En av de personer som förekom i Forum för levande historias utställning "Middag med Pol Pot" hade anmält till JO att hon i utställningen och i kampanjfilmen för utställningen kopplades samman med massmord. Hon ansåg inte att det är försvarligt när det rör sig om en statlig myndighet som gör det i sin maktutövning.

Forum för levande historia är en myndighet under regeringen.

Så här definieras yttrandefriheten i regeringsformen 2 kap. 1 §: "Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor". Det framgår tydligt att det är medborgaren som berättigas och att det är det allmänna, dvs. stat och kommun, som förpliktigas att respektera yttrandefriheten.

I yttrandefriheten får göras inskränkningar genom lag. En av dessa inskränkningar är bestämmelsen om förtal i 5 kap. 1 § brottsbalken: "Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter. – Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar."

I den här paragrafen ska man observera att det inte är fritt att säga vad man vill bara det är sant. Utpekar man någon annan på ett sätt som kan utsätta honom för andras missaktning, måste utpekandet vara försvarligt. Annars kan man straffas även fast det var sant det sades eller skrevs.

Forum för levande historia sade i sitt svar till JO bl.a. att utställningen inte utgör maktutövning gentemot enskild i den mening som avses i förvaltningslagen.

JO riktar i beslutet kritik mot Forum för levande historia för att man använder enskilda personer som avskräckande exempel i utställningen och kampanjfilmen. Han anför bl.a.: "Forum för levande historia har till sitt försvar vidare resonerat i banor som för tanken till journalistens eller forskarens frihet. En sådan frihet gäller dock inte myndigheters uttalanden... En myndighet kan inte härleda befogenheter ur regler som uppställts för att tillförsäkra medborgarna yttrandefrihet gentemot det allmänna."

Hade de uppgifter som lämnas om delegationsdeltagarna i utställningen och kampanjfilmen i stället lämnats i en tidningsartikel eller en bok av en enskild person, hade saken troligen kommit i ett annat läge. För det första hade inte JO haft med en sådan publicering att göra. Vidare hade nog författaren haft goda möjligheter att freda sig med hänvisning till undantaget i förtalsbestämmelsen och till Tryckfrihetsförordningens s.k. instruktion, dvs. att man hellre ska fria än fälla osv.

Men när en myndighet uttalar sig gäller som vi ser andra regler. En domstol är skyldig att döma den skyldige för brott, hur nedsättande det än är för den dömde. Detta följer av lag. En personalansvarsnämnd inom en statlig förvaltning har liknande befogenheter enligt lagen om offentlig anställning gentemot en person som är anställd där.

Och ska en myndighet, som Forum för levande historia t.ex., få utsätta en enskild medborgare för skamstraffet att bli använd som avskräckande exempel, så krävs det en lag om det. I det här fallet finns ingen sådan lag.

JO:s mycket välskrivna beslut (läs det gärna i dess helhet på www.jo.se) sätter fingret på den avgörande skillnaden mellan den fria forskningen och opinionsbildningen å ena sidan och en myndighets verksamhet å den andra. Forum för levande historia har getts ett omöjligt uppdrag, ett uppdrag som med någon trovärdighet och pregnans bara kan utföras av enskilda forskare och författare, inte av ett statligt åsiktsverk.