SVT PLAY: ARVET EFTER FALLUJA
Dags för regeringen att ta ställning och utreda frågan om uranvapen. Sveriges riksdag har vid några tillfällen avslagit motioner om förbud mot DU-vapen. I ”Betänkande 2008/09:UU11. Vissa säkerhetspolitiska frågor” skriver Utrikesutskottet ”Skulle övertygande medicinska bevis visa att utarmat uran i ammunition ger hälso- och miljöskador, är utskottet berett att verka för att ett förbud mot denna typ av ammunition och dess användning kommer till stånd”. Men nu är beläggen betydligt stakare. Som rapporterats i en debattartikel i Aftonbladet den 16 januari.
Det finns finns uppgifter som tyder på att uranvapen kan ha använts i Afghanistan. I tidigare nummer av FiB/Kulturfront har frågan väckts om Bofors tillverkar(t) dessa vapen.
Aftonbladet den 16 januari 2012
Ammuntion med upparbetat uran från kärnkraftverk har orsakat cancer och missbildningar i Irak. Risken finns att även svenska soldater i Afghanistan drabbas, menar debattörerna.
Regeringen måste utreda uranvapnen
Forskare: Orsakar cancer och fosterskador – svenska soldater kan vara drabbade
I år kommer Sveriges insats i kriget i Afghanistan att ha pågått i tio år. Ändå är frågan om hälsoeffekter av uranvapen fortfarande tämligen okänd i Sverige.
Uranvapen har använts av USA och Storbritannien under Gulfkriget 1990–91, i krig i före detta Jugoslavien, i Irak åter efter 2003 och kanske i Afghanistan. De tillverkas i bland annat USA, Frankrike, Indien, Ryssland och Pakistan – och kanske i Sverige av Bofors, som ingår i den stora vapenkoncernen BAE Systems, men som vägrat besvara frågor om detta.
Det handlar om projektiler som innehåller uran och som används därför att de är mycket tyngre än bly och har mycket större penetrationsförmåga genom pansar och bunkrar. I uranvapen, som helt domineras av uranisotopen U-238, finns avfall från anrikning av U-235 i naturligt uran till kärnkraftsbränsle (utarmat uran, depleted uranium, DU), låganrikat uran och det särskilt farliga uranet som redan använts i kärnkraftverk, med små mängder mycket giftigt plutonium.
Vid nedslag brinner projektilerna med hög temperatur och bildar ett fint stoft av uranoxider, som lätt sprids. När stoftet inandas eller på annat sätt kommer in i kroppen kan partiklar fastna i lungorna och nå andra organ. En miljondels gram U-238 sönderfaller med tusentals alfa-partiklar per dygn, som skadar celler och arvsmassan, liksom små mängder giftiga och andra radioaktiva ämnen.
Uranvapen kan orsaka cancer, missbildningar och ökad dödlighet. Man har funnit en signifikant ökning av barnleukemi i Basra, Irak och en fyrfaldig ökning av cancer samt en hög nivå av fosterskador i Falluja, i samma land, där hårda strider pågick mellan trupper från USA och irakier 2004. Andelen pojkar bland nyfödda var lägre liksom i Japan efter atombomberna 1945, ett tecken på skada på könskromsomen. Forskare fann att uranrester är en sannolik orsak efter analyser av prover från jord, vatten och av hårstrån från föräldrar till missbildade barn, vilket stöds av forskning på försöksdjur och cellkulturer.
Enligt rapporter från Irak är uppemot 300 platser förorenade med uranrester. Ökad cancerfrekvens har också rapporterats efter krigen i före detta Jugoslavien, bland annat hos militärer från Italien. I november 2011 redovisade forskare från Irak och Sverige en omfattande nedsmutsning av naturen i Irak av uranrester och allvarliga hälsoeffekter, vid en workshop vid Luleå tekniska universitet. Forskarna antog även en resolution som beskriver uranvapen som mycket farliga, och som påtalar att de stater som tillverkar dessa vapen måste erkänna detta.
I december 2010 uppmanade 148 stater i FN:s generalförsamling alla stater att informera om innehav och användning av DU i en resolution. USA, Storbritannien, Frankrike och Israel röstade mot medan Sverige lade ned sin röst, liksom flera EU-länder. EU-parlamentet har dock med stor majoritet tre gånger röstat mot DU-vapen.
Sveriges riksdag har tidigare avslagit motioner om förbud mot DU-vapen. Utrikesutskottet skrev 2008: ”Skulle övertygande medicinska bevis visa att utarmat uran i ammunition ger hälso- och miljöskador, är utskottet berett att verka för ett förbud.”
Nu finns tillräckliga bevis. Olika uppgifter tyder på att uranvapen kan ha använts i Afghanistan. Bör inte regeringen utreda om att svenska soldater i Afghanistan har exponerats för uranvapen och om Bofors tillverkar, eller tillverkat, dessa vapen?
Anders Romelsjö,
professor, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, och professor emeritus Stockholms universitet.
Sven Knutsson,
professor i geoteknik, Institutionen för Samhällsbyggnad och Naturresurser, Luleå tekniska universitet.
Nadir Al-Ansari,
professor, Institutionen för Samhällsbyggnad och Naturresurser, Luleå tekniska universitet.
Roland Pusch,
professor emeritus, Institutionen för Samhällsbyggnad och Naturresurser, Luleå tekniska universitet.
Anders Brahme,
professor i strålningsfysik, Karolinska Institutet.
Leukemi och andra cancerfall har ökat tiofalt. Situationen påminner om den i Hiroshima 1945. Under november 2004 utspelade sig slaget om Falluja, en stad väster om Bagdad. Målet var att USA skulle återerövra staden som hade intagits av tusentals irakiska rebeller. Det kom att bli det blodigaste enskilda slagetsom amerikanske soldater deltagit i sedan Vietnamkriget.
Idag, åtta år senare, lever människorna i staden fortfarande i ruiner. Och på sjukhuset utspelar sig dagligen en annan kamp. Så många som ett av fem barn som föds i staden har grava missbildningar.
Man misstänker att anledningen är biverkningar av kemikaliet vit fosfor, som användes i de flera hundratals ton brand-och rökgranater som föll över staden 2004.
Läkarna på Falluja sjukhus står handfallna och deras enda råd till föräldrarna är: skaffa inga barn.
Fransk dokumentär från 2011 av Feurat Alani.
Sändningstider Dokument utifrån: Arvet efter Falluja Kunskapskanalen 21/2 och K 24/2.
