Poängen med alternativen sägs vara att det inte är den teknik som används som ska vara avgörande för om ett yttrande åtnjuter särskilt grundlagsskydd. Idag har i princip alla alster som trycks sådant skydd av TF. Motsvarande regler för nyare medier finns i YGL. Kommitténs tanke är nu att grundlagsskyddet ska kunna etableras på annat sätt. Enligt en modell, ansvarsmodellen, ska ett alster skyddas om det framträder någon som tydligt tar ansvaret för det. Enligt verksamhetsmodellen skyddas alstret om det har framställts i en någorlunda professionell medieverksamhet. Och enligt ändamålsmodellen är det syftet med framställningen – om det är litterärt, konstnärligt, journalistiskt etc. – som blir avgörande.
YFK inbjuder till diskussion om de tre modellerna. Man sätter upp som ram för diskussionen i den här omgången att den bara ska gälla de tre modellerna. YFK anser att frågan om EU-rättens inverkan på lagstiftarens valfrihet inte bör diskuteras nu utan först i ett senare skede.
Justitiedepartementet har skickat ut betänkandet på remiss. Folket i Bild/Kulturfront är inte inbjuden att svara på remissen. Men inget hindrar att föreningen ändå skickar in ett svar. Eftersom FiB/K har i sin plattform att försvara tryckfriheten, och då tidningen efter bl.a. IB-affären finns med i den svenska historien om tryckfriheten, bör ett yttrande från föreningen ha visst intresse, även utanför departementets väggar.
Ett meningsfullt yttrande från FiB/K kan, tycker jag, bara lämnas om man går utanför den ram för diskussionen, som YFK har ställt upp. Den svenska lagstiftaren är nämligen inte helt fri att bestämma hur den särskilda grundlagsregleringen av yttrandefriheten ska se ut i framtiden. Principiellt är all svensk lagstiftning underställd EU-rätten. Visserligen säger man att EU-rätten inte ska få styra "grundvalarna för statsskicket". Men det är en oklar gräns.
Att Sverige under 16 års EU-medlemskap har kommit relativt helskinnat undan när det handlar om tryckfriheten har till inte ringa del berott just på att TF (som i sin nuvarande skepnad är från 1949) vilar på traditioner ända från 1700-talet. Det har skapat respekt hos de andra medlemsstaterna, när Sverige ett par gånger har satt ner foten och inte velat vara med om en del EU-projekt. Om vi nu i ett slag skulle avskaffa TF och bygga upp en helt ny grundlag i dess ställe, förlorar vi det bästa argument som Sverige har vid förhandlingsborden inom EU: våra gamla traditioner och vår politiska kultur.
Sådana argument har hittills visat sig bita. Inget talar för att vi inte skulle behöva dem i framtiden. Vårt sätt att skydda offentliga funktionärer som läcker hemliga uppgifter för publicering är ett exempel på företeelser i vår grundlag som förefaller fullständigt obegripliga för de flesta andra stater inom unionen.
De försök som gjorts de senaste 40 åren från regeringens och det statliga utredningsväsendets sida att avskaffa TF har som regel haft något slags lockbete. Det gäller också YFK. Nu handlar det om att montera in en så att säga öppen dörr för nya medier i grundlagsregleringen. TF och YGL skyddar tekniker: tryckning, webbplatser, ljudupptagningar, filmer, radio, TV etc. Varje gång en ny teknik har framkommit, har lagstiftaren fått göra ändringar och tillägg i grundlagarna för att den nya tekniken ska få grundlagsskydd. YFK vill med sina modeller göra det möjligt för framtida nya tekniker att få sådant skydd automatiskt utan att behöva vänta på lagstiftaren.
Är detta lockbete så värdefullt att man av det skälet bör nappa på idén? Erfarenheten visar att det inte var något stort problem att rundradion först efter drygt 60 år fick grundlagsskydd. Medborgarnas webbplatser fick vänta ca 10 år. Men fortfarande är det mindre än 1 procent av dessa hemsidor som har utnyttjat möjligheten att få grundlagsskydd genom förvärv av utgivningsbevis.
Ställer man detta lockbete mot de risker för frihetsförluster som hänger samman med att en helt ny grundlagsreglering berövar oss viktiga argument vid förhandlingarna inom EU, kan svaret på YFK:s debattinbjudan bara bli: Nej, låt oss i stället behålla TF och vår nuvarande YGL. Ändringar som må anses önskvärda får istället göras i dessa befintliga grundlagar.
