Magnus Norell är sedan början av 2009 Adjunct Scholar vid Washington Institute for Near East Policy (WINEP). WINEP bildades 1985 av personer som var knutna till American Israel Public Affairs Committee (AIPAC) som är den viktigaste delen av den israeliska lobbyn i USA. Det är AIPAC som köper och hotar kongressledamöter och många andra i USA. Bland de som ingår i ”Board of Advisors” finns bl.a. Henry Kissinger, som måste betraktas som en krigsförbrytare för sin roll i bl.a. Indokinakrigen (hans aktiva roll i statskuppen i Chile 1973 bör heller inte glömmas bort), och Richard Perle, som var en av de drivande i förberedelserna för Irakkriget som var ett uppenbart brott mot FN-stadgan.
Det som fått mig att skriva detta inlägg är att ståndpunkter som Magnus Norell framfört i media ofta haft större likheter med sådana som torgförs av Israels regering, den israeliska lobbyn och USA:s regering än sådana som företräds av svenska regeringar och FN. Hans koppling till WINEP gör att det är lättare att förstå varför han framför dylika ståndpunkter. Ett tydligt mönster framträder vid granskning av några inlägg av Magnus Norell: den israeliska lobbyns världsbild sprids i Sverige av en person som i olika perioder varit anställd vid Utrikespolitiska Institutet och FOI och dessutom ofta anlitats som terrorexpert i svensk TV. Låt mig ge några exempel:
Samma dag, 31/5 2010, som Israeliska kommandos attackerade Mavi Marmara och dödade 9 personer skrev Magnus Norell en artikel som samtidigt publicerades på Newsmill och WINEP:s hemsida. Artikeln hävdade att personer på det bordade fartyget uppviglat till våld vilket tvingat de israeliska soldaterna till dödligt våld (newsmill.se och washingtoninstitute.org). Denna ståndpunkt liknar den som framfördes av Israels ambassadör i Sverige i Aktuellt den 3/6 2010. Det är svårt att inte uppfatta attacken som internationell piratverksamhet. Utrikesminister Carl Bildt var mycket tydlig i sitt avståndstagande och talade bl.a. om folkrättsbrott. Liknande avståndstaganden kom från oppositionens företrädare (Aktuellt 31/5 2010). FN har fördömt agerandet (UN Security Council SC/9940, och UN-HRC Resolution 15/1 (endast USA röstade mot).
Magnus Norell har i annat sammanhang kritiserat FN:s sändebud Richard Falk för hans rapport om Israels brott i samband med massakern i Gaza vintern 2008-9 (det benämns ofta som ett krig). Magnus Norell betonar att Richard Falk inte varit på plats och sett med egna ögon, vilket inte är så konstigt eftersom han hade förnekats inresetillstånd av Israel trots att han var utsänd av FN. Senare har Richard Falks kritik bekräftats av den mycket omfattande s.k. Goldstonerapporten.
Magnus Norell har kritiserat ett beslut i FN:s Råd för Mänskliga Rättigheter (Rådet i fortsättningen, GP 12/11 2012). Jag instämmer i delar av kritiken av den resolution som tas som utgångspunkt även om den inte säger mycket mer än det som t.ex. kristdemokratiska partier brukar framföra.
Magnus Norell är även allmänt negativ till Rådet och talar om systemfel. Han gör en poäng av att Rådet har kritiserats vilket är en förvånansvärt svepande uttalande från en forskningsledare (av vem och med vilket faktastöd?). Han pekar på att särskilt Israel har kritiserats av Rådet och att det är diktaturer som dominerar Rådet. Sådana argument har framförts flera gånger av Israels ambassadör och av Israels vänner i Sverige. Det är dock en felaktig beskrivning av verkligheten. De flesta beslut i Rådet tas utan omröstning. Det innebär att varken USA eller något EU-land i Rådet sett anledning att protestera. Vid oenighet tenderar relativt sett fattiga länder från syd och Ryssland att rösta på samma sätt och de rika i norr att endera lägga ner sina röster eller rösta mot det länderna i syd anser vara rätt. Skiljelinjerna följer inte demokrati-diktaturskalan. Syd har majoritet i världen, såväl räknat i befolkning som antal länder. Därför bör ingen vara förvånad när FN antar resolutioner som speglar vad många i syd tycker. Systemfel? Nej, men vetorätten i Säkerhetsrådet är ett allvarligt systemfel?
Av 29 resolutioner som kritiserat Israel antogs 5 utan omröstning och 15 med endast en röst emot, USA eller Kanada, dvs. sammanlagt 20 av 29 (genomgång fram till slutet av 2010). Endast 2 resolutioner hade fler än 10 negativa röster, av 47 röstberättigade. Det är därför orimligt att hävda att det är diktaturer som har avgjort att Israel kritiserats. Det är Israels brottsliga handlingar som orsakat kritiken.
Det finns även goda skäl att ifrågasätta den enkla indelningen i demokrati och diktatur. Israel bör inte betecknas som demokratiskt, vilket ofta sker, eftersom många som bor inom det område som Israel kontrollerat i 45 år eller mer inte har rösträtt. USA kan också ifrågasättas ur demokratisk synpunkt eftersom ca 29 % (år 2008) av de vuxna saknar den registrering som krävs för att få rösta, många av dem hindras från att registrera sig. I andra västländer som Estland och Lettland saknar stora delar av de som är etniska ryssar rösträtt.
När Magnus Norell beskriver ett riktat mord i Dubai under rubriken ”Mordet stor framgång för Israels kamp mot Hamas” kritiseras inte utan snarare beundras Israel för den skicklighet med vilka mordet begåtts (newsmill.se). Jag har förgäves letat efter inlägg där denne Mellanösternexpert framfört tydlig kritik mot Israels ockupations- och bosättningspolitik, flygbombning av palestinska områden och grannländer, mark- och vattenstölder, administrativt beslutade avrättningar, tortyr och åratal av terror mot den palestinska befolkningen.
Magnus Norell, som säger sig ha inriktning på demokrati i Mellanöstern, borde ha insett och även skrivit att Israel är en apartheidstat. Bosättare på ockuperad mark har rösträtt, men inte ursprungsbefolkningen i samma område, speciella vägar för bosättare, regler för markägande som missgynnar palestinier, m.m. Jag har inte hittat några uttalanden av Magnus Norell som visar hur verkligheten ser ut i detta avseende. UI:s blogg har däremot ett inlägg av en annan författare som diskuterar apartheid i Israel. Endast de som har huvudet under armen eller är väldigt ensidiga kan studera förhållandena i Israel utan att se att det råder apartheid.
Som av en händelse angriper Magnus Norell till och från två av Israels fiender, Hezbollah och Hamas, som för övrigt båda två har bildats som en reaktion på israeliskt våld. Han hade en artikel i Svenska Dagbladet (22/2 2013) som hävdar att Sverige och EU borde terrorstämpla Hezbollah och han framförde samma budskap på WINEP:s hemsida vid sidan av tre andra artiklar under rubriken ”Hezbollah´s Growing Terror Threat”. Det bör nämnas att argumentationen i Magnus Norells artikel är tunn och hänvisar till terrorhandlingar där kopplingen till Hezbollah är under utredning eller är påstådd snarare än bevisad. Israel anser föga förvånande att dess fiender är ansvariga, men trots långa utredningar saknas domar eller bevis.
Om någon vill veta vad Israel tycker går det att gå in på ambassadens hemsida –varför gå omvägen över Magnus Norell.
Lars Drake
