Att tro att det syriska kriget började som ett populärt protestuppror är en missuppfattning, skriver Christof Lehman som varnar för att kriget i Syrien riskerar att dra in hela Mellanöstern i ett krig som kan sprida sig till Europa. Semih Idiz skriver i Hurriyet Daily News att Turkiet häller bränsle på brasan genom att föreslå att beväpna oppositionen. Hizbollahs och Irans agerande i Syrien gör den turkiska regeringen arg och triggar dem att göra en serie omdömeslösa sektorienterade uttalande, skriver Nihat Ali Özcan i Hurriyet Daily News.
Kriget i Syrien, att förhindra ett omfattande krig i Mellanöstern, Europa och bortom.
Att tro att det syriska kriget började som ett populärt protestuppror är en missuppfattning, skriver Christof Lehman. Planer för ett krig mot Syrien och andra länder började långt innan Den arabiska våren. Inom det amerikanska försvaret finns sedan tio år tillbaka planer på att dela Syrien och Turkiet i mindre stater och att etablera en kurdisk stat. Bakgrunden till detta är att säkra västvärldens tillgång av olja och gas.
2007 upptäcktes världens största nu kända reserv av naturgas i Persiska gulfen som delas av Iran och Qatar. Signalen att angripa Syrien var när Iran, Irak och Syrien bildade en kartell tillsammans med rysk expertis för att föra gasen till den syriska kusten vid Medelhavet. Detta var inte acceptabelt för USA, Israel, Qatar och Saudi Arabien. Detta skulle också hota Petro-Dollarns ställning. Detta är den viktigaste grundorsaken till kriget i Syrien som riskerar att dra in hela Mellanöstern i ett krig som kan sprida sig till Europa.
Semih Idiz skriver i Hurriyet Daily News att den turkiska regeringen förstår inte Syrien och vägra förstå de regionala komplikationerna det innebär att ytterligare hälla bränsle på brasan genom att föreslå att beväpna oppositionen.
Hizbollahs och Irans agerande i Syrien gör den turkiska regeringen arg och triggar dem att göra en serie omdömeslösa sektorienterade uttalande, skriver Nihat Ali Özcan i Hurriyet Daily News. Utvecklingen i Syrien och väst obeslutsamhet gör den turkiska regeringen nervös. I brist på initiativ agerar man ideologisk och emotionellt.
