Afghanistansolidaritet landet runt
"GRANSKA KRIGET - vitbok om Afghanistan! "
Paneldiskussion om kravet på en oberoende granskningskommission för att genomlysa Sveriges deltagande i det 13-åriga kriget i Afghanistan.
Paneldeltagare: Maj Britt Theorin, Anna-Karin Johansson (gen. sekr i SAK), Valter Mutt (mp), Hans Linde (v)
Tisdag den 7 oktober kl 18:30 på ABF Sveavägen 41 i Stockholm, fri entré
Arrangörer: Föreningen Afghanistansolidaritet, Kvinnor för Fred och Folket i Bild/Kulturfront i samarbete med ABF i Stockholm
Thage G Peterson talar i Nynäshamn: Lördagen den 11 oktober 2014, kl 15 på Jannis Café.
"Fred eller krig?"
Arrangör: Tankesmedjan i Nynäshamn (för djuplodande debatt)
Nyheter om Afghanistan
USA OCH AFGHANISTAN UNDERTECKNAR VIKTIG LÄNGE FÖRDRÖJD SÄKERHETSPAKT
USA och Afghanistan undertecknade i tisdags ett avtal som tillåter nära 10 000 amerikanska trupper att kvarstå i Afghanistan bortom det slutliga tillbakadragandet av USAs och internationella stridande styrkor i år. Det bilaterala säkerhetsavtalet (BSA) och en separat pakt som undertecknades med
Nato tillåter fortsatt träning och rådgivning av afghanska säkerhetsstyrkor såväl som operationer mot kvarvarande al Qaeda. Undertecknandet kommer när de talibanska upprorsmännen ökar sina attacker i ett försök att återta kontrollen då stridande styrkor dras tillbaka. Avtalet slöts dagen efter att Ashraf Ghani svurits in som Afghanistans nye president i en regering med maktdelning som markerade det första demokratiska maktöverlämnandet i landets historia. Ghanis företrädare, Hamid Karzai, som styrt landet sedan talibanerna drivits bort från makten 2001 hade vägrat att skriva under överenskommelsen vilket försämrade relationerna med Washington...Fastän Obama övervägde ett komplett tillbakadragande från Afghanistan meddelade han i maj att upp till 9800 amerikanska soldater skulle stanna, förutsatt att överenskommelsen undertecknades, till slutet av 2015. Uppgörelsen ger USA baser på nio platser i Afghanistan. Antalet trupper skall halveras 2016 med amerikanska styrkor därefter endast i Kabul och Bagrams flygbas. Vid slutet av 2017 skall de amerikanska styrkorna reduceras ytterligare till vad företrädare för USA kallar en ”normal” militär rådgivardel vid USAs ambassad i Kabul, troligen omkring några hundra.
Källa: USAs försvarsdepartement
Överenskommelsen förhindrar också att USA-militärer åtalas under afghansk lag för brott de kan ha begått. Istället har USA jurisdiktion över alla kriminella eller disciplinära handlingar som involverar dess trupper i landet. Detta gäller inte för civila kontraktsanställda. Nato-överenskommelsen som är nära koordinerad med USAs uppgörelse medger att trupper från länder inkluderande Tyskland och Italien också kommer att stanna men dock med lägre antal militärer. Talesmän för USAs utrikesdepartement i Washington
specificerade inte omfattningen och vilka slags anti- terrorismoperationer som kommer att genomföras i partnerskap afghanska styrkor. Talesmän som informerade under villkor att vara anonyma vägrade kommentera om fortsatta amerikanska drönarattacker genomförda av CIA från baser i Afghanistan skulle fortsätta angripa al Qaeda och andra militanta i västra Pakistan.
USAs finansiering av Afghanistan – upp till 8 miljarder dollar årligen för militären och annat stöd – var starkt knutet till ett godkännande av BSA...Bland människor i Kabul var inställningen till avtalet blandad. ”Om vi inte undertecknar BSA kommer inte våra styrkor att betalas. Om de inte betalas kommer de inte bekämpa talibanerna. Om de inte kämpar kommer talibanerna tillbaka,” sa Mohammad Sediq, 41 år skollärare. ”Men närvaron av utländska trupper under BSA borde inte vara under lång tid ty afghaner kan inte tolerera utländska styrkor här under lång tid.” Washington Post 30 september
BSA innebär att USA får militärbaser i Kabul, Bagram, Mazar-i-Sharif, Herat, Kandahar, Shurabak, Gardez, Jalalabad och Shindand (Xinhua News 1 september)
KARZAIS AVSKEDSTAL. KALLAR AMERIKANSKA INSATSEN I AFGHANISTAN ETT FÖRRÄDERI
”Amerika ville inte ha fred i Afghanistan eftersom de hade sin egen agenda och sina egna mål här,” berättade han för ett auditorium med hundratals regerings- och stabsmedlemmar i presidentpalatset i Kabul och varnade dem sedan för att lita på amerikanarna. ”Jag har alltid sagt detta: om Amerika och Pakistan vill ha fred är det möjligt att få fred i Afghanistan.”
Karzais fördömande av USA kom i termer som blivit vanliga att höra för diplomater som såg det televisionssända talet från den kraftigt befästa amerikanska ambassaden bara några kvarter bort från palatset. Vad presidenten inte nämnde var de mer än 2000 amerikanska liv och hundratals miljarder dollar som USA offrat i kampen mot talibanerna och som borde uppskattats mer. Istället prisade Karzai utförligt stödet från länder som gett betydligt mindre såsom Indien. Han nämnde inte offren från andra västallierade och inte heller från sina egna säkerhetsstyrkor som förlorat uppskattningsvis 15 000 män dödade i ett krig som inte tycks ta slut.
”Jag vill tacka de stater som genuint stött oss.” sa Karzai. ”Västländerna har haft sina egna intressen – västländerna och USA hade sina egna särskilda intressen.” Den avgående amerikanske ambassadören, James B. Cunningham, meddelade västjournalister att Karzais uttalanden var
otacksamma och ovänliga. ”Det gör mig på något sätt sorgsen. Jag tror hans uttalanden som var oberättigade gör det amerikanska folket en otjänst och vanhedrar uppoffringarna som amerikaner gjort här,” sa Cunningham
...Karzai försökte förklara för regeringstjänstemännen sin benhårda vägran att skriva under en bilateral säkerhetsöverenskommelse med USA som skulle tillåta amerikanska trupper att kvarstå i Afghanistan efter detta år. Ghani ( den nye presidenten, min anm LGL) har lovat att underteckna det så snart han är installerad och många inom Karzais egen regering var kritiska till hans ståndpunkt. ”Jag tror att Afghanistans stabilitet är direkt relaterad till USA och Pakistan,” sa Karzai. ”Detta krig är till för de särskilda syftena hos utländska intressen och det är en strid för utomstående i vilken afghaner offras.” New York Times 23 september
Stefan Lindgren, Nyhetsbanken 21 september: MAKTKAMPEN I KABUL INTE ÖVER
I en TV-sänd ceremoni undertecknade det afghanska presidentvalets två huvudrivaler, Ashraf Ghani och Abdullah Abdullah en överenskommelse som innebär att den förre blir president och den senare får rätt att nominera en person till en premiärministerliknande post.
Själva valet hölls 5 april med en andra omgång 14 juni. Därefter vidtog en utdragen röströkning alla möjliga utomstående från FN till USA har blandat sig i. Inte minst har Abdullah Abdullahs läger använt hot om väpnat uppror för att åstadkomma personförändringar i valkommissionen. Han har organiserat avlyssning av en rad toppfunktionärer från vice presidenten och nedåt.
Samtidigt har det varit uppenbart att Abdullah Abdullahs främst merit är att förfoga över norra alliansens väpnade förband - och åtnjuta USA:s särskild stöd och tacksamhet. Utan Norra alliansen hade 2001 års invasion blivit en utdragen och mycket blodigare historia.
När det kommer till konkret politik har Ashraf Ghani visat sig överlägen. När kandidaterna skulle debattera den framtida ekonomiska politiken uteblev dr. Abdullah helt enkelt - han hade inget att säga.
Med hjälp av USA:s inblandning har han nu framtvingat så många "omräkningar" av rösterna att Ashraf Ghanis försprång kunde sänkas från 13 till 3 procent - men inte längre.
Det officiella slutresultatet meddelas dock först senare.
I den nya afghanska regeringen kommer att ha Abdullahs man att ha en chefspost men mötena leds av presidenten. Den dagliga administrationen ska utföras av ett ministerråd, lett av Abdullahs man inklusive alla ministrar.
Enligt överenskommelsen ska "de båda lagen vara lika representerade på ledningsnivå". Men på lägre nivå ska utnämningarna fördelas "skäligt" och på grundval av meriter, en ändring i förhållande till den avtalstext som USA:s utrikesminister John Kerry och Fredrik Graesvik Abdullah tidigare drev igenom och som talade om "paritet" mellan "lagen".
Framtiden kommer att visa konsekvenserna av att man på detta sätt bygger in konflikten i den afghanska statsapparaten på alla nivåer, istället för att låta ett normalt demokratiskt majoritetsstyre råda.
"Avtalet kräver en anda av partnerskap. Men efter en bitter valkampanj och månaders käbbel, kan stabiliteten i denna regering inte garanteras", säger BBC:s korrespondent.
Den första prövostenen för Ashraf Ghani blir att ta ställning till det säkerhetsavtal som USA pockar på, och som man krävde att de afghanska ledarna skulle ha undertecknat senast i december i fjol om inte världens skulle rasa samman.
Ashraf Ghani har lovat skriva på, men han har inte sagt vad. Efter nio månader kan avtalstexten behöva revideras. Hans möjligheter att få slut på kriget med talibanerna beror helt på i vilken mån han tillåter USA att fortsätta sitt mördande i Afghanistan. Som Al Jazeera rapporterat fortsätter USA-armén att göra intrång i enskilda afghaners hem, trots en överenskommelse med Karzai att sådana operationer skulle upphöra.
Sveriges Afghanistanpolitik
Carl Bildt sammanfattade sina åtta år som svensk utrikesminister i ett långt tal och efterföljande frågestund på Utrikespolitiska Institutet den 29 september. Anförande hade rubriken ”Uppdrag utrikesminister”. Carl Bildt talade om Ryssland, Ukraina, Egypten, Turkiet, Irak, Syrien och Libyen. Ingen gång nämnde han Afghanistan där Sverige deltagit i krig under 13 år varav åtta år med Carl Bildt som svensk utrikesminister. (LGL)
Tips och aktiviteter
DEN TAPTE KRIGEN
Krigsreporter Fredrik Græsvik har skrive bok om norske soldaters innsats i den 13 år lange Afghanistan- krigen. Han har dekka mange konfliktar verda over som reporter for TV2. Fredrik Græsvik er blitt eit kjent fjes og ei kjent stemme for mange nordmenn. No er han ute med si nye bok "Den tapte krigen".
I boka har han følgt norske soldatar som har kjempa i krigen i Afghanistan. Som NATO-land bidrog Norge til USA sin kamp mot terror, etter at tårna fall i New York 11. september 2011. Al-Qaida, med base i Afghanistan, måtte takast. Det har ført til ein 13 år lang krig i landet.
– Det var naturleg at Noreg som allierte av USA var med, men det største problemet er at norske politikarar undervegs har kommunisert denne krigen som om den var eit demokratiseringsprosjekt for Afghanistan, seier Græsvik som meiner den handla meir om å blidgjera amerikanarane. NRK 20 september.
FLICKOR STUDERAR IT I HERAT
http://webapps.aljazeera.net/aje/custom/2014/draw downafghanistan/web/index.html
Roya Mahboob driver en skola i Herat för utbidning av flickor i datakunskap.
Nästa nyhetsbrev kommer den 16 oktober
Har Du förslag på material för nyhetsbrevet – skicka gärna till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
