till rättegång. Detta är en skamligt omvänd rasism. Lika självklart som det var även för socialister att min morfarsfar sattes på fästning för att han mycket grovt misshandlat min morfarsmor lika självklart vore det nu att de fäder, bröder, mödrar, släktingar som är delaktiga i dessa allvarliga brott skall inför rätta. För brott mot en av oss alla – vänster som höger - accepterad lag.

Det sker inte. Inte heller ges invandrare/flyktingar från dessa länder den upplysning om gällande svensk lag de har rätt till. Enligt den summariska undersökning som nyss gjorts fanns invandrare som trots tjugoårigt vistande i landet inte kände till att könsstympning här var förbjuden. Detta innebär att ett antal befattningshavare inom polis och olika myndigheter är direkt brottsliga. Ty Utlänningslagen av år 2005 är mycket tydlig:

”2 b § En utlänning är utesluten från att anses som flykting om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till 
1. brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten, såsom dessa definieras i de internationella instrument som har upprättats för att beivra sådana brott,
2. ett grovt icke-politiskt brott utanför Sverige innan han eller hon kom hit, eller
3. gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser enligt inledningen och artiklarna 1 och 2 i Förenta nationernas stadga.Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som där nämns. Lag (2009:1542).

2 c § En utlänning är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon 
1. har gjort sig skyldig till sådana brott eller gärningar som avses i 2 b § första stycket 1 eller 3,
2. har gjort sig skyldig till ett grovt brott, eller
3. utgör en fara för rikets säkerhet.”

Då könsstympning enligt gällande lag är ett grovt brott innebär dessa paragrafer att det är en skyldighet för tjänstemännen att ordentligt upplysa om gällande svensk lag på det att invandrarna/flyktingarna inte som nu skall riskera bli brottsliga på grund av rättsvillfarelse (error juris) .

Låt mig förtydliga. Könsstympning är som sådan icke ett påbud enligt någon ”helig skrift”. Vare sig Koran eller Bibel eller liknande. Men detta spelar ingen roll för straffbarheten i Sverige. Om det i Sverige, låt oss säga i Jönköping, skulle upptäckas en skoptserförsamling vilken med glödgad kniv kastrerade män och skar brösten av kvinnor med hänvisning till Matteus 5: 28/29 då skulle våra myndigheter helt korrekt agera som Katarina II – och senare tsaristiska ämbetsmän – och behandla dem som förbrytare.

Respekten för kulturella olikheter är helt självklar när det gäller mat. Här i Varberg accepterar inte ens mina revolutionära grannar att jag följer den sed jag haft från barndomen – och genom äktenskapen – att äta surströmming. De upplever det som om jag därmed förpestar hela huset. Andra kan ha svårt för hästkött eller fläskkött eller blodmat eller sniglar eller något annat jag uppskattar. Det kan bero på religiösa seder eller bara på individuell smak. Där jämkar vi för att livet skall fungera.

När det gäller vissa centrala frågor kan det uppstå svårigheter. Vi på vänsterkanten i Sverige, som i hela Europa, har traditionellt varit mot abortförbudslagstiftningen. De som är för en sådan har varit politiska/ideologiska motståndare. Men samtidigt vet vi att abortmotståndet bland kvinnor på vänsterkanten i Latinamerika är mycket starkt. Detta bör vi undersöka. Men vi kan också göra som Vänsterpartiet och bara titta bort. Det är ett parti som å ena sidan är stark anhängare av gällande svensk lag men som å andra sidan har en hel del aktiva kvinnliga medlemmar och sympatisörer från Latinamerika med sin kulturs traditionella inställning. Jag tror att en öppnare debatt även i det partiet vore nyttigare. Frågorna är inte så enkla.

Men när det gäller kvinnlig omskärelse och tvångsgifte och hedersmord är frågorna mycket enkla. Sådant är brott och polissak. Det bör sägas tydligt.