”Jag vill personligen sätta frågetecken om det var nödvändigt att gripa in. Men det är inte samma som att vi inte skall lära både av goda och dåliga erfarenheter”, säger Lidegaard.

När regeringen dröjt med utvärdeingen av insatsen har det hängt på att man först ville ha ut de sista stridande soldaterna ur Afghanistan.

Regeringens beslut är väl mottaget av ordförande för de konservativa, Lena Espersen, som för över ett år sedan föreslog en granskning. ”de konservativa är till 100 procent bakom den danska insatsen, men det är alltid viktigt att veta vad vi gjort bra och vad kunnat göra annolunda – utan att det skall pekas finger mot någon” säger Lena Espersen. Hon menar att undersökningen inte skall vara ”politiserad” och skall genomföras av experter utifrån. ”Det skall vara öppna ögon och inte en hopskrivning av gamla rapporter”, säger hon. Där är Holger K. Nielsen från SF helt enig och han hävdar att också afghanernas egna röster skall lyftas fram. Troels Lund Poulsen från Venstre är mer försiktig. Han pekar på att det kräver enighet mellan partierna men han är öppen för idén:”Nu skall vi enas om hur arbetet skall genomföras och sedan får vi se vem som skall göra det”.

Regeringens beslut kommer samtidigt med att en av de officerare som har störst insikt i den brittisk-danska insatsen i den sydliga Helmandprovinsem har offentliggjort den första vetenskapliga undersökningen av hur lokala afghaner upplevt krigen. Den brittiske officeren Mike Martin, rådgivare till fyra generaler i Helmandkallar i sin doktorsavhandling danskarnas och britternas framgångångsberättelse ”naiv och bygger på brist på kunskap”. ”Vi trodde konflikten var mellan talibaner som en samlad rörelse mot den afghanska regeringen – de goda mot de onda. Men i Helmand handlar det inte om politik eller för och emot talibanerna. Det handlar om tillgång tillvatten, opium, familjefejder, ägarförhållanden till jord och vatten och gamla fiendskaper”. Mike Martin pekar på att det danska ansvarsområdet vid Gereshk var det viktigaste i hela Helmand men att de lokala opiumbaronerna, polischeferna och klanledarna i verkligheten lockade Nato att gå i krig i dalen längs Helmandfloden norr om Gereshk. De militära operationerna var närmast betydelselösa men under tiden tjänade maktspelarna stora pengar på narkotikasmuggling och mutor inne i byarna där de kontrollerade provinsens enda stora väg och broarna över Helmandfloden. Information.dk 16 augusti.

* De danska soldaterna har gjort många fel i kriget i Afghanistan och den danska insatsen står inte i proportion till kostnaderna säger kapten Mads Siiberg till danska TV2. ”Insatsen kan inte förvaras då man ser vad insatsen kostat i pengar och blod.”...”Militären är en krigsmaskin som skapats för att slå ihjäl fienden och då blir målet för insatsen därefter.”...Silberg menar att utvärderingen av den danska insatsen kan bidra till att skapa en bra och öppen diskussion om krigsinsatsen i Afghanistan. Danska TV2 17 augusti.

* Befälhavaren för de afghanska specialstyrkorna i Helmandprovinsen försöker få en uppgörelse med talibanerna som hamrat på afghanska trupperna i dagliga attacker. Helmandprovinsen är källan till omkring hälften av Afghanistans opium och delar av provinsen har kommit under droghandlarnas och talibanernas kontroll. Hundratals amerikanska och brittiska soldater dödades och sårades under flera års strider i provinsen men nu är det afghanerna som har ansvaret för säkerheten då de flesta av de utländska soldaterna dras tillbaka i slutet av året. Befälhavaren för de afghanska specialstyrkorna general Abadullah Shirzad berättade för media i torsdags att ” baserat på mina kontakter med talibanerna och stamledare har jag redan börjat samtal” och refererade till sina propåer i provinsens Sangindistrikt.

”Nu är säkerheten är mycket bättre i Sangin men för att få en fredlig provins behöver vi mer tid för samtal”. Shirazad vägrade ge detaljer om sina förhandlingar men sa att han hoppades kunna utvidga samtal till att gälla hela provinsen efter att lugnet återställts i Sangin.

Talibanernas talesman Qari Yousuf Ahmadi förnekade att förhandlingar skett och sa ”vi har inga planer att samtal nu”. I juni var så många som 800 talibaner invecklade i olika attacker mot regeringskontor och polisposteringar i Sangin. Afghanska styrkor säger att dödat 400 talibaner i Helmandprovinsen sedan dess. Regeringen har inte uppgett några siffror för sina förluster. Reuters 15 augusti.

* Georgiska soldater lämnar USA-basen Camp Phoenix (i Kabul) som därmed upphör att existera. Georgiens försvarsministerium meddelade den 15 augusti att soldaterna ur den förstärkta styrkan i 13:e bataljonen av Georgiens Första Infanteribrigad avslutade sitt Isaf- uppdrag vid en högtidlig ceremoni . Trend.az 15 augusti.