I Västsverige fanns en gång en äppelsort kallad det halländska brunnsäpplet. I mitten av 1900-talet minskade odlingen snabbt, inte för att man tyckte äpplets smak förändrats, utan för att det inte tålde långa transporter.

I dag fraktas frukt och grönsaker över hela klotet, ofta försedda med en skyddande hinna av vax som gör att de kan ligga omogna i långa perioder. Därefter tillsätter man en gas som gör att frukten mognar precis innan den når butikshyllan. Kan det vara så att mognadsgaser och hårdhetstester används utan hänsyn till smak och näringsvärde? Skulle detta vara orsaken till att barndomens goda tomater förvandlats till knallhårda röda bollar som smakar så beskt att det svider i munnen?

Finns det verkligen människor som tror att det är naturligt odlade jordgubbar som säljs kring jul? I själva verket är det klonade plantor som vilat i kylskåp för att i oktober placeras i steriliserad sandjord och matas av en soppa kemikalier och sen bli det som kallas jordgubbe. Alla ska dessutom ha det för en jordgubbe typiska utseendet för att passa fransmän och italienare. De äter nämligen inte jordgubbar med mjölk utan föredrar dem som tårtdekoration.

Mats-Eric Nilsson är matskribent i Svenska Dagbladet och författare till Den hemlige kocken samt uppföljaren Äkta vara. Böcker som ställde frågan om matens produktion och behandling. Vad är meningen med alla dessa E-nummer? Vad är det egentligen vi äter? Vad för slags mat ger vi våra barn?

Här kommer kokboken som är den logiska fortsättningen på hans undersökningar. Vad är det vi ska äta, och hur ska vi laga det? Du ska laga maten efter årstid lyder svaret. Det är en snyggt formgiven kokbok. Ljus, avskalad, läckra bilder och utan känsla av att trigga igång en receptfanatiker. En intressant inledning blandar reflektioner kring såväl historia som nutid. Till varje råvara finns ett spirituellt kåseri och ett recept.
 
Är det alltså så här vi ska äta? Det nära producerade och årstidsbundna. Kanske det. Men en undran väcks när Mats-Eric Nilsson berättar att svenska bönder har som de första i världen satt igång storskalig uppfödning av lamm. Lamm som slaktas före mitten av juni behöver enligt lag inte se sol och himmel. Alltså uppfödning på samma sätt som vad gäller storskalig produktion av gris och kyckling. Vart är vi på väg? Är jag en bakåtsträvare som ställer den frågan?

Anders Norborg