I slutet av 2003 drev al-Qaida i Irak en extremt effektiv kampanj mot de amerikanska trupperna och deras allierade. McChrystal höll ett möte med sitt team på en liten bas i närheten av Bagdad i avsikt att komma underfund med fienden. Han insåg snart att man bekämpade en fiende som inte följde traditionella militära strukturer, utan opererade som ett decentraliserat nätverk bestående av lättrörliga, självständiga knutpunkter.

"Det blev klart för mig och många andra att för att slå en fiende som opererade i nätverk, måste vi själva organisera oss i ett nätverk," erinrar sig McChrystal i Foreign Policy. "Vi måste komma på ett sätt att behålla ... den kunskap, snabbhet, precision och sammanhållning som endast kunde skapas inom ett nätverk."

IAN har dragit samma slutsats.

"Vi insåg att vi stod inför en annorlunda utmaning," funderar Dabscheck. " Vi stod inför en decentraliserad utmaning som kom från olika grupper."

"Om detta är en utmaning från ett nätverk," säger han och citerar Mc Chrystal, "behövs det ett nätverk för att bekämpa det."

Antiisraeliska aktivister i USA bildar lokala, självständiga grupper som håller kontakt och samarbetar med ett antal liknande organisationer. Men det judiska nätverket är inte mindre imponerande. Judiska federationen i Nordamerika består av 157 lokala federationer, och Jewish Council for Public Affairs kan stoltsera med 125 lokala grupper för samhällsrelationer. Till detta kommer campus Hillel och religiösa organisationer inom det fyra huvudriktningarna inom judendomen, vilket sammantaget visar potentialen i detta nätverk.

Men vem ska se till att de olika judiska organisationerna samverkar?

IAN bildades för två år sedan av judiska paraplyorganisationer som ett strategiskt initiativ för samordning av delvis självständiga lokala organisationer för att på lokal nivå motverka antiisraeliska aktioner och dra lärdom av varandra på det nationella planet.

"Varje grupp har unika frågor att hantera," säger Dabscheck, "och svaren måste utarbetas för att kontra dessa."IAN:s funktionärer reser runt till judiska grupper över hela landet och erbjuder utbildning i strategisk planering, att föra fram budskap och försvar. De har väglett mer än 50 grupper och samfund i hur man effektivt ska kontra bds-kampanjer, skriva insändare, affischera och hålla möten.

Budskapet anpassas efter lokala och demografiska utmaningar, enligt Dabscheck. "Vi frågar 'Vilket är budskapet?' USA är i hög grad proisraeliskt, men det finns vissa grupper som är känsliga för antiisraeliska budskap som studentkårer, ledande protestantiska kyrkor, fackföreningar, minoritetsgrupper och lbtq-grupper. Reaktionerna måste utformas specifikt efter lokala förhållanden."

Man lägger också vikt vid vem som framför budskapet. "Vi söker efter trovärdiga personer inom varje grupp - till exempel fackföreningsledare."

IAN uppmanar lokalgrupper att utveckla relationer till andra samfund. På så sätt bygger de en brandvägg mot antiisraeliska kampanjer, vidgar den proisraeliska linjen och marginaliserar den fientliga extrema gruppen som försöker få med sig välvilliga människor.

Strategin att i förebyggande syfte utveckla kontakter har visat sig lämpligt för den judiska gruppen i Portland, Oregon. Den är en av pilotgrupperna för programmet "Partnerskapet för samhällspåverkan", där IAN genom upprepade besök initierat utbildning av talespersoner för att skapa relationer till viktiga lokala samfund.  "Vi har utbildat folk för att besöka ledande protestantiska församlingar och föra fram den allmänna judiska synen på den israelisk-palestinska konflikten", förklarar Bob Horenstein, föreståndare för Portlands sammanslutning för samhällsrelationer och anslag.

I april publicerade den lokala bds-gruppen ett brev som beskyllde sammanslutningens program "Mat för idéer", som samlade in pengar för lokala matdepåer under festligheterna i samband med den israeliska självständighetsdagen. Bds-gruppen hävdade att detta var olämpligt med tanke på att Israel enligt dem ansvarar för livsmedelsbristen på Västbanken och i Gaza. Brevet var relativt allmänt formulerat, men vad som bekymrar Horenstein är att flera ledande protestantiska präster skrivit under. De av IAN utbildade talespersonerna talar nu med sina kontaktpersoner inom dessa kyrkor för att förklara varför man anser bds-rörelsen motverka en fredlig lösning på konflikten.

"IAN har spelat en unik roll genom att bemöta avlegitimeringsrörelsen nationellt och internationellt," säger Hindy Poupko, föreståndare för Israel och internationella relationer vid Jewish Community Relations Council i New York, som arbetat med IAN för att bekämpa ett antal bds-initiativ. "IAN visar också frågor som ännu inte dykt upp på vår radar."

Initiativet har lyckas med att få med sig organisationer både till höger och vänster. Då den presbyterianska kyrkans generalförsamling sammanträdde i Pittsburgh för att diskutera ett bojkottupprop, skrev Jeremy Ben, JStreet i Huffington Post att "den ensidiga extrema retorik som den internationella bds-rörelsen tillämpar försvårar en ömsesidig lösning, den underlättar inte." Medlemmar i AIPAC och Hasbara-grupper arbetar tillsammans i lokala kommittéer som bekämpar BDS. "Vi diskuterar inte israelisk regeringspolitik här," säger Dabscheck.

Nätverket har haft vissa påtagliga framgångar under den korta tid man verkat.

2009 drev bds-aktivister en kampanj för att få Park Slope Food Co-op i Brooklyn att sluta sälja israeliska varor. De försökte positionera sig som varande mot ockupationen i stället för mot Israel i sitt försök att få över välmenande medlemmar som inte var särskilt insatta i frågan.

2012 samarbetade IAN med JCRC-NY för att värva lokala präster och driva en annonskampanj för att framställa anti-bds-rörelsen som anhängare av en tvåstatslösning och organisera en paneldebatt med progressiva organisationer som är emot bds. Resultatet blev en övertygande seger med 60% av rösterna mot bds-initiativet.

"De hjälpte till med att skicka ut lämpliga, effektiva meddelanden som fungerat tidigare och vi kunde anpassa det beprövade materialet till lokala förhållanden," erinrar sig Poupko.

IAN har även lyckats mobilisera partnerorganisationer för att hjälpa till med att bekämpa avinvesteringsbeslut inom den förenade metodist- och presbyterianska kyrkan i USA. På konferenser 2012 drev små målmedvetna aktivistgrupper kampanjer för beslut att avinvestera i företag som verkar i Israel, däribland Motorola, Caterpillar och Hewlett-Packard.

1300 rabbiner över hela det religiösa spektret skrev under ett uttalande som vände sig mot bds kallat "Letter in Hope" som skickades till mötesdeltagarna. Tanken var enligt Dabscheck att visa att det landsomfattande judiska samfundet inklusive de lokala ledare som regelbundet har kontakt med kristna delgater, är motståndare till bds och ser det som ett hinder för ekumeniskt samarbete.

Även om arbetet gav resultat 2012, förväntar han sig ett nytt bds-initiativ under kyrkomötena 2014, särskilt i Kanada.

Lgbtq-rörelsen har varit ett ledande mål för försök att hävda att Israel utnyttjar en liberal syn i sexuella frågor för att skyla över brotten mot mänskliga rättigheter, beteendet benämns 'pink-washing'. IAN har haft ett omfattande samarbete med  A Wider Bridge, en organisation som har som mål att förena lgbtq-grupper i Israel och USA.

A Wider Bridge försökte få israeliska lgbtq-ledare till Seattle för att möta den lokala gayrörelsen, men bds-aktivister övertygade dem om att inte sitta ner med de israelerna. IAN arbetade tillsammans med Seattle Jewish Federation för att nå dessa grupper och säkerställa ett medgivande att sitta tillsammans med den israeliska delegationen.

Dock har inte varje aktion varit framgångsrik. I april röstade studentkåren vid University of California Berkeley 11-9 till förmån för avinvesteringar. "När bds når ut i pressen är det kört för oss," påpekar Poupko.

Med hänsyn till att motståndaren ständigt ändrar taktik och målsättning försöker Dabscheck förutse nästa slagfält. Han tänker sig att en ström av resolutioner kommer att läggas fram för studentkårerna, särskilt inom University of California. Bds-förespråkarna kommer också att skifta perspektiv i kampanjerna. "Från att ha varit breda kampanjer för allmän bojkott kommer de att fokusera på utvalda företag," säger Dabscheck.

Han förväntar sig att antiisraeliska aktivister kommer att använda sig av ett språkbruk om socialt ansvarsfulla investeringar. De kommer att utmana företagen för påstådd samverkan i IDF-aktioner och uppmana dem att se faktorer bortom vinstintresset.

"Detta är en ny typ av försvarstal," understryker Dabscheck. “Ett verkligt försvar är inte av oss, för oss. Vi måste nå ut och ha känsla för vad som är effektivt."