GIRIGHET PÅ EU-NIVÅ.
 

Tyske socialdemokraten Martin Schulz är sedan 2012 EU-parlamentets talman. I det nu stundande EU-valet är han också segertippad kandidat till posten som ny kommissionsordförande. Desto förargligare då för honom att denna vår ha avslöjats med fingrarna i syltburken.
Ersättningarna till EU-parlamentets ledamöter är ju, redan i sig, nog så generöst tilltagna. Förutom själva månadslönen på nästan 8 000 euro (cirka 80 000 svenska kronor) får parlamentarikerna ersättning för allmänna kontorsutgifter på 4 000 euro per månad, reseersättningar samt traktamente för varje dag de är närvarande i parlamentet. Detta traktamente belöper sig till 304 euro per närvarodag, alltså runt 3 000 svenska kronor.
Men Martin Schulz har, sedan han tillträdde som talman, tagit ut denna "dagpenning" för årets alla 365 dagar, alltså även för helger, semestrar och alla tänkbara dagar då parlamentet definitivt inte sammanträtt. En liten nätt summa på 110 960 euro (drygt en miljon svenska kronor). Och då hör det också till saken att parlamentets talman, förutom detta dagtraktamente som är tänkt att täcka boendekostnader under sammanträdesdagarna, får ett separat, och mycket generöst tilltaget, bidrag just till sina extra boendekostnader. Närmare bestämt 3 800 euro i månaden, enligt Svenska Dagbladets EU-bloggare Teresa Küchler.
Först förnekade Schulz att det förhöll sig så som kritikerna hävdat, men när den tyska tv-kanalen ARD:s politikmagasin Report Mainz hänvisade till EU-parlamentets egna handlingar kom ett skriftligt erkännande från hans stab. Själv försökte Schulz mildra effekten av avslöjandet genom att meddela att han från och med den 18 april i år inte längre tar emot denna uppblåsta ersättning.
Om Schulz' chanser att efterträda Barroso minskat genom denna syltburksskandal återstår att se. I sydeuropeiska krisländer som Grekland och Italien är det, hur som helst, många inom vänstern som — även av andra och mer allmänpolitiska och allmänekonomiska skäl — hellre ser Alexis Tsipras, ledare för grekiska Syriza, som ny ordförande för EU-kommissionen.
Frågan är: vad säger den svenska socialdemokratin om sin tyske partibroders ekonomiska moral?