... utan reklam. Där väggarna i vardagen inte är täckta av annonser om det du borde köpa. Där tidningar, radio och tv består av information, berättelser, nyheter, inte annonser. Där Internet är städat från ”unika erbjudanden”, ”fantastiska erbjudanden”. Där du inte behöver välja mellan olika märken av samma sak, bara mellan olika förpackningsstorlekar. Där du inte behöver köpa hela kanalpaket i tv, utan kan välja mellan enskilda olika programinnehåll. Där varor inte presenteras som ”bäst i test”, lovar dig ”yngre hud” eller att just den här tandkrämen ”åtgärdar tio av de problem din tandläkare undersöker”, utan där det bara handlar om innehåll och kvalitet. Där du inte behöver välja mellan olika leverantörer av allt du behöver – el, telefon, resor – utan bara kan beställa den kvantitet du behöver.

Tänk dig en värld där du får se nya tv-produktioner, inte bara repriser, till och med från sjuttitalet, i oräkneliga samtidiga upplagor. Tänk dig en värld där du bara behöver betala för den vara du köper, inte för reklamen. Där varan verkligen innehåller bara och endast det som står i innehållsdeklarationen och där innehållet endast är det som behövs. Inte en massa kosmetika för att få produkten att verka bättre än den är.

Tänk dig en värld där politiker står för olika visioner av framtiden, inte bara gör utspel för att locka väljare. Där den politiska debatten handlar om människor, villkor och samhälle, inte om att misskreditera andra, svartmåla motståndaren – är ren retorik.

Tänk dig en värld där miljömedvetenhet inte handlar om att veta vilka varor man ska köpa, utan om hur man bäst hanterar och bevarar det man redan har. Där miljövård inte är att producera mest energisnålt, utan där produktion är i samklang med naturen. Där gifter presenteras som gifter, inte bara fördömer nikotin, men promoverar alkohol.

Tänk dig en värld där alla är lika mycket värda, inte döms efter kön, biografi, personliga färger, tro och ålder. Där alla har lika rättigheter, inte att vissa förtjänar mindre.

Tänk dig en värld där samhällets tillgångar och skulder ses som en helhet, inte är uppdelade på privat och statligt. Där statens fina finanser inte sker på bekostnad av skuldsättning hos privatpersoner.

Tänk dig en värld där allt inte mäts i pengar.

Kejsaren har nya käder.

Visst vore det ett paradis, eller bara en ”kommunistisk” utopi? Man kommer långt med ord, eller hur? Frågan är vad vi vill att framtiden ska vara, inte vad den kallas. Ditt val.

Föreställ dig.