Film: Martha Marcy May Marlene
Regi: Sean Durkin

Drama. 2011
1 tim 41 min.
Manus: Sean Durkin
Skådespelare: Elisabeth Olsen, Sarah Paulson, John Hawkes.

Filmen beskriver Marthas flykt från sekten och hennes tappra försök att finna trygghet i livet. Hennes längtan till gemenskap och att fylla sitt inre tomrum får ett högt pris.

Filmen utspelar sig i en ”flumsekt” utan tydlig religiös riktning. Sekter som finns mitt ibland oss – från Guds barn till New Age och andra subversiva grupper i samhällets utkant.
Martha introduceras av sektledaren och får sitt nya namn Marcy May. Syftet är att få kontroll över henne genom att radera hennes identitet. Här delar vi allt får hon veta, sängen, kläderna och sex.

-Du kommer att bli invigd genom honom. Han gör så med alla, säger den äldsta av kvinnorna i gruppen. Sektledaren utnyttjar medlemmarna med en raffinerad psykologisk taktik. Dogmer och sex fyller den nya andan. I sjaskig hippiemiljö lagar unga kvinnor mat, tar hand om spädbarn, sover tillsammans och utnyttjas sexuellt i grupp.

Gruppen påminner mig om den beryktade sekten ”Familjen” tidigare ”Children of God” i USA där även barn utnyttjas sexuellt. I en svidande dokumentär på internet berättar en ung man hur han utnyttjats sexuellt av sektledaren från två års ålder. Dokumentären avslutas med att han tar livet av sig. (Ricky Rodriguez's death)
I filmen Martha Marcy May Marlene spelar John Hawkes en maktfullkomlig sektledare som håller medlemmarna i ett järngrepp. Han balanserar mellan en manipulerande ledare och karismatisk attraktiv gitarrspelande hippie. Kvinnorna i sin utelämnade tillvaro sugs in i hans sjuka världsbild.

Den som kan fly - flyr. De andra blir skoningslöst kontrollerade, utnyttjade och traumatiserade. Fragmenterade meningar och lösrykta samtal skildrar hur sektmedlemmarna vaggas in i en falsk flummig gemenskap som ytterst handlar om makt och våld mot andra människor. Martha förvandlas och utnyttjas sexuellt men lyckas till slut ta sig därifrån till sin syster. Traumatiserad av livet i sekten hinner tiden i kapp henne. Hon får minnesbilder av övergrepp, känslan av att vara manipulerad och förföljd. Filmen balanserar fint mellan kusligt drömskt foto, vardagsbilder och snabba vändpunkter. Man får följa hur Martha fint spelad av Elisabeth Olsen bryts ned på ett psykologiskt plan. Hennes jag krackelerar och faller i bitar i det känslokalla huset hos hennes syster upptagen av sin mans yuppie framgångar.

Marthas öde gräver sig djupt in i ens varseblivning och det blir svårt att värja sig och inte bli berörd av hennes kaotiska tillvaro. Ljudet förstärker ett kuslig psykologisk drama med ett öppet slut. Ett slut där Martha i en katt och råtta lek inte längre äger sitt liv.

Betyg 5
Antonie Frank