{jcomments on}Svar till Dennis Zackrissons krönika "DAGS ATT BEGRAVA 'ANTISEMITISMEN'":

Det Dennis Zackrisson skriver här kan sammanfattningsvis tolkas som att han menar att det finns alltför många tillfällen då begreppet antisemitism använts som ett slagträ mot kritiker av Israels politik gentemot palestinierna. Och det är verkligen viktigt att kritik av Israel inte förväxlas med antisemitism.

Men i slutet av sin artikel kallar Dennis Zackrisson antisemitismen för "ett knippe hjärnspöken" från 1800-talet. Samtidigt verkar han vilja skilja på "judehat", som han kallar det, och antisemitism. Men med begreppet antisemitism avses ju just fientlighet mot judar, "judehat" om man så vill.

Självklart kan värdet av olika begrepp alltid diskuteras och även vad de egentligen står för. Men detta tycks inte Dennis Zackrisson vilja göra. Istället skriver han egendomligt nog att själva begreppet antisemitism bör avskaffas. Men det bör det inte göra - för antisemitismen finns och har funnits. Hitler spelade på gammal europeisk antisemitism i sina attacker på judar. Under den så kallade Kristallnatten den 9 november 1938 började han mobilisera den statsapparat han via val då hade fått kontroll över. Denna, samt nazistpartiets medlemmar förstås, gick att beordra till angrepp mot judarna i Tyskland. Tyskar i allmänhet förhöll sig enligt uppgift mer avvaktande. Ett hundratal judar dödades denna dag och tiotusentals fördes till koncentrationsläger. 267 synagogor brändes och 7 500 butiker vandaliserades.

Antisemitismen - judehatet - är mycket äldre än Kristallnatten. Många, både forskare och andra, menar att antisemitismen har anor från den kristna medeltida kyrkan. Det finns medeltida judefientliga kyrkomålningar. Martin Luther lär ha författat judefientliga texter. Detta kulturarv - dessa hjärnspöken - är vi säkert alla mer eller mindre påverkade av.

Antisemitismen bidrog till att miljoner judar miste livet under andra världskriget. Förutom i koncentrationslägren dödades tusen sinom tusen judar av nazisternas specialkommandon som åkte runt i Ryssland, Baltikum och övriga Östeuropa och skoningslöst sköt ihjäl judar och romer. Delvis i samma områden där pogromer, attacker mot judar, ägt rum under 1800-talet.

Som antirasister bör vi därför inte avskaffa begreppet, utan istället tydligt ta avstånd från antisemitism, judefientlighet. Detta kommer också att minska spelrummet för dem som vill stämpla all kritik av Israels agerande gentemot palestinierna som antisemitism.

Idag ser vi islamofobin och antiziganismen växa. Ett öppet främlingsfientligt parti - med rottrådar i svensk nazism - har tagit säte i riksdagen efter att ha fått hundratusentals röster. Det är en allvarlig försämring av situationen i Sverige. Särskilt farligt och allvarligt blir det om riksdag, myndigheter och lagstiftning börjar användas mot vilken folkgrupp eller religion det vara må. Vi bör kraftfullt protestera mot all särbehandling och rena myndighetsövergrepp mot muslimer och romer som vi kan läsa om i tidningarna snart sagt dagligen.

Men vi bör också ta avstånd från all rasism, inklusive antisemitism, i vårt eget intresse. Som den tyske pastorn och Hitlermotståndaren Martin Niemöller sa efter att ha överlevt lägervistelser och förföljelser under andra världskriget:
"När de kom och hämtade judarna sa jag inget, för jag var inte jude. När de kom och hämtade katolikerna sa jag inget för jag var inte katolik. När de kom och hämtade kommunisterna sa jag inget för jag var inte kommunist. När de hämtade socialdemokraterna teg jag, för jag var inte socialdemokrat. När de kom och hämtade fackföreningsfolket sa jag inget för jag var inte fackligt aktiv. Och när de kom och hämtade mig - då fanns det ingen kvar som kunde protestera."

Henrik Persson
Styrelseledamot i FiB-Stockholm

..............
Svar från Dennis Zackrisson:

Först vill jag bara påpeka att du något överskattar mina ambitioner. Jag tror mig inte om att kunna ”avskaffa ’antisemitismen’” och har heller inte skrivit detta. Så länge sionisterna har ett dominerande inflytande över media kommer detta begrepp att användas i de syften jag pekade på i min krönika. Men vi behöver inte ställa upp på ett sådant ideologiskt narrspel!

Ända sen begreppet skapades av den tyske journalisten Wilhelm Marr i slutet av 1800-talet har det använts som den ideologiska uppfinning det är. ”Forskning” om begreppet syftar bara till att hitta argument för dess nuvarande användning i sionismens tjänst. Det är således ingen vetenskaplig upptäckt utan bara en konstruktion att söka ”antisemitism” i t ex kyrkomålningar från medeltiden eller så långt tillbaka som 300-talet e Kr.

Du skriver trosvisst att ”antisemitismen finns och har funnits”. Jag håller helt med dig och har i krönikan också pekat ut var den finns – i de sionistiska propagandisternas hjärnor. Att stödja rasisternas försök att knyta samman sitt falska medvetande med den konkreta verkligheten är att göra antirasismen en otjänst, enligt min mening.

Vi känner säkert samma avsky inför nazisternas pogromer. Det är heller inte svårt att jämföra dessa med nutida israeliska massakrer på palestinier och det ständiga ockupationsvåldet sedan mer än 60 år. Men jag ser ingen poäng i att smita ifrån det verkliga skeendet och i stället ägna oss åt funderingar kring någon specifik ideologi, som skulle kunna ge en teoretisk, gemensam, förklaringsmodell till båda exemplen på övergrepp.

Och ”Israels politik gentemot palestinierna” är bara en av flera frågor, där debatten hindras av att folk stämplas som ”antisemiter”. I min krönika tog jag upp mediemakten. Den berör i sin tur många andra viktiga frågor, t ex yttrande- och tryckfriheten. Om vi ständigt låter oss luras in i avståndstagandets ideologiska återvändsgränder försvagas våra ståndpunkter. Det är bättre att fokusera på och samla stöd får det vi själva vill åstadkomma.