Konflikten mellan talibaner, andra beväpnade grupper och den afghanska staten drabbar civilbefolkningen i Afghanistan. År 2013 var det mest våldsamma året mot civila sedan 2009 enligt UNAMA, United Nations Assistance Mission in Afghanistan.
De internationella trupperna lämnar nu över säkerhetsansvaret till de afghanska myndigheterna. Det kommer att vara klart vid utgången av 2014. Samtidigt minskas det internationella biståndet.Statsmakten är fortsatt svag men under uppbyggnad. Under det senaste decenniet har befolkningen ökat kraftigt. Det rådet stor brist på bostäder, arbete, mat och vatten, samtidigt som kriminaliteten ökar. Rättsäkerheten är mycket låg och det allmänna säkerhetsläget är problematiskt.
Varje dag fattar afghanska familjer det svåra beslutet att låta sina barn lämna hemmet för en säkrare framtid. Oavsett vilken anledning människor har för att fly ska deras mänskliga rättigheter respekteras och tillgodoses var de än befinner sig.
Svenska Afghanistankommittén (SAK) anser att det är orimligt att återsända familjer, ensamkommande unga vuxna eller barn med svagt socialt nätverk i dagens Afghanistan. SAK ser som sin uppgift, om än underordnad biståndsverksamheten, att till den svenska regeringen och myndigheter vid behov bidra med kunskap och information om Afghanistan. Sverige bör vid prövning av migrationsstatus och vid återsändande till Afghanistan vägledas av FN:s flyktingorgan UNHCR:s rekommendationer.
SAK uppmanar Migrationsverket att noga följa säkerhetsläget och inte göra generaliserade bedömningar då säkerhetsläget ständigt förändras i Afghanistan.
Svenska Afghanistankommittén (SAK) är en biståndsorganisation som arbetar för människors rättigheter i Afghanistan. Organisationen har sedan 1982 bedrivit ett framgångsrikt utvecklingsarbete i landet tillsammans med det afghanska folket. SAK initierar och driver projekt inom utbildning, hälsovård, rehabilitering av funktionshindrade samt utveckling på landsbygden. Organisationen är religiöst och politiskt obunden och finansieras av Sida, EU, Världsbanken och tusentals privatpersoner.
Peder Jonsson är Svenska Afghanistankommitténs nya ordförande.
Peder Jonsson valdes med acklamation till ny ordförande för Svenska Afghanistankommittén vid organisationens årsmöte i Stockholm under lördagseftermiddagen. Han efterträder Lotta Hedström som avgår efter åtta år i styrelsen, varav tre år som ordförande.
Peder Jonsson har suttit i Svenska Afghanistankommitténs styrelse sedan 2010. 2013 valdes han till vice ordförande.
– Under min tid som ordförande hoppas jag att vi bättre kommer klara av de stora förändringar som väntar i efterdyningarna av presidentvalet, säger Peder Jonsson.
Peder Jonsson är senior rådgivare på kommunikationsföretaget Kreab Gavin Anderson. I tio år ingick han i företagets ledning. Idag arbetar han främst med kommunikationsfrågor om energi- och miljö, IT, telekom och komplexa system. Sedan 2009 är han forskningsledare vid institutionen för industriell ekonomi och organisation vid Kungliga Tekniska Högskolan. Peder Jonsson är också medlem i Ingenjörsvetenskapsakademins näringslivsråd, i den svenska miljö- och klimatkommittén inom International Chamber and Commerce och ordförande i Stockholms Handelskammares IT-utskott.
Den nya styrelsen för Svenska Afghanistankommittén består av:
ORDFÖRANDE
Peder Jonsson, Stockholm
VICE ORDFÖRANDE
Bengt Kristiansson, Stockholm
ÖVRIGA LEDAMÖTER
Inger Axell, Stockholm
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), Lycksele
Anders Fänge, Viken/Skåne
Lennart Kotsalainen, Stockholm
Hans Linde (V), Göteborg
Siwita M Nasser, Malmö
Shirin Persson, Falköping
SUPPLEANTER
Freshta Dost, Borås
Vanessa Narges Mekrami, Uppsala
Svenska Afghanistankommittén (SAK) är en biståndsorganisation som arbetar för människors rättigheter i Afghanistan. Organisationen har sedan 1982 bedrivit ett framgångsrikt utvecklingsarbete i landet tillsammans med det afghanska folket. SAK initierar och driver projekt inom utbildning, hälsovård, rehabilitering av funktionshindrade samt utveckling på landsbygden. Organisationen är religiöst och politiskt obunden och finansieras av Sida, EU, Världsbanken och tusentals privatpersoner.
