Nyheter om Afghanistan.
UNDERSSÖKER INTERNATIONELLA BROTTMÅLSDOMSTOLEN BROTT BEGÅNGNA AV USA- STYRKOR I AFGHANISTAN?
Förra våren fick USA-företrädare en oförskämd överraskning från Holland. Det kom i form av ett brev från Fatou Bensouda, chefsåklagare vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Frågan gällde Afghanistan och brevet beskrev bevis för att USA-personal hade begått övergrepp mot mer än 25 fångar som hålls i landet mellan de flesta mellan 2003 och 2006. Åklagaren önskade att den amerikanska regeringen skulle ge information till domstolen om dessa fall och om sin hantering i allmänhet av fängslade i Afghanistan. Brevet från Haag startade larmklockor i Washington. Med tusentals trupper i Afghanistan hade varken Washington eller dess Nato-allierade någon önskan att se domstolen lägga sig i Afghanistan. Några diplomater från Nato avskräckte åklagaren från att fortsätta en full undersökning. Men de flesta hoppades helt enkelt att domstolen inte skulle kunna komma längre. USAs företrädare hade goda skäl att tro att domstolen inte skulle gå vidare. En tidigare USA-företrädare som talade om Afghanistan med den dåvarande åklagaren, Luis Moreno Ocampo, 2009 och 2010 fick intrycket att domstolens förfrågan var en ”box-checking”-övning gjord för att visa att domstolen som ofta kritiserats för sin ensidiga fokusering på Afrika åtminstone var intresserad av förhållanden på andra kontinenter.
Brevet 2013 visade på den första konkreta indikationen att domstolen undersökte möjliga amerikanska övergrepp på afghansk mark. Företrädare för Utrikesdepartementet, försvarsdepartementet och Vita huset skyndade sig att överlägga hur de skulle svara. Inom veckor var tre regeringstjänstemän på planet till Haag. På ICCs huvudkontor mötte den tillförordnade åklagaren, kanadensiske veteranåklagaren James Stewart, och flera i hans stab. USA-delegationen uppmanade domstolen att inte publicera anklagelserna ens i preliminär form. De varnade att världen skulle uppfatta ICCs frågor om möjliga amerikanska krigsförbrytelser som bevis för skuld även om domstolen aldrig tog dem till en formell rättegång.
Flera månader efter mötet offentliggjorde åklagarkontoret resultatet av sin preliminära undersökning i Afghanistan. Alla särskilda fall som domstolen diskuterat med USA-företrädarna var borta. Offentliggörandet koncentrerades helt på brott av motståndsstyrkorna i Afghanistan. Rapporten nämnde inte ens USA vid namn. Det är inte överraskande att USA håller tyst. Åklagarens undersökning i Afghanistan är besvärande för Obamaadministrationen som tidigare stadigt förbättrat relationerna med domstolen som av de konservativa länge varnat är ett hot mot amerikanska intressen. Foreign Policy 15 maj.
Oliver Miles i Guardian 15 maj: Rapporter om att Internationella brottmålsdomstolen (ICC) kan komma att ta över fallen med brittiska soldater som anklagats för krigsförbrytelser i Irak och Afghanistan reser två frågor: Varför tar sig inte ICC an ett av de allvarligaste krigsförbrytelserna - startandet av aggressionskrig som sker på order av de högsta politikerna? Hur är det med krigsförbrytelser i USA som användning av tortyr (waterboarding till exempel) vilka sker under bemyndigande av den allra högsta politiska ledningen? Svaren på båda frågorna står att finna i det finstilta i ICCs stadga. Att starta aggressionskrig är undantaget från domstolens jurisdiktion då domstolen etablerades. Om domstolens bemyndigande någonsin kommer att utökas är det inte med retroaktiv verkan. För det andra har USA inte skrivit under domstolens stadga trots att USA som medlem av FNs säkerhetsråd har visat sig villigt att använda ICC mot påstådda krigsförbrytelser mot andra stater och dess ledare.
RYSKA FÖRETRÄDARE HÅNAR NATOs ANTI- DROGOPERATIONER I AFGHANISTAN
Xinhua News 15 maj. De Nato-ledda anti- drogoperationerna i Afghanistan har resulterat i motsatsen mot vad man ville åstadkomma sa i torsdags Victor Ivanov, chef för den ryska federala narkotikakontrollen. ”Historiskt, under talibanernas styre drogs opiumodlingen ned till en åttondel. Under (Natos) Operation Enduring Freedom- operationer har odlingen blivit 30 gånger större”, berättade Ivanov vid en internationell konferens mot narkotika. ”Sedan starten av Operation Enduring Freedom i oktober 2001 har drogproduktionen i Afghanistan rusat i höjden på ett katastrofalt sätt” skrev Interfax nyhetsförmedling som citerade Ivanov.
I onsdags informerade Ivanov på ett möte med stater från Centralasiens anti-drogkvartett, vilken också består av Afghanistan, Pakistan och Tadjikistan, att styrkor från den kollektiva säkerhetsorganisationen (CSTO) skall engageras i kampen mot droghandel från Afghanistan. ( CSTO, består av Ryssland, Vitryssland, Armenien och centralasiatiska stater som tidigare ingick i Sovjetunionen, min anm LGL). Våldet i hela Afghanistan ökar stadigt när de USA- ledda trupperna dras tillbaka, en indikation på att talibanerna är fortsatt beslutsamma att slåss om makten, enligt en rapport från International Crisis Group (ICG) som släpptes i måndags. Analysen ger en
VÅLDET ÖKAR I AFGHANISTAN NÄR UTLÄNDSKA TRUPPER DRAS TILLBAKA.
Våldet i hela Afghanistan ökar stadigt när de USA-ledda trupperna dras tillbaka, en indikation på att talibanerna är fortsatta beslutsamma att slåss om makten, enligt en rapport från Internaitonal Crisis Group (ICG) som släpptes i måndags. Analysen ger en uppskattning att antalet attacker från motståndsrörelsen ökade med 15-20% 2013 från året innan, vilket var första året sådan statistik publicerades. Rapporten tillägger att våldet fortsatt att eskalera under de första månaderna 2014. Den utländska koalitionens närvaro minskar snabbt med omkring 90 baser omkring 50 000 man, av vilka färre än 34 000 är amerikaner. En gång fanns det mer än 100 000 USA-trupper i landet. Den afghanska armén, nu 376 000 man stark, står för det mesta av striderna.
En del observatörer hoppades att de olika talibanfraktionerna skulle lägga ned vapnen då de utländska trupperna lämnar landet. Men konfliktens ändrade natur, med ökande strider afghan mot afghan, har inte minskat motståndets beslutsamhet...Förra veckan sa talibanerna i ett uttalande att de skulle fortsätta strida även om bara en liten del internationella trupper kommer att finnas kvar efter att den nuvarande Isaf-insatsen avslutas i december 2014. Det afghanska försvarsministeriet slutade att publicera förlustsiffror förra året då av fruktan för att det skulle skada truppernas moral. Förmågan hos de afghanska säkerhetsstyrkorna att hålla motståndet i schack kommer till stor del att vara beroende av om utländska givare fortsätter att betala soldaternas löner. Detta är i sin tur villkorat av att ett flerårigt säkerhetsavtal träffas mellan Kabul och Washington. Avtalet skulle tillåta ett begränsat antal soldater från USA och dess allierade med inriktning på att bekämpa terrorism och träna de afghanska styrkorna. Wall Street Journal 12 maj.
Sveriges Afghanistanpolitik
Försvarsberedningen presenterade i veckan sin rapport Försvaret av Sverige – starkare försvar för en osäker tid. DS 2014:20. I den 152 sidor långa rapporten omnämns det 12-åriga kriget i Afghanistan, Sveriges största krigsinsats sedan Napoleonkrigen, på ett ställe: ” Samtidigt som behovet av fredsfrämjande insatser fortsatt är stort bedöms storleken på världssamfundets insatser i termer av personal minska, särskilt i och med att den Natoledda operationen i Afghanistan (International Security Assistance Force, Isaf) i Afghanistan avslutas.”
Tips och aktiviteter
Nästa nyhetsbrev kommer den 12 juni
Har Du förslag på material för nyhetsbrevet – skicka gärna till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
