Mohammed har inte fått de mediciner han behöver på tre månader. Han är tyvärr bara ett i raden av liknande fall.

I nuläget (oktober 2012) finns 455 patienter med njursvikt i Gaza. Ungefär 40 tillkommer varje år. Dialysavdelningarna arbetar i treskift för att klara behoven. 18 maskiner har nu havererat, 15 av 32 är egentligen uttjänta. 284 njurtransplanterade patienter lever under hot om förnyad sjukdom och död då mediciner som måste ges samtidigt saknas. Förhållandena är likartade inom andra delar av hälsosektorn i Gaza. Det saknas mediciner, utrustning, utbildning.

För någon vecka sedan stoppades ett försök av Ship to Gazas finsk-svenska båt ”Estelle” att bryta blockaden av Gaza. Ockupationsmakten stormade fartyget med maskerade kommandosoldater, misshandlade besättning och passagerare med el-pistoler, rånade alla på mobiltelefoner, kameror och datorer och konfiskerade lasten av bland annat rullstolar, fotbollar, sjukvårdsutrustning och cement.

Överfallet på Estelle har inte mötts av nämnvärd upprördhet av vare sig media eller politiker i vår del av världen. Istället har man i EU i dagarna röstat för en uppgradering av förbindelserna och handelsavtalet med Israel. I omröstningen, som skedde tre dagar efter bordningen av Estelle, ställde sig alla röstande svenska EU-delegater från de borgerliga partierna, utom en, bakom den israeliska våldspolitiken, medan oppositionen röstade emot.

Den svenska regeringen har i nuläget alltså ingenting att säga om blockaden av Gaza, och anser således inte att sjuka barn som Mohammed har någon mänsklig rätt till vård och behandling. Vi som inte delar den uppfattningen vill däremot ropa ut högt att Gaza inte får glömmas bort, att det behövs ett fortsatt engagemang och fortsatta försök att bryta blockaden. Gaza vädjar till oss och behöver vår hjälp. Låt oss leva upp till det förtroendet!

Gunnar Olofsson