Lettland blir vid årsskiftet det 18:e EU-landet (av totalt 28) som inför euron som valuta.
Landet uppfyller de krav som ställs för att bli en del av euroområdet, enligt den konvergensrapport som Europeiska centralbanken, ECB, gjorde i somras:
* Inflationstakten låg på 1,3 procent, under referensvärdet för prisstabilitetskriteriet som var 2,7 procent.
* Den lettiska valutan, lats, har ända sedan Lettland blev medlem i EU 2004 varit knuten till euron. Därmed anses Lettland uppfylla växelkurskriteriet.
* Budgetunderskottet var 1,2 procent av BNP, under referensvärdet på 3 procent.
* Den offentliga skuldkvoten uppgick till 40,7 procent av BNP, under referensvärdet på 60 procent.
Den ekonomiska krisen 2008-2009, efter en makalös låneköpfest finansierad av de svenska bankerna, drabbade Lettland värst av alla länder i EU. Regeringen valde att inte devalvera valuta, som var och är knuten till euron, utan genomförde ”intern devalvering” med en stenhård åtstramningspolitik och nedskärningar i välfärden. En tredjedel av de offentliganställda blev av med sina jobb, de offentliganställdas löner sänktes med 25 procent, BNP rasade med 20 procent 2009 och arbetslösheten rusade upp till 20 procent 2010..
I Lettland minskade hushållens disponibla inkomst mer än i något annat EU-land 2008–2011, enligt statistikorganet Eurostat. 2011 var Lettland EU:s fattigaste land efter Bulgarien och Rumänien. 25 procent av befolkningen har stora svårigheter att få inkomsterna att räcka. Samtidigt har 200.000 letter flyttat västerut till bättre betalda jobb i Storbritannien och Irland, och på senare tid i Tyskland. Det är mycket i ett land med 2 miljoner invånare.
Men massarbetslöshet och ökade social klyftor är inget som bekymrar makthavarna i EU. Det finns inget krav om låg arbetslöshet eller hög jämlikhet som villkor för att gå med i europrojektet. Tvärtom. Införlivandet i eurozonen medför att letterna tvingas ikläda sig en nyliberal tagelskjorta.
52 procent av letterna har en negativ syn på euron, 19 procent av dem beskriver inställningen som mycket negativ. Mest skeptiska är pensionärer med låga inkomster under 1.900 kronor i månaden.
