Bråket mellan Estland och Ryssland 2007 om bronsstatyn i Tallinn skapade storpolitiska förvecklingar. Ryssarna hota till och med att avbryta de diplomatiska förbindelserna. Det märkliga med statyn som uppfördes under ockupationstiden till minne av de sovjetiska soldater som stupade under andra världskriget är att den troligtvis föreställer en estnisk desertör. För esterna föreställde statyn den olympiske guldmedaljören Kristjan Palusalu. Han vann OS-guld i brottning i Berlin 1936 och var stor nationalhjälte. Under kriget tvångsrekryterades Palusalu till Röda armén. Han skickades till den karelska fronten men flydde springande över till finska sidan. Efter vapenstilleståndet 1944 skickades Palusalu och alla andra ester och ingermanländare tillbaka till Sovjetunionen. Palusalu deporterades vidare till Sibirien och frigavs först på 1960-talet. Han avled 1987.

Statyn flyttades alltså för åtta år sedan från Tallinn centrum till en gravvård i utkanten av staden vilket ledde till de ökända upploppen och kravaller mellan rysktalande ester och polis under den s.k. Bronsnatten. Händelserna kring statyn visade på djupa splittringen i det estniska samhället.

På segerdagen den 8 maj vallfärdade tusentals ryssar i Estland till sin älskade Aljosja, den bronsstaty som för dem symboliserar Sovjetunionens seger över Hitlers Tyskland. I år extra känslosamt efter att det gått 70 år sedan andra världskriget tog slut.

Om man reser genom Lasnamäe, en stadsdel i Tallinn där det i huvudsak bor ryssar, längs med St. Petersburgsvägen kommer man till den estniska försvarsmaktens kyrkogård. Runt statyn är det lugnt 364 dagar per år, men på segerdagen samlas tusentals ryssar för att lägga röda nejlikor framför ”Aljosas” fötter. På muren bakom statyn står det ”Till minnet av de som dog i andra världskriget” både på estniska och ryska.

Även om motsättningarna inte ligger långt under ytan i det estniska samhället och det märks när några besökare vid statyn har med sig den sovjetiska flaggan med hammaren och skäran anses relationerna mellan de två stora språkgrupperna i Estland ha förbättrats betydligt under åren efter ”Bronsnatten” 2007.

Motsättningarna finns dock. För esterna representerar bronssoldaten den sovjetiska ockupationen. Ryssarna i landet menar på att statyn hedrar minnet av förfädernas kamp mot nazi-Tyskland, på samma sätt som esterna varje år hedrar minnet av dem som deporterades till Sibirien.

Det som ofta präglar känslorna under den komplicerade segerdagen är att den egna gruppen fick lida mer än motparten.