I flera år har vi sett – och satt upp - affischer med texten (mot bakgrund av en löpsedel om en stupad svensk soldat): "Stöd våra soldater i Afghanistan! Ta hem dem levande!"
I brottsbalken (BrB) 22:1 beskrivs brottet landsförräderi bl.a. så här: "Den som, då riket är i krig, 1. - - - missleder... dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till ... modlöshet... skall, om gärningen är ägnad att medföra avsevärt men för totalförsvaret eller innefattar avsevärt bistånd åt fienden, dömas för landsförräderi till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på livstid."
I 2 § i samma kapitel finns en lindrigare variant av samma brott som kallas landssvek. I 3 § kriminaliseras den som "av oaktsamhet" begår en sådan gärning som beskrivs i 1 och 2 §§.
Alla tre paragraferna har sina motsvarigheter i tryckfrihetsförordningen (TF) och gäller därför också yttranden som sprids i tryckta skrifter och i de medier som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Det är svårt att veta om svenska soldater i Afghanistan blir "modlösa" av den agitation i tal och skrift som solidaritetsrörelsen med Afghanistan utvecklar för att Sverige ska ta hem sina trupper därifrån. Förhoppningsvis leder den till att svenska ungdomar tvekar inför att låta sig värvas till militärtjänstgöring där och helst avstår.
Men kan en sådan av antikrigsagitationen föranledd "modlöshet" verkligen vara till "men för totalförsvaret eller innefatta avsevärt bistånd åt fienden", som det talas om i brottsbalken 22 kap.
Även många som inte var med på den tiden har sett bilden av flickan i Vietnam som hade träffats av napalm och som skrikande springer mot kameran, en av de bilder som starkast påverkade opinionen i USA till att ta ställning mot Vietnamkriget. Om publiceringen har en sådan effekt, så måste den ju också anses ge avsevärt bistånd åt fienden, FNL och Nordvietnam som då var USA:s fiender.
Skulle något liknande inträffa under de svenska soldaternas verksamhet i Afghanistan och skildras i svenska medier, kan man mycket väl tänka sig att effekten blir densamma här och hos vår militära personal. Men är Sverige "i krig"? Det är ju en avgörande förutsättning för de här paragrafernas tillämpning.
Krig beskrivs i Nationalencyklopedin så här: "Användande av organiserat militärt våld för att nå politiska mål." De svenska militärernas deltagande under NATO-befäl i Afghanistan motsvarar den definitionen.
Men är det en sådan allmän definition av krig som upphovsmännen till BrB har tänkt ska utlösa de här paragrafernas tillämplighet? Det är svårt att veta; i förarbetena till de här bestämmelserna har man bara gjort en ganska intetsägande hänvisning till folkrätten.
När regeringsformen (RF) skrevs om för ett par år sedan, ville utredningen, som beredde frågan, att de flesta regler i RF om krig och krigsfara skulle bli tillämpliga bara vid "sådant krig eller sådan krigsfara som innebär att rikets territorium eller bestånd är hotat". Utredningens uppfattning måste således vara att också det som svensk militär bedriver i t.ex. Afghanistan är "krig" men inget som sätter Sveriges territorium i fara.
Regeringen godtog inte utredningens förslag på den här punkten. Motiveringen håller alla dörrar öppna:
"Enligt regeringens uppfattning kan det, om Sverige blir indraget i en väpnad konflikt till följd av deltagande i ett internationellt uppdrag, uppstå situationer där reglerna i 13 kap. RF blir tillämpliga trots att det inte är motiverat. Reglerna i 13 kap. RF[1] blir dock inte nödvändigtvis tillämpliga eftersom en sådan situation inte behöver innebära att riket är i krig
eller krigsfara." (Prop. 2009/10:80 s.204)
Alltså, Sverige är kanske i krig i Afghanistan, kanske inte. Det betyder att det som vi betraktar som normal och önskvärd journalistik med reportage från Afghanistan och de svenska soldaternas verksamhet där kanske skulle kunna föranleda åtal för "landsförräderi" eller "landssvek" enligt bestämmelser, som aldrig har tillämpats tidigare och som ligger i "malpåse".
[1] Vid den slutliga bearbetningen hamnade dessa bestämmelser i 15 kap. RF.
