Tidigt på dagen för vår intervju befann sig Jan Guillou i TV4:s morgonstudio för att debattera med tidigare justititekanslern och numera justitierådet Göran Lambertz om Quick-utredningarna, en rättsskandal av absurda mått.

Vår intervjutid är satt till 13.30, men Jan Guillou har inte hunnit hem. Ingen öppnar när jag och fotografen Per knackar på. Samtidigt som jag ringer presskontakten på Piratförlaget så sätter sig den minimala hissen i rörelse. Och mycket riktigt – det är Jan Guillou som är på väg. Han gör stora förvånade ögon när han når våningsplanet och ser att hans lägenhet är belägrad av mig och Per. Han förefaller ha glömt bort intervjun, men finner sig snabbt och bjuder oss in i Östermalmsvåningen.Vi tar av oss skorna i hallen och slår oss ner i soffa och fåtölj för att inleda intervjun. Jag startar inspelningen och lägger diktafonen på bordet.

Det är fem år sedan tidigare FiB-redaktören Martin Schibbye satt här och intervjuade Jan Guillou. Nu har han suttit i etiopiskt fängelse i över ett år, längre tid än tidigare FiB-redaktören Jan Guillou satt i svenskt fängelse.

Jag nämner att Martin och Johan (läs mer om dem på sidan 15) lever efter Guillous principer från sin fängelsetid.

Är det något du vill hälsa Martin och johan? de lever efter dina fängelseprinciper, sköter hygienen, tränar, sover endast på natten och kämpar för att behålla värdigheten.

– Ja, det måste man göra. Men det har de tyd- ligen redan fattat. Så det är inte så mycket mer att säga om det. Att sitta i fängelse för en god sak är inte det sämsta.

Men vad tror du annars utifrån dina erfarenheter i Afrika?

– Jo ... jag vet mer om jakten i Etiopien än jag vet om det politiska läget. Jag vet ganska mycket om jakten för all del. Etiopien är specialiserat på ett djur som bara finns där, en Mountain Nyala, en av nio afrikanska antiloper med spiralformade horn, säger Guillou och återvänder sedan till huvudspåret:

– Etiopien är en vanlig tredje världen-diktatur där man förstås inte får kränka överheten och som många sådana stater har de tagit de västerländska terroristlagarna till intäkt för att hitta på egna terroristlagar.Jag menar; om USA och Sverige och Storbritannien och alla inskränker de demokratiska rättigheterna i jakten på terrorismen – varför skulle inte Etiopien få göra det? Så det är ännu en olycklig sidoeffekt av alla de här terroristlagarna som hittades på efter elfte september.

Läs hela artikeln i Folket i Bild / Kulturfront nr 9/2012. Köp tidningen!