OBS! Detta är arkiverade artiklar från en äldre version av Folket i Bilds webbplats. Gå till den aktuella webbplatsen!
KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR!
SWISHA 50 KR TILL 1232240356,
SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS.
Nu förbereds ytterligare en aktion för att försöka bryta den israeliska blockaden av Gaza. Denna gång rör det sig om en båt med helt kvinnlig besättning, för att uppmärksamma just kvinnornas speciellt utsatta situation i Gaza. Det är kvinnorna som får bära det tunga ansvaret för familj och hem i halvt raserade hus i en miljö full av miljöförstörande och farliga kemiska ämnen efter alla beskjutningar. Kvinnorna som drabbas hårdast av sviktande sjukvård, ideliga strömavbrott och otjänligt vatten. Kvinnorna som bär huvudansvaret för barnen – de verkliga förlorarna under denna förödande blockad som nu varat i åtta år.
Över den stora, gula stenbyggnaden med trappa och pelare som vätter mot O’Connell Street Lower, inte långt från floden Liffey i Dublin 1, vajade ännu republikens trikolor i krutröken. Dånet av granatskott och knattret av maskingevärseld dränkte allt vardagligt ljud, samt befälens ordergivning och allt annat stridslarm. Det här var Dublins huvudpostkontor (GPO). Från trapporna hade republikens provosoriska revolutionära regering nyligen deklamerat den iriska självständighetsförklaringen. Det hade skett Påskmåndagen 1916 . Bland de iriska, mer eller mindre, kanoniserade manliga rebellerna kämpade även kvinnliga republikaner. Även själständighetsdeklarationen i sig hade ett radikalt jämstäldhetsbudskap.
En iskall vind letade sig fram längs vallgravarna vid Landskronas citadell då jag en februarikväll huttrande promenerade längs med de kanonförsedda skansarna. Den gamla borgen är i dag ett nästan bortglömt kvinnohistoriskt minnesmärke. Det var annorlunda förr. När jag själv var liten trodde jag att ordet citadell var synonymt med kvinnofängelse.
I Köpenhamn talar man numera om Ground 69,. Inget alls skvallrar lätngre om att platsen på jagtvej 69 en gång hyste ett av arbetarrörelsens viktigaste folkets hus. På platsen arrangerade den Andra internationalen under sensommaren, den 26 augusti, 1910 en internationell kvinnokonferens. Till Köpenham hade den tyska kommunisten och femimisten, den legendariska Clara Zetkin rest, där fanns även spartakisten Rosa Luxemburg. Tillsammans med 130 kvinnor från 16 länder beslutade de att en internationell kvinnokamps dag skulle initieras, man beslutade även grunda ett Kvindeligt Arbejderforbund.
Foto: Clara Zetkin och Rosa Luxemburg 1910
Kvinnokoalition reser in i Gaza på internationella kvinnodagen 2014.