”Om du vill ha fred rusta för krig”, på latin ”Si vis pacem para bellum”, är ett klassiskt romarcitat tillskrivet författaren Vegetius som levde vid 300-talets slut. Det brukar användas för att motivera ett lands behov av nationellt försvar.
Men när den italienske journalisten Maso Notorianni nu travesterar detta citat och rubricerar sitt Syrienupprop ”Om du vill ha fred verka för fred”, då gör han det i ett försök att få sitt eget lands regering att vägra stödja planerna på ett västligt ingripande i Syrienkonflikten. Visserligen har den italienska utrikesministern, Emma Bonino, hittills uttryckt skepsis inför tanken på italienskt deltagande, men det är ändå osäkert om Italien klarar av att hålla stånd ifall landet utsätts för påtryckningar.
Maso Notorianni har länge arbetat för den italienska organisationen Emergency som arbetar med medicinsk hjälp till olika krigszoner. Han har bl.a. varit redaktör för Emergencys nättidning PeaceReporter som nu tyvär är nerlagd.
När det i uppropstexten talas om att Italien ”tar avstånd från krig” är det ett direkt citat ur den italienska konstitutionen, tillkommen direkt efter andra världskriget med erfarenheterna från la Resistenza (den antifascistiska motståndsrörelsen) som självklar utgångspunkt. Italien är ju, med alla sina fel och brister, samtidigt ett land som har avståndstagande från krig inskrivet i grundlagen, och det är något som den italienska fredsrörelsen alltid kan hänvisa till, ett riktigt ess i rockärmen.
Uppropet har som första undertecknare, förutom Maso Notorianni själv, Stefano Rodotà (80-årig jurist och politiker som varit på tal att efterträda Napolitano som landets president), Maurizio Landini (ordförande för det italienska metallarbetarförbundet FIOM), Marcello Guerra på italienska Röda Korset, Cecilia Strada (Emergencys ordförande), journalisten Christian Elia, sångerskan Fiorella Mannoia och flera andra kända, och mindre kända, italienare.
Maso Notorianni motiverar sitt initiativ med att han som journalist själv har upplevt krig, ”alltför många gånger och i alltför många olika länder”. Och han har aldrig sett att krig någonsin löser några konflikter, ”tvärtom, det bara bidrar till ännu mera hat och splittring”.
Så här lyder hans upprop, i min översättning från italienska:
”OM DU VILL HA FRED VERKA FÖR FRED
Det syriska folket utsätts nu dagligen för de värsta tänkbara grymheter i ett inbördeskrig som — enligt Förenta Nationerna — redan skördat hundratusen dödsoffer och tvingat miljontals människor på flykt.
Situationen i Syrien är dramatisk, men en militär intervention skulle inte bringa fred till landet. Det senaste decenniet har i stället visat att krig bara underblåser och förvärrar våld och dessutom ger upphov till fundamentalistiska rörelser av alla de slag. Det räcker med att betrakta Libyen, Afghanistan eller det ”pacificerade” Irak, där attentat och civila dödsoffer fortfarande hör till ordningen för dagen men nu mest möts av likgiltighet från omvärldens sida. I krig dödas alltid oskyldiga: mer än nittio procent av alla som faller offer i krig är civila och obeväpnade.
Av detta skäl tar Italien avstånd från krig. Och vår författning medger inte att Italien avstår suveränitet för att gå i krig. Den stadgar i stället att det är endast för att garantera fred och rättvisa mellan nationer som vårt land är berett att ”avstå någon del av sin suveränitet”.
Ändå är det ingen som arbetar för att förebygga konflikter och skapa respekt för mänskliga rättigheter, trots att det är den enda verkliga vägen, om det är fred man nu vill åstadkomma. Tvärtom lär oss historien att stormakter hellre underblåser osämja, på grund av sina politiska allianser eller ekonomiska intressen som ofta är knutna till vapenhandel, och att de blundar för brott mot mänskliga rättigheter så snart det är deras egna allierade som begår dessa brott.
Det kommer att bli det syriska folket som får betala en eventuell militär intervention i landet. Detta folk har förvisso behov av omvärldens insatser, men inte sådana insatser som sker från bombplan högt uppe i skyn. Vad det syriska folket har behov av, det är att diplomatin, i alla dess former, gör sig gällande och att förhandlingar kommer till stånd, förhandlingar med förslag till lösningar av konflikten och med medlare som verkligen är trovärdiga. Det syriska folket har behov av att det internationella samfundet över huvud taget slutar upp med att betrakta krig som en möjlig lösning. Ett verkligt fredsbygge förutsätter ju tvärtom att man framför allt respekterar och praktiserar mänskliga rättigheter.
Ett militärt angrepp kommer inte att leda till någon som helst lösning av konflikten utan bara till ännu mera sorg och elände. Italien måste därför arbeta för fred och mänskliga rättigheter och ta avstånd från detta krig, vem som än beslutar att inleda det.”
Siria: se vuoi la pace, prepara la pace. #paceinsiria
Margareta Zetterström