Video:

TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN - AVSKAFFAS ELLER BEVARAS? Del 1 Yttrandefrihetskommittens inledningar

TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN - AVSKAFFAS ELLER BEVARAS? DEL 2 Yttrandefrihetskommittén utfrågas av Gunnell Arrbäck och Ingemar Folke

TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN - AVSKAFFAS ELLER BEVARAS? Del 3 Yttrandefrihetskommittén svarar på publikfrågor Frågeställare: Anders R Olsson ( journalist och författare)
Britta Leijon, Staffan Dahlöf, Stefan Norrman och okänd. 

På ett möte på ABF i Stockholm den 21 februari 2012 utfrågades partirepresentanterna i Yttrandefrihetskommittén: Erik Wassén(fp), Ulrika Karlsson(m), Helene Petersson (s), Ingrid Burman (v), Inger Fredriksson (c ), Alf Karlsson (mp) om hur de ställde sig till den nuvarande Tryckfrihetsförordningen (TF) – skall den bevaras eller avskaffas? Gunnnel Arrbäck tidigare direktör för Biografbyrån och advokat Ingemar Folke var utfrågare. Mötet arrangerades av Föreningen FiB-juristerna och Nätverket TFs vänner.

Flera av partirepresentanterna ville inte ta slutlig ställning till om de förordade att behålla TF eller skapa en helt ny yttrandefrihetsgrundlag. Vägvalet skall kommittén göra den 20 mars. Men av svaren att döma lutar en majoritet åt att behålla TF och den nuvarande Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)och eventuellt göra vissa förändringar i dem för att ta hänsyn till teknikutvecklingen med nya media och internet.
En fråga som oroat många tryckfrihetsvänner är om kommittén skulle besluta om en helt ny yttrandefrihetsgrundlag som kan ge EU anledning att pressa Sverige till att ändra vår traditionella yttrandefrihet med offentlighetsprincipen , meddelarskyddet, ensamansvaret , censurförbudet mm. En sådan ny grundlag skall vara medieoberoende enligt direktiven från regeringen.
Sverige gjorde ett undantag för offentlighetsprincipen och meddelarskyddet vid medlemskapet 1994 och hänvisade då till vår långa tradition och Tryckfrihetsförordningen med anor från 1766. Hittills har EU gått med på att Sverige fått undantag för flera lagförslag inom yttrandefrihetsområdet just med hänvisning till denna tradition. Men det är stor risk att EU inte skulle ta samma hänsyn om svenska förhandlare kom ned till Bryssel och sa att nu har vi en splitter ny grundlag som vi hoppas att ni respekterar på samma sätt.
Folkpartiets Erik Wassén och Kristdemokraternas Ingvar Svensson deklarerade att de var för att behålla TF och YGL punkt och slut. Erik Wassén förklarade ” TF har fungerat bra i över 50 år och YGL i över 20 år. Trots den tekniska utveckling som varit från tryckpress till digitala medier som CD-ROM , DVD osv så har vi kunnat få in de här medierna i grundlagen.
Man skall också komma ihåg att skyddet för de tekniska medlen är väl så viktiga som skyddet för meddelandena som sådana. Medieberoendet har goda skäl därför att det skyddet är oberoende av meddelandet vilket minskar risken för godtycke från statsmakternas sida.”
Likaså framgick det av svaren under utfrågningen att socialdemokraternas Helene Petersson, vänsterpartiets Siv Burman och centerns Inger Fredriksson klart lutade åt att behålla de nuvarande grundlagarna.
Helene Petersson: ” Från socialdemokraternas sida gick vi in i utredningen med öppna ögon. Men vi hade också med oss i uppfattningarna att vi har mycket starka grundlagar som vi inte på något sätt vill riskera. ”
Siv Burman: ” Hittills i de diskussioner som varit i kommittén har inte jag varit övertygad om att en ny yttrandefrihetsgrundlag skulle säkra yttrande- och tryckfriheten i den form vi har idag.”
Inger Fredriksson: ” Vi har inte sett att en sådan ny grundlag skulle bli bättre än det vi har idag och har därför gått vidare med att se över vad som behöver göras med TF och YGL som vi har idag.”
Moderaternas Ulrika Karlsson och miljöpartiets Alf Karlsson svävade mer på målet och först då kommittén tar beslutet 20 mars blir det klart var de står.
Ulrika Karlsson angav sin ståndpunkt: ”Vi kommer förmodligen i utredningen att landa på två olika förslag. Jag vill inte här och nu meddela hur vi moderater kommer att ställa oss till de förslagen utan så länge arbetet pågår i kommittén vill jag inte stänga någon dörr. Det finns fördelar och nackdelar med båda förslagen. Däremot har inte ingångsvärdet varit att avskaffa TF som sådan utan diskussionen har varit vilka delar i TF som vi kan titta över i ett lagstiftningspaket. Grundbultarna är ensamansvaret, censurförbudet och meddelarskyddet. Det är delar som vi inte vill rucka på.”
Alla partirepresentanterna höll i varierande grad med om att EU var ett hot mot svensk yttrandefrihetstradition. Helene Petersson som sitter med i Konstitutionsutskottet hänvisade till fem aktuella fall som behandlats och där EU har en annan syn än Sverige: ” Det berörde censurförbudet, ensamansvaret mm det vill säga grundbultarna. Det här visar att vi skulle få ge avkall på så oerhört mycket om vi gjorde en lagstiftning idag som löste alla problemen med EU. Jag tror alltså att här måste vi ta fighten med EU.”
Erik Wassén gav en principförklaring till varför yttrande- och tryckfriheten är så viktig. Hans uttalande återges i sin helhet här:
”Man kan raljera om att jag talat om den ”onda staten” men för mig är det viktigaste att det är de obekväma och kontroversiella yttrandena som vi behöver ett detaljerat grundlagsskydd kring. Nyheter kännetecknas av att det finns några där ute som vill hemlighålla det här. Det är nästan definitionen på en nyhet. Problemet är inte vad som står i tidningarna eller vad som sägs i TV utan vad som inte står där och vad som inte sägs. Den nuvarande TF är ett resultat av erfarenheterna under andra världskriget. Vi får inte glömma bort det när vi nu sitter 70 år senare. Jag har roat mig med att titta lite på statistiken. Under andra världskriget tillämpade regeringen en lagstiftning som alla trodde var obsolet från 1809 års regeringsform. Vettiga liberala tidningar som Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Eskilstunakuriren och Vestmanlands läns tidning utsattes för indragningar från statsmakten i fler fall än Norrskensflamman. Det är den här bakgrunden vi som politiker idag skall ha med oss. Det handlade inte i första hand om obskyra tankegångar som kunde finnas på ena eller andra sidan av den politiska skalan som man gav sig på utan det var mainstream liberala åsikter. Detta är för mig oerhört väsentligt i mitt arbete i kommittén.”
Hela utfrågningen finns att läsa på Föreningen FiB-juristernas hemsida
Lars-Gunnar Liljestrand