Skriv ut denna sida

Alltså, jag lyssnar alldeles för mycket på public service

Carin Åberg 27 juli 2013
Carin Åberg
Carin Åberg Bild: FiB/K

Erkännes! Trovärdig public serviceradio o tv alltså. Lyssnade på en serie om äldrevård ”Livet på hemmet” (SR P1) och ett fristående program med en framtidsspaning. Och gissa om jag blev deprimerad.

Nej, egenteligen inte, bara nedstämd, besviken. Man ska inte överdriva. Depression är nåt annat. Men jag blev genuint ledsen och orolig.

 

Framtiden är tydligen att var och en får betala för vad man vill ha. Ifall man har råd. Vill du ha mer än en dusch i veckan på det kommunala hem som inte kommer att finnas, finns alternativa val. Vill du ha nån som finns där natt som dag? Men så. Eller gå ut och gå ibland? Kostar pengar. Bara att välja och betala. Snart gråter jag.

 

Och om man inte har nåra pengar då?

 

Ungefär som en fortsättning på den inslagna vägen. Allt har ett pris. Goda statsfinanser är vad det är fråga om. Inget annat. Vill du bli frisk? Men då får du väl ta konsekvenserna av dina fria val. De du har gjort i livet. Har du rökt, ätit fel mat så får du väl ta konsekvenserna av det. Få sämre vård. Banta, sluta-röka. Sköt hälsan. Sporta lite. Du har väl medlen? Eller gå hem och invänta döden.

 

Du har fått diagnosen. Ditt val. Besvära inte sjukvården. Betala det du har råd med och var nöjd. Fast redan sjuka göre sig icke besvär för de genererar inga poäng i projektet att korta köerna, så...?

 

Inga miljoner till det landsting som bryr sig inte. Det hörde jag i ett nyhetsprogram också (P1 Morgon SR P1). Såg ett program om förlossningsskador (Uppdrag granskning SVT 1) och att sjukvården kan mörka.

 

Skulle den? Varför då? Det fanns några svar: Ett var att lönerna kopplades till de miljoner som lasarettet kunde få ifall... Och då blir vården bättre? Tycker vissa. Ge bara en morot i form av pengar så löser sig allt. Tycker en del styrande. Tycker dom ja. Money rules. Pengarna styr.

 

Hänger ni med?

 

En bekant till mig jämförde vad hon fått i USA med vad hon fått i Sverige. Visserligen kostade det henne 10 000 dollar i USA. Men hon fick en undersökning, diagnos och en operation (i Sverige) som botade henne. Så hon tyckte att USA-systemet var bättre. Varför? Jo, där kunde hon få en ”second opininon”.

 

Jaha, Men måste man införa USA-systemet för att få en ”second opinion”? Måste man införa ett system där var och en får betala för sig själv för att få en diagnos och sen en behandling? Ifall ”var och en” har råd. Kan man inte bara se till hur många som får del av sjukvård, utan att behöva betala den skjorta det kostar men som de inte har? Bara kanhända göra det möjligt i Sverige att få mer än en läkare att undersöka en? Måste man skrota ett helt system? Är det inte en poäng att alla bidrar med vad de kan till allas välfärd?

 

Förstår inte riktigt.

 

Här dyker ”att ta från de rika och ge till de fattiga” upp i skallen på mig. Men jag tittar också för mycket på tv. Erkännes. (Tack, Tage Danielsson: ”utan tvivel är man inte klok”.)
Är det bara en fråga om kostnader? Så där för mig eller dig, eller en fråga om vilket samhälle vi vill ha? Som vi kanhända kan stå för i anständighetens namn? Se sig själv i spegeln?
Sen drabbades jag av alla ”sommarvärdar” (SR P1) Hej och hå. Ann-Louise Hansson. Med fel referens till en skiva hon medverkande till. ”Hönan Agda” med Cornelis fanns inte på LP:n ”Visor och oförskämdheter”. Får man ljuga hur mycke som helst bara för att de andra som var med är döda? Däremot fanns på skivan: ”Jag hade en gång en båt”...

 

Och Ann-Louise som bara kan göra narr av en rad stora artister. För att hon inte nådde upp dit? Min analys. Men tycker hon var ganska arrogant i sitt sommarprogram. Men arrogans är vissas privilegium.

 

Istället Özz Nûjen (Sommar SRP1) som ställer frågan: Varför? Och han har många poänger. Det självklara att vi borde ställa samma frågor till alla. Inte vissa frågor till vissa och andra frågor till andra. Inte hylla vissa för samma dåd som andra straffas för.

 

Manning. (inte bara i public service) Avslöjade vad USA:s terrorbekämpning kan innebära, i klartext. Ingen frihetskämpe inte. Eller hur? För han kritiserade ju den största av alla demokratier.

 

Men hur hade det låtit om han varit från Ryssland? Eller Kina? Hade han varit en frihetskämpe då? Även i rapporteringen? Någon man borde engagera sig för? Han kan få livstids fängelse, ju! För att han berättade! Hallå, ni som kämpade för Solsjenitsyn på sin tid, var är ni?

 

Snowdon. Mer om ifall han får asyl någonstans än det han berättade. Özz har garanterat rätt när han säger att det vi vände oss mot i ”öststaterna” accepteras fullt ut idag. För att det är ”väststaterna” som står för övervakningen (Sommar SR P1).

 

Kalla kårar! (hette en programserie i RR på åttitalet) Och en polismyndighet som inte vill följa lagen – det här om handräckning vid tvångsomhändertagande. Är det fler myndigheter som inte ”vill” följa lagar och förordningar? (Ekot SR P1). Ställer nån den frågan?

 

Och det här är bara början på den besvikelse som drabbar mig när jag lyssnar/tittar på public service-kanaler. Alltså, jag blir bara mer och mer orolig. Finns den där demokratin vi kämpar för? Ens i Sverige? Usch, vad allt har blivit besvärligt. Längtar såå tillbaka till forntiden då allt bara handlade om vilket samhälle vi ville ha. Ska jag bara lyssna till de kommersiella kanalerna istället och inte bry mig? Titta på ”Morden i Midsommer”?

 

Men trots allt, även ifall jag blir både mörkrädd och orolig, är jag tacksam över att få veta.

 

Carin Åberg
Carin Åberg

Relaterade artiklar (efter tagg)