Eurogruppen, dvs. de 18 euroländernas finansministrar, godkände den 17 december en utbetalning om 1 miljard euro (cirka 9 miljarder kronor) i ”nödlån” till Grekland, en utbetalning som försenats med månader sedan ”internationella långivare”, dvs. EU och IMF, nagelfarit landets efterlevnad av dess andra ”räddningspaket”.
Hälften av pengarna kommer från eurozonens tillfälliga ”räddningsfond” medan den andra halvan tas från de vinster som centralbanker gjort på sina innehav i grekiska statsobligationer sedan de införskaffades under 2012.
Samtidigt har utbetalningen av ytterligare 4,9 miljarder i stöd från eurozonen kört fast kring oenigheter rörande Greklands utgiftsplaner för nästa år och privatiseringar av statligt ägda bolag.
Eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, sade dock att ministrarna var nöjda med att Grekland hade mött kraven för den första utbetalningen och var optimistisk att det grekiska parlamentet även skulle komma att anpassa sig efter de övriga kraven."Jag är säker på att de grekiska myndigheterna snabbt kommer avsluta sina diskussioner med trojkan för att möjliggöra ett slutförande av den pågående översynen av landets anpassningsprogram", sade han i ett uttalande.
Trojkan, bestående av IMF, EU-kommissionen och ECB, återupptar i januari det som kommer utgöra en fjärde översyn av den ”räddningsaktionen”.
Men missnöjet vad gäller Grekland är stort i såväl Bryssel och Frankfurt som i Washington. Grekernas ”reformtakt” har minskat rejält. Enligt ett mejl från IMF som läckt ut till media, genomförde Grekland 28 av de 35 ”reformer” de åtagit sig enligt lånekraven. I augusti var siffran 15 av 26. I september 13 av 47, och i oktober var det inte mer än fyra av 20 punkter som genomfördes.
Sammanlagt skulle den grekiska regeringen, för att få nästa låneutbetalning, ha uppfyllt 138 krav från EU/IMF-förmyndarna. I praktiken har den grekiska regeringen klarat mindre hälften. Den främsta anledningen stavas demokrati (folkstyre, dvs. motsatsen till EU:s och IMF:s agerande).
Antonis Samaras leder en tvåpartiregering (borgerliga Ny Demokrati och socialdemokratiska Pasok) med en hårfin majoritet i parlamentet.
Men natten mot den 8 december fick regeringen igenom en åtstramningsbudget för nästa år med 153 röster mot 142 i det grekiska parlamentet. Budgeten innebär ytterligare nedskärningar med 3,1 miljarder euro (över 27 miljarder kronor), och är beställningsverk från EU/IMF-trojkan.
Det är framför allt socialförsäkringarna och hälsoväsendet som drabbas.- Det är en tragedi, sade Alexis Tsipras, ordförande för vänsterpartiet Syriza, i ett tal vid en facklig demonstration utanför parlamentsbyggnaden i Aten.
De åtstramningar som trots allt har verkställts är så hårda att om man bortser från räntebetalningarna till EU och IMF och europeiska storbanker (främst tyska och franska), kommer Greklands budget gå med överskott under 2014.
Grekland är inne sitt sjätte recessionsår. Den officiella arbetslösheten redovisas till 27,9 procent (61,5 bland ungdomar). Åtstramningsbudgeten är som att försöka släcka en eld med bensin.
