En utställning om Torsten Billman och hans bilder, är en utställning om att längta ut i världen, våga gå sin egen väg och att bryta mot förväntningar. I museets pressutskick kan man läsa; ”Vår förhoppning är att Torstens arbete ska skapa reflektioner hos besökaren kring de egna val man gjort eller inte gjort. Är det lättare eller svårare att våga följa sina drömmar idag?”
Parallellt med utställningen driver museet ett projekt under namnet JAG VILL: ”I projektet JAG VILL har ungdomar mellan 13-20 år träffats för att diskutera Torsten Billmans bildvärld, hans längtan och hans syn på världen. Men framförallt för att skapa på egen hand. Utifrån sin vardag och de förväntningar de upplever från sin omgivning har de prövat att med bilder uttrycka sin längtan. Några av dessa visar vi här i en gemensam mosaik. Fler bilder kommer att tillkomma under utställningsperioden.”
Eldare går över däck i storm 1936/37
Sjömannen som gick iland och blev konstnär
Torsten Billman föds i Kullavik 1909. Det är samma år som storstrejken, vilken är den största drabbningen på svensk arbetsmarknad någonsin. Tvåhundratusen fackligt organiserade arbetare och hundratusen oorganiserade lade ner sina verktyg. Tystnaden bredde ut sig på fabrikerna, byggen och i hamnarna. Det året får Selma Lagerlöf som första kvinna Nobelpriset i litteratur. Agitatorn Kata Dahlström döms till två månaders fängelse för att hon ”smädat” Sveriges riksdag i ett tal. Det året faller också Apachernas hövding Geronimo ner från sin häst och dör.
Torsten växer upp i en värld i omvandling, en tid med starka motsättningar, strejker, arbetslöshet, revolution och krig. Vilket kommer att avspegla sig i hans bilder.
Föräldrarna kommer från enkla hantverkar- och småbrukarfamiljer. De växer upp under svåra förhållanden, något som de berättar för barnen många gånger. Pappa Frans är skräddarmästare och har jobbat i London och Köpenhamn. Torsten och hans tre år äldre syster Ingegerd kommer tidigt i kontakt med politik och kultur. De läser högt ur dagstidningen för Frans, eller en dikt av favoritförfattaren Gustaf Fröding när han arbetar.
Torsten har svårt att anpassa sig i skolan, förutom på teckningstimmarna. När han är 14 år förväntas det att han skall ta över pappans skrädderi. Han går som lärling en vinter, men det får ett plötsligt slut. Torsten varken vill bli skräddare eller har intresse för det.
Genom Röda havet - Vaktombyte i eldrummet 1936/37
Längtan bort och ut i världen
17 år gammal går han till sjöss och sex år senare går han iland för att arbeta som konstnär resten av sitt liv. Redan i skolan riktas Torstens längtan och fantasi mot havet. Ofta går han efter lektionerna ner till Masthuggskajen. Där finns båtar, sjömän, kranar, frustande ånglok och varor från främmande länder. En miljö som väcker drömmar om frihet och äventyr.
Han vill ut i världen, se sig om och uppleva den. Han ville även kunna försörja sig själv och bidra till familjen. Hösten 1926 lämnar fartyget s/s Valencia Stockholms hamn, där hittar vi den då 17 årige Torsten Billman. Han står vid relingen och blickar ut mot havet.
Han har gått sin egen väg. Nu strövar han plötsligt omkring i hamnstäderna Marseille, Genua, Barcelona, Alger och Oran. Där sker möten med andra kulturer, rus och tidig kärlek.
Ur svarta dimmor börjar bilder träda fram
Däcksarbete är inget för Torsten, som jungman och mässuppassare trivs han inte. När han är 18 år väljer han frivilligt att söka sig ner under däck till eldarnas gemenskap, det ”svarta gänget”. En plats som även kallas för Havsgruvan.
Däcksarbete är inget för Torsten, som jungman och mässuppassare trivs han inte. När han är 18 år väljer han frivilligt att söka sig ner under däck till eldarnas gemenskap, det ”svarta gänget”. En plats som även kallas för Havsgruvan.
Arbetet som eldare är smutsigt, svettigt och tungt med svarta pannor som ständigt kräver att man skyfflar kol i en jämn rytm. Arbetet i eldrummet är enligt Torsten avgörande för hans uppfostran och utveckling. Han anser att det är ett riktigt jobb, man får vara sig själv med sina egna tankar och man slipper fjäska och ställa in sig.
Det sägs att sjömän får en egen blick, att horisonten, längtan och världen finns i den.
I skolan var teckningstimmarna det som Torsten trivdes bäst med. Ute på havet kommer lusten att teckna tillbaka. Han börjar teckna på de svarta skotten med vit krita för att roa sina kamrater. Kritan används egentligen för att markera antal körningar med kol. Han iakttar rörelsemönster, skuggor och ljuseffekter nere i det dovt upplysta eldrummet.
Omslagsbild till första numret av Folket i Bild Kulturfront 1972:1
Vad gör en människa
En människa formas under hela livet utifrån olika förutsättningar. Normer och värderingar får vi främst från hemmet, men även samhället, grupptillhörighet och omgivningens förväntningar formar en människa.
En människa formas under hela livet utifrån olika förutsättningar. Normer och värderingar får vi främst från hemmet, men även samhället, grupptillhörighet och omgivningens förväntningar formar en människa.
Ingegerd som är Torstens syster visar honom in i litteraturens fascinerande värld. När han är till sjöss skickar hon böcker och tidskrifter till honom med bilder av konstnärer som kommer att inspirera honom. Bilder som han klipper ut och sätter upp på väggen.
Syskonen har alltid stått varandra nära sedan barndomen och det är till Ingegerd Torsten anförtror sig att han vill bli konstnär. Hon stöttar honom och Torsten beslutar sig för att gå sin egen väg, att följa sin dröm.
Hans mamma Maria verkar komma från en radikal släkt och hon berättar historier om August Palm för barnen. Torstens moster som var gift med en skräddare, fick ofta besök av August Palm i deras lägenhet på Kungsholmen. Han kom upp till dem för att prata om politik. Han var en av de främsta förgrundsgestalterna i Arbetarrörelsens historia och kommer senare att dyka upp i Torstens bildvärld, bland annat i den stora fresken som finns i Gävle Folkets Hus. Numera bakom ett tjockt draperi.
På Marias sida av släkten fanns också Birger Svahn som var redaktör för den syndikalistiska tidningen Arbetaren. Han dömdes till tre månaders för publiceringen av ett upprop om blockad av nazistiska fartyg i neutrala hamnar samt för en kritisk artikel om vår egen militär. Hans bror var den politiske tecknaren Nils Svahn.
Arbetslös och vilsen
Torsten är arbetslös och känner sig vilsen, han söker till hantverksskolan Slöjdföreningen i Göteborg. Han kommer in på andra försöket hösten 1931. Efter ett år tröttnar han och lämnar skolan för att mönstra på fartyget s/s Marie som eldare. Den här gången tar han med sig pennor och papper för att teckna eldarskansar, arbetare i hamnen och interiörer från barer. Han mönstrar av för gott 1932 och söker in på Valands konstskola i Göteborg.
Där vidgas hans värld då flera av eleverna är kvinnor, till skillnad från livet ombord som var en manlig värld. Hans avsikt var inte att bli målare, han hade redan funnit sin stil i sina träsnitt och tuschteckningar. Torsten valde att arbeta både i det lilla och i det stora formatet. I teckningar, träsnitt och stora väggmålningar. Torsten Billmans stora fresk, Till Sjömännen – Havets arbetare, i före detta Sjömanshemmet i Göteborg, numera äldreboendet Kostern hör till höjdpunkterna i svensk muralkonst.
Hans bilder växte fram ur erfarenheter och ett behov av att uttrycka sig. Ett av hans första träsnitt, Händer, skär han i föräldrarnas kök, när han går och stämplar. Det är händer som kollektivt sträcker sig upp i luften.
Händer 1929
Det är sjömän som sträcker upp sina händer efter jobb då båtarna ropas ut på Sjömansförmedlingen. En bild som även kan symboliserar människans längtan. En längtan efter bättre tider och att människovärdet skall respekteras. Sin politiska övertygelse har han med sig hemifrån och tiden till sjöss förstärker bara hans uppfattning. Han medverkar i den fackliga tidningen Eldaren, senare Sjömannen under 58 år. Han ser att en båt är som ett samhälle i miniatyr och han blir medveten om skillnaderna och villkoren i samhället. Att det handlar om klass!
Torstens bildvärld
Men hans konst är inte propagandistisk med röda fanor och demonstrationståg. Den har en skärpa och medkänsla i sina skildringar av människan. Den handlar om att säga ifrån även om det innebär att gå mot den allmänna uppfattningen. För Torsten Billman är hans politiska ställningstagande bara hans eget, inte något påtvingat av ett parti. I sitt skapande drivs han av humanism och en stark klasskänsla.
Men hans konst är inte propagandistisk med röda fanor och demonstrationståg. Den har en skärpa och medkänsla i sina skildringar av människan. Den handlar om att säga ifrån även om det innebär att gå mot den allmänna uppfattningen. För Torsten Billman är hans politiska ställningstagande bara hans eget, inte något påtvingat av ett parti. I sitt skapande drivs han av humanism och en stark klasskänsla.
I bilderna ser vi bland annat människor i olika miljöer, sjömän och hamnarbetare. Han skildrar konsekvent arbetets hårda liv i sina bilder.
Han blir engagerad i de Nordamerikanska indianernas situation och gör en serie bilder på temat, bland annat Indian klagar för Lincoln.
En tjurfäktning i Valencia får honom att reagera starkt och han engagerar sig i djurens rättigheter. ”De uppsprättade hästarna och tjurens nesliga fall mot jorden. Mitt unga heliga förakt och vanmäktiga hat”. Vilket leder till att han engagerar sig i djurens rättigheter och han avskyr djurplågeri. De sista illustrationerna han gör är en bok om hundar – Våra hundliv tillsammans med Ingrid – Segerstedt Wiberg.
En tjurfäktning i Valencia får honom att reagera starkt och han engagerar sig i djurens rättigheter. ”De uppsprättade hästarna och tjurens nesliga fall mot jorden. Mitt unga heliga förakt och vanmäktiga hat”. Vilket leder till att han engagerar sig i djurens rättigheter och han avskyr djurplågeri. De sista illustrationerna han gör är en bok om hundar – Våra hundliv tillsammans med Ingrid – Segerstedt Wiberg.
Torsten är engagerad och en konstnär som tar ställning, han reagerar på orättvisor vilket även hans syster gör. Hon väljer dock en annan väg och blir i stället religiös och pingstvän. Torsten respekterar sin syster men det stör honom att hon är pingstvän. Troligen har de väldigt intressanta diskussioner när de träffas. I början av 1900-talet är det två stora folkrörelser som präglar det svenska samhället, arbetarrörelsen och den kristna väckelsen. Han går ur tiden 1989, men hade han levt idag hade han troligen varit en av besättningen på Ship to Gaza.
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Foton är hämtade från boken
Torsten Billman - Bildmakaren
Torsten Billman - Bildmakaren
Helena Billman, Torstens dotter har publiceringsrätten och artikelförfattaren har fått hennes tillstånd till att använda bilderna i och "runt" utställningen. Bilderna i artikeln finns i alla utgivna böcker om Torsten Billman och har inte samma ursprung.