Jag har länge känt ett behov av en historisk redogörelse för det som efter andra världskriget blev känt som den alliansfria rörelsen eller tredje världen. När bojorna brast – Historien om tredje världens segrar och nederlag är just ett sådant försök med koncisa redogörelser av olika toppmöten mellan de alliansfria staterna och de effekter dessa möten har fått.

Man fylls lätt av en djup resignation när man läser detta. Ett halvt århundrades historia som berör flera miljarder människors vardag har delvis glömts av västliga historieskrivare. Alla dessa goda intentioner som dessa länder har haft, som utmynnat i fullkomliga fiaskon – inte sällan med en god hjälp från en alltid lika cynisk västvärld. Med tullar, kupper, splittrande utrikespolitik eller Internationalla valutfondens hjälp ser väst till att hålla sina före detta kolonier i ett evigt slaveri.

Jag kommer även på mig själv med att leta efter det som bokens titel utlovar, nämligen segrar, men dessa uteblir. På många ställen förvärras snarare ojämlikheten mellan världens folk. Det går inte annat än att konstatera att på jorden i dag dör människor som hundar, allt i det yttersta av slöseri.