Interventionen

Den politiska situationen i Jemen har alltid varit ytterst komplex. Houthi-rörelsen ville knappast ta makten över Jemen. Befolkningsgruppen de utgår ifrån (Zaidi-stammarna) utgör cirka 40 procent av befolkningen, och det är mycket som tyder på att de sökte en omfördelning av makten, och att problemen och fattigdomen i deras regioner skulle uppmärksammas. Houthi-rörelsen signalerade också önskemål om en politisk lösning trots de militära framgångarna, icke minst för att de var måna om att behålla landet samlat [16].

 För Saudiarabiens ledare var framgångarna för Houthi-rörelsen ett rött skynke. De ville se alla motsättningar i Mellanöstern (och världen) som en kamp mellan deras medeltida tolkning av Islam, Wahabismen/Salafismen och det onda, med Shia-islam som den värsta representanten för det senare. Zaidierna är en folkgrupp vars religion är en variant av Shia-islam. Saudiarabien har stora shia-minoritetsgrupper på eget territorium och betydande Zaidi-minoriteter i provinser som angränsar till Jemen. Eftersom saudierna håller sin egen befolkning i ett järngrepp och stoppar en avsevärd del av landets oljeinkomster i egen ficka är de livrädda för uppror. De hävdar att interventionen också är för att skicka ett budskap till Iran. Det är mer sannolikt att de vill skicka ett budskap till minoritetsbefolkningen på sitt eget territorium, med användande av Iran som syndabock [17].

Den 26 mars startade Saudiarabien sitt flygangrepp mot Jemen, ”Operation Decisive Storm”. För att tillföra det ett sken av legitimitet fick Saudiarabien med sig de små, petrodollar-stinna furstendömena inom organisationen GCC (Gulf Cooperation Council) i en ”Coalition of the willing”. Enbart GCC-medlemmen Oman avstod från deltagande. Några fattigare kusiner som möjligtvis låtit sig övertalas av petrodollar-bistånd — eller hot om uteblivet dito, anslöt sig till koalitionen, bland annat Egypten, Jordanien, Marocko
 och Sudan [18]. Bland de som har åtagit sig uppgiften att i legitimitetens namn släppa bomber, inklusive förbjudna klusterbomber [19], över en försvarslös civilbefolkning återfinns några av de mest antidemokratiska, barbariska, brutala, och korrupta regimer som kan uppdrivas. I kulisserna bistod USA och Storbritannien operationen [20][21][22] med vapen och underrättelsematerial samt med diplomatiskt och propagandamässigt stöd medan övriga västvärlden förblev handfallen.

 Al-Qaidas jemenitiska gren, AQAP, som räknas som en av de mest effektiva Al-Qaida organisationerna, har kontroll över stora delar av territoriet och är en av de stora vinnarna i Saudiarabiens krig mot Jemen då de kan utnyttja utrymmet som har uppstått till följd av bombardemangen mot såväl civilbefolkningen som mot dem som har varit deras farligaste motståndare, Houthi-rebellerna [23].

Efter tre och en halv månads bombkrig är situationen för Jemen en total katastrof. För den saudiarabiska regimens del blir läget alltmer trängt. Det finns gränser för hur länge naken ondska och aggression kan tolereras, också i
Väst. Men hur kunde FN acceptera detta flagranta krigsbrott?

Säkerhetsrådets Resolution 2216

Den 14 april 2015 hade det Saudi-ledda bombkriget pågått i tre veckor utan mandat från FN:s säkerhetsråd. Det utgjorde därmed ett klart brott mot internationell lag. Kriget hade vid denna tidpunkt skördat ca 800 döda och tusentals skadade, de flesta civila, varav många barn. Förstörelsen av civil infrastruktur fick WHO att varna för att landets sjukvårdssystem stod på randen till sammanbrott.

 
Vid samma datum antog FN:s Säkerhetsråd enhälligt (med undantag för Ryssland, som lade ner sin röst) Resolution 2216 om Jemen, framlagd av Jordanien [24]. Resolutionen lade hela ansvaret för konflikten på Houthi-rörelsen och belade denna som enda part med ett vapenembargo. Två ledare inom denna, samt förre presidenten Saleh, belades med reseförbud och sanktioner. Saudiarabiens och
”koalitionens” pågående bombkrig mot Jemen förbigicks med tystnad, och blev inte ens omnämnt i Säkerhetsrådets resolution.

I debatten gav dock Storbritannien sitt stöd till Saudiarabiens bombkrig i en bisats, i enlighet med deras roll som Uncle Sam’s trojanska häst i Europa. USA själv refererade inte till luftangreppen. USA:s FN-ambassadör, Samantha Power, sade i en kommentar till resolutionen [25] att den ”… visar att Säkerhetsrådet kommer att agera mot dem som undergräver insatser för
försoning”. Vidare uppmanade hon ”… alla parter att uppfylla sina förpliktelser under internationell humanitär lag och att underlätta för leverans av humanitär hjälp till nödställda civila”. Till sist sade hon att det inte finns något alternativ till en politisk process, och nationell dialog. Dessa ord uttalade hon alltså samtidigt som det stod helt klart att
hennes regering var fullt involverad i ”Operation Decisive Storm” med vapenbistånd, lufttankning av bombplan, logistik, underrättelse och lokalisering av mål samt marinblockad [26][27].

Jemens ”legitime” representant i Säkerhetsrådet, Mr. Khaled Hussein Mohamed Alyemany uttryckte å jemeniternas vägnar evig tacksamhet mot Saudiarabien och övriga GCC-länder för deras ”hjälp” till hans hemland. Med beaktande av det
inferno detta bombardemang har åsamkat Jemens civilbefolkning så var dessa ord ett starkt bidrag till att säkra den sittande regeringens legitimitet. De kommer säkert att gå direkt och för alltid till jemeniternas hjärta då de skådar ut över de ruinhögar de saudiska frälsarna håller på att göra av Jemens städer och byar.

Resolution 2216 gav i praktiken Saudiarabien fria händer att fortsätta med att våldföra sig mot Jemens civilbefolkning, vilket märktes omedelbart efter antagandet av resolutionen, då attackerna var speciellt intensiva [28]. Det besinningslösa våldet fortsätter än i dag, tre månader efter Resolution 2216. FN har uppgraderat det humanitära krisläget i Jemen till högsta nivå. Över 21 miljoner människor, behöver nu någon form av humanitärt bistånd och över hälften av befolkningen lider av akut matbrist. Vapenembargot mot Houthi-rörelsen har liten effekt, i och med att landet svämmar över av vapen. Men det har använts som förevändning för att ta Jemens befolkning som gisslan på ännu ett sätt: I praktiken är landet belagt med en marinblockad som
i dramatisk grad reducerar inflödet av humanitär hjälp. Skepp fulla med mat och medicin stoppas eller omdirigeras för ”inspektion”.

Säkerhetsrådets ”Resolution 2216″ kommer att gå till historien som ett av organisationens lågvatten-märken. Å ena sidan åberopar man FN:stadgans Artikel VII mot en och bara en sida i ett komplicerat inbördeskrig, och belägger denna sida med ett embargo. Å andra sidan förbigår man i total tystnad en sedan flera veckor pågående intervention i samma inbördeskrig i form av det
storskaliga Saudi-ledda luftangreppet och de massiva övergreppen mot civilbefolkningen som detta har lett till. FN har därmed i praktiken gett ”carte blanche” till fortsatt massaker på den jemenitiska civilbefolkningen. Skammens Resolution 2216 leder tyvärr FN:s säkerhetsråd ytterligare ett steg mot irrelevans som representant för ”det internationella samfundet”.

Omvärldens tystnad

För tolv år sedan, veckorna innan USA inledde bombkriget mot Irak, såg man i Sveriges städer tiotusentals människor strömma ut på gatorna i manifestationer mot det stundande kriget. Ser man till Europa som helhet, var miljontals människor på gatorna för att visa sin avsky mot det. För Jemens del råder tystnad. Tystnad i pressen, tystnad i regering och Riksdag, tystnad på gatan, trots att de humanitära och geopolitiska konsekvenserna kan komma att bli lika förödande denna gång. Jemen har en befolkning som är större än Iraks 2003, året då det landet angreps.

En orsak till denna skillnad är att det i 2003 fanns två starka ledare i Europa som klart och tydligt uttryckte sitt nej till angreppet på Irak, nämligen Tysklands dåvarande förbundskansler Gerhard Schröder och Frankrikes dåvarande president, Jacques Chirac. Deras motstånd och ledarskap var en avgörande faktor för att mana press och allmänhet till ett stort NEJ till
kriget. De går till historien som statsmän [29]. Tyvärr tycks dagens ledare i Europa ha tappat såväl den moraliska kompassen som förmågan att överskåda konsekvenserna av sitt stillatigande samtycke till Saudiarabiens, USAs och Englands-sponsrade förstörelse av Jemen och massmordet på dess befolkning.

Att ytterligare en systematisk destruktion av ett stort land i Mellanöstern kan få pågå ostört är illavarslande. Allt medan Europa är handfallet till hur man skall hantera några tiotusentals båtflyktingar över Medelhavet
 och den ökade Jihadismen så för man en politik som med all säkerhet kommer att skapa ytterligare många miljoner flyktingar och ytterligare tusentals jihadister, vilseledda och förbittrade ungdomar som har fått se sitt land, sina liv och familjer slås i spillror med Västs goda minne.

 Sverige vill gärna se sig som en ”humanitär stormakt”. Att med dessa aspirationer samtidigt tiga om slakten på Jemens befolkning rimmar illa, speciellt eftersom slaktaren är en viktig handelspartner som dessutom har stöd från våra nära allierade, Storbritannien och USA. Ett viktigt skäl för att all vapenrelaterad export till Saudiarabien måste upphöra är att det inte får finnas minsta ekonomiska incitament till att tiga om de saudiarabiska krigsbrotten.

Sverige har inga problem med att kritisera Syrien för användande av så kallade tunnbomber med motiveringen att dessa dödar utan precision och urskiljning, vilket därmed utgör ett krigsbrott. Men om high-tech ”precisionsbomber” har dödat tusentals civila i Jemen så måste man utgå från att offren blev dödade med ”precision”. I civil straffrätt är uppsåtet viktigt, det torde också gälla folkrätten. Varför är Sverige tyst om den saudi-ledda terrorbombningen av Jemen?

Sverige anser sig förtjäna en plats i Säkerhetsrådet, och arbetar för det. Om det svenska officiella stillatigandet om Saudiarabiens krigsbrott i Jemen fortbestår så är det bättre att överlåta den stolen till någon som gör skillnad.

Referenser

16. http://www.lobelog.com/the-illusory-sectarian-war-in-yemen/
The Illusory Sectarian War in Yemen

17. http://www.counterpunch.org/2015/07/09/the-us-is-now-confronted-by-the-same-sectarian-strife-in-the-middle-east-that-it-fostered/
The US is Now Confronted by the Same Sectarian Strife in the Middle East
That It Fostered

18. http://edition.cnn.com/2015/03/27/world/yemen-saudi-coalition-map/
Yemen: Who’s in Saudi Arabia’s anti-Houthi coalition?

19. http://edition.cnn.com/2015/05/03/middleeast/yemen-hrw-cluster-munitions-saudi-arabia/index.html
Report: Saudi Arabia used U.S.-supplied cluster bombs

20. http://www.counterpunch.org/2015/04/24/obama-wades-deeper-into-yemen/
Obama Wades Deeper Into Yemen

21. http://www.mintpressnews.com/MyMPN/saudi-arabias-war-on-yemen-is-also-a-british-war/print/
MyMPN Saudi Arabia’s War On Yemen Is Also A British War

22. https://consortiumnews.com/2015/04/25/embracing-the-saudi-war-on-yemen/
Embracing the Saudi War on Yemen

23. http://www.theguardian.com/world/2015/jul/07/jihadis-likely-winners-of-saudi-arabias-futile-war-on-yemens-houthi-rebels
Jihadis likely winners of Saudi Arabia’s futile war on Yemen’s Houthi
rebels

24. http://www.un.org/press/en/2015/sc11859.doc.htm
Security Council Demands End to Yemen Violence, Adopting Resolution 2216 (2015)

25. http://www.voltairenet.org/article187360.html
Resolution 2216 and debate (Yemen)

26. http://www.wsj.com/articles/u-s-widens-role-in-saudi-led-campaign-against-yemen-rebels-1428882967
U.S. Widens Role in Saudi-led Campaign Against Houthi Rebels in Yemen

27. http://www.theamericanconservative.com/larison/u-s-backing-for-the-disastrous-war-on-yemen-continues/
U.S. Backing for the Disastrous War on Yemen Continues

28. http://news.yahoo.com/un-chief-calls-yemen-ceasefire-while-seeking-envoy-050532926.html
Intense Yemen bombing, Qaeda attack after UN peace call

29. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/2860715.stm
Chirac and Schroeder on US ultimatum