Om en bojkott mot Israel
I den senare intervjun fick/tog du nämligen tid för att utveckla din kritik mot Israel och dess ockupationspolitik, som dock firar sitt 65- årsjubileum i år (inte 46 år, som jag tror att du sa). Du jämförde nu tydligt Israels politik med Sydafrikas apartheid – det var nödvändigt och bra! Det var det som jag saknade i Aktuellt.
Jag skriver nu till dig av åtminstone tre omedelbart angelägna anledningar:
- I det blåsväder som du nu utsätts för, bl a inför dagens demonstration mot Israel, förstår jag att du åter och åter måste få höra och läsa att era bojkottkrav mot staten Israel delas av många, många (det räcker kanske inte med att du ”bara” förstår detta!)
- Jag tror att det är klokt att du så tydligt (men gör det helst ännu starkare och högre!) tar upp jämförelsen med Sydafrika och dess apartheid-politik. Det är en jämförelse som jag tror är begriplig för de flesta, som rör vid många strängar. Ty en insikt i den israeliska versionen av samma apartheid-politik kan öppna den dörr som så förblindar många, den dörr som så länge den är stängd bidrar till drömmen om Israel som ”mellanösterns enda
- Om jag får tillåta mig att föreslå dig ytterligare ett spår så är det EUs stöd till Israel (som jag ännu inte hört dig nämna). Ty utan allt stöd från EU, genom sin praktiska politik, genom alla allt förmånligare handelsavtal, etc etc skulle inte ens allt (militärt) stöd från USA kunna hålla detta korthus stående. Ty utan EU – inget Israel (av apartheid-typ).
- Mera som kuriosa, men ändå: landet Israel är faktiskt inte en del av Europa, så varför ska det landet, oavsett dess politik, delta i något eurovisions-sammanhang? När vill Israel bli en del av samma värld som vi andra, där t ex europeiska länder ligger i Europa och asiatiska länder ligger i Asien?
Som alltfler förstår så har Israel egentligen nu endast två alternativ kvar, även om klockan börjar närma sig 12: den sydafrikanska eller den algeriska lösningen.
- I Algeriet gick det ju inte så bra för den franska ockupationsmakten eller de ockuperande fransmännen.
- I Sydafrika valde de vita att ge upp och kunde därmed under Mandelas m fl ledning vända ett nederlag för sin politik till en seger för alla (om än hittills långt ifrån fullbordad, men det är en annan historia).
Naturligtvis är det alla vi som stöder och deltar i Bojkotta Israel-kampanjen, som är israelernas enda verkliga vänner. Genom en bojkott kan Israel tvingas till ett nederlag liknande det som de vita tvingades till i Sydafrika – och därmed en seger för alla som har rätt att bo i ett fritt Palestina, från Medelhavet till Jordanien. Det är sannolikt de nuvarande israelernas enda chans, ty en lösning efter den algeriska modellen tvivlar jag på att de skulle föredra.
Till slut två kommentarer till kritiken mot dig som ordförande i Malmö kulturnämnd:
- När Olof Palme gick bredvid Nordvietnams ambassadör i Stockholm i början av 1970-talet var han noga med att göra det som ordförande i SAP, inte som statsminister. Redan då, och ännu mera senare, har Palme hyllats för detta offentliga stöd till Vietnam. Det är endast förlorare som nu kritiserar dig för att även vara ordförande i en kulturnämnd
- Jag skriver detta som privatperson, utan uppdrag från någon och utan att här representera någon annan än mig själv. Men samtidigt ”är” jag förstås även mycket mer än ”bara” en privatperson, jag är t ex även medlem i styrelsen för Folket i Bild/Kulturfront som på sin hemsida (www.fib.se) nu ger utrymme för bl a följande notis ur DN.se, 8 maj 2013:
”Allt fler akademiker ansluter sig till en bojkott av Israel. Professorn Stephen Hawking är den senaste i raden att protestera mot Israels behandling av palestinier.
I april uppmanade den irländska lärarunionen akademiker runt om i världen att bojkotta Israel. Kort därpå gav amerikanska Association for Asian American Studies sitt stöd till bojkotten.”
Detta kan f ö läsas som en del av FiB/K:s uppmärksammande av dig m fl och ert arbete för en bojkott av Israel Bojkotta Israel!
Vänliga hälsningar
Pie
Mera från FiB/K:s hemsida, 15 maj 2013: Svensk diplomat publicerar bok om apartheid i Palestina Mats Svensson, fd svensk diplomat, skriver i förordet: "I Palestina har ockupationen fördjupats, kolonialismen är ett faktum på marken och palestinier lever under de mest effektiva apartheid regeln". Den 295-sidiga boken "Brott, offer och vittnen - apartheid i Palestina" är en samling med över 150 bilder (med tillhörande berättarröst) från författarens senaste fyra års vistelse i Palestina Israel.
Inläggets synpunkter/reflektioner som uttrycks ovan är personliga och delas inte nödvändigtvis av föreningen Folket i Bild/Kulturfront.
Folket i Bild/Kulturfronts plattform är:
• Försvar för yttrande- och tryckfriheten
• För en folkets kultur
• Antiimperialism.
Folket i Bild/Kulturfront tar inte partipolitisk ställning. Kring parollerna kan människor ur olika partier och grupper enas. Varje medarbetare redovisar sina egna åsikter.