Alvar Aaltos genombrott kom 1933 med sanatoriet i Pemar. Det var en byggnad som på allvar introducerade Aalto som funktionalismens ledande företrädare i Finland. Han kom sedan att bli en förnyare av arkitekturen och han var ständigt aktuell med en rik produktion från stadsplaner och byggnader till möbler.
Det då finska Viborg var under mellankrigstiden en stad med livskraft och under expansion. I den mångkulturella och fyrspråkiga (finska, svenska, ryska och tyska) staden hade grundats ett läsesällskap vid det tyska gymnasiet redan 1805. Ett kommunalt lånebibliotek inrättades 1861 i det gamla rådhuset. Det kom senare att flyttas till ett lågt envåningshus vid Rödabrunnstorget.
I det liberala och framstegsvänliga Viborg fick Alvar Aalto i uppgift att rita ett nytt bibliotek. Byggnaden kom att bli en av Viborgs förnämsta och invigdes den 13 oktober 1935. Biblioteket ligger i en park i Esplanaden. Flera parkgångar leder till huvudingången. Tidningsläsesalen hade en egen ingång precis som ingången till barnavdelningen som nåddes direkt från en lekpark på den södra sidan. I den yttre biblioteksmiljön ingick också Jussi Mäntynens stora älgskulptur som hade avtäckts i parken alldeles intill redan 1928.
Beträffande den inre miljön kan nämnas stora salen och föreläsningssalen. Angående stora salens belysningen uttalade Aalto att den ”oberoende av den läsandes och bokens inbördes ställning alltid är skugg- och bländningsfri”. I föreläsningssalen finns hans karaktäristiska böljande undertak. Här fanns också de av Aalto skapade möblerna som Aaltopallen och nya fåtöljer. Möbelföretaget Artek som grundades 1935 av Alvar Aalto och hustrun Aino saluförde hans möbler.
Biblioteket han verka fullt ut i fyra år. Byggnadsverksamheten i Viborg hade fortsatt oförminskat till den 30 november 1939 och en del verksamhet fortsatte också sedan staden återerövrats under fortsättningskriget, bland annat blev försäkringsbolaget Karjalas torn i tio våningar klart bar något år innan Viborg gick definitivt förlorat.
I januari 1939 hade Viborg 83 000 invånare. Det var Finlands kanske intressantaste stad med en kosmopolitisk befolkningsstruktur och byggnadsminnen från svensktiden. I centrum tornade Torkel Knutssons gamla borg . Som svensk och finsk stad han den bli 600 år gammal.
Den 20 juni 1944 trängde ryska trupper in i Viborg efter att staden övergivits efter en nästan panikartad flykt av de finska trupperna. Den finska flaggan på slottstornet halades kl. 16.45 och strategiska broar sprängdes.
Ryssarna övertog en i det närmaste oförstörd stad. Dock har man inte förmått förvalta det kulturarv som många av Viborgs byggnader bl.a. Aaltos bibliotek är. När artikelförfattaren besökte staden var byggnaden i starkt förfall. Det låg som en trött fabrikshall i med flagnande fasad i Torgilsparken. Stora sjok av rappningen hade fallit ned.
Inblandade i att rädda biblioteket i Viborg var Alvar Aalto – sällskapet i Sverige. Som en första uppgift hade sällskapet att rädda biblioteket för kommande generationer. Insamlingar pågår i flera länder. Det svenska sällskapet har primärt tagit på sig att med hjälp av insamlade medel återställa den berömda föreläsningssalen. I samarbete med den svenska regeringen har sällskapet samlat in ca en miljon kronor. Den stora entusiasten var den för tidigt bortgångne arkitekten och Finlandsvännen Jan Christer Boman. Biblioteket restaurerades av ryska och finska specialister mellan 1994 och 2013.
Den 23 november 2013, kunde biblioteket återinvigas i närvaro av höga finländska och ryska representanter. På plats fanns bland annat Finlands tidigare president Tarja Halonen. Byggnaden har som relaterat tidigare varit i bedrövligt skick men nu hade samma täljsten från samma dagbrott som på 1930-talet använts till fasaden. Böcker om staden på finska, svenska, tyska hade återsamlats på biblioteket. Naturligtvis fanns Alva Aaltos biograf Göran Schildts samlade verk om arkitekten i hyllorna. Sammantaget ett lyckosamt kulturprojekt som förenat Finland, Ryssland och Sverige.
Den 13 oktober 2015 kommer Alvar Aaltos bibliotek i Viborg att fylla 80 år. Det är den enda byggnaden i dagens Ryssland som projekterats av den världskände finske funktionalisten. 2014 fick biblioteket tillbaka 93 svenskspråkiga böcker som evakuerats under vinterkriget..
Biblioteket byggnad förbluffar fortfarande med sina djärva arkitektoniska lösningar. Renoveringen har också tilldelats det prestigefyllda Europa Nostra (organisationen som arbetar för att bevara Europas kulturarv) priset 2015. Restaureringsarbetet, 1994 – 2013, var enligt Europa Nostra en bra förebild av internationellt samarbete.
