Mångkulturellt centrum i Botkyrka visar den internationella utställningen ”Dressing Swedish, from Hazelius to Salander” under sommarmånaderna. Se folkdräkter och modekläder och fundera på: Vad innebär det att klä sig svenskt? Hur har svenskheten formats över tid? Hur speglas migrationen i våra folkdräkter? Invigningstalare den 24 april är Bea Szenfeld, som använt sig av folkkultur och idén om det folkliga i sitt konstnärskap. 

Mångkulturellt centrum finns på Fittja gård i Botkyrka, tre byggnader från 1800-talet, ett stenkast från tunnelbanestationen Fittja.

Mitt emot den gamla huvudbyggnaden  står den nya som öppnade våren 2003. Det är här vi har vår öppna verksamhet: utställningar med programverksamhet, verkstad, Tavernan, bibliotek och hörsal.

Det är alltid fri entré på Mångkulturellt centrum

”Dressing Swedish” som producerats av Mångkulturellt centrum (MKC) visades i Washington under den nordiska kulturfestivalen Nordic Cool som en del i ambassadens tema ”Globalization and Migration”. Utställningen har sedan turnerat i Nordamerika i samverkan med Nordic Heritage Museum, Seattle där den setts av över 15000 besökare i fem amerikanska städer.

–        Vid Mångkulturellt centrum vill vi utmana den homogena bilden av Sverige. Vi vill se ett samhälle där mångfalden reflekteras i den nationella självbilden. Utställningen visar en mångfacetterad bild av kulturarv och hur det omtolkats i migrationsprocesser, säger Charlotte Hyltén-Cavallius , forskningsansvarig på MKC samt curator för utställningen.

Utställningen som visar historiska dräkter från både Sorunda och Leksand bredvid sentida konstruktioner som Sverige- och Botkyrkadräkten speglar migration och de influenser som påverkat skapandet av folkdräkter, se t.ex. den Sverigefinska dräkten och en nordamerikansk version av Ölandsdräkten. Sekelskiftet 1900 brukar karaktäriseras som en brytningstid på flera olika plan. Det framträngande moderna samhället uppfattades av vissa som ett hot mot den gamla folkkulturen. Efter en omfattande insamling och dokumentation skapades många nya dräkter. På 1930-talet tillkom så många som 165 nya dräkter.

Väl i Sverige förstärks utställningen med program- & seminarieverksamhet.

–        Det blir en serie av tre spännande seminarier med bl.a. Lars Farago, Iman Aldebe och Carola Grahn där samtalen berör minoriteternas relation till kulturarvet, slöjans utveckling i Sverige och kulturinstitutionerna och kampen om de nationella symbolerna som svensk dräkt utgör, säger Erik Annerborn, producent för utställningen.

I en särskild del av utställningen visas sex verk av studenter från Beckmans Designhögskola och Botkyrka folkhögskola där de lyfter fram att det vi bär är ofta laddat med signaler och symbolik.

Länkar/fakta:

• Datum för utställningen: 24/4–28/8.
• Öppna visningar: varje onsdag kl.13 juni-augusti samt varje lördag i juli.
• Plats: museet på Mångkulturellt centrum på Fittja gård, Värdshusvägen 7
• Programverksamhet: 8/5, Samedräkten, 15/5 Slöjan, 18/5 Knätofsarna facebook.com/mkcfittja
• http://mkc.botkyrka.se/ds
• Twitter: @mkc_sverige #dressingswedish #mkc
• Utställningen är gjord i samarbete med: Kulturrådet, Svenska ambassaden i Washington, Svenska Institutet, Svenska Turistföreningen
• https://www.nordicmuseum.org/exhibitions.aspx
• Utställningen har visats på: House of Sweden i Washington, American Swedish Historical Museum i Philadelphia, American Swedish Institute i Minneapolis, Nordic Heritage Museum, Seattle samt Swedish American Museum, Chicago.

Begrepp:

• Folkdräkt brukar användas som en samlande beteckning för kläder med lokal eller regional särprägel. Ofta tänker man sig att folkdräkterna har historiska förlagor, det vill säga att människor har klätt sig ungefär så på en viss plats vid en viss tid. Men innebörden av ordet folkdräkt är inte hugget i sten. Våra tolkningar av vad som är rätt och fel varierar och är beroende av sammanhanget. Förflyttningar i det geografiska rummet i samband med migration hör till de faktorer som påverkar våra uppfattningar, till exempel om vad som är en folkdräkt.
• Sockendräkter eller hembygdsdräkter är begrepp som ofta används för de dräkter som skapades under 1900-talets första hälft av exempelvis hemslöjds- och hembygdsföreningar, lokala och regionala museer. Det finns i dräktsammanhang en tydlig hierarki mellan de dräkter som anses vara ”äkta” och ha en historisk förlaga, och de ”påhittade” dräkterna som tillkom under 1900-talet. Men på ett sätt är alla våra dräkter konstruerade. Själva sättet på vilket de en gång började samlas in befäste en speciell idé om hur en dräkt ska se ut.
• Moder Svea: ”Vi gillar folkdräkter för att de är svenska, praktiska och otroligt vackra” säger artistkollektivet Fuldesign. Till utställningen Moder Svea 2009 skapade de en hijab, en sjal för muslimska kvinnor, i gult bomullstyg med broderier av vita prästkragar. Det kan ses som en uppdatering av Sverigedräkten med inkluderande ambitioner. www.fuldesign.se

Curators: Charlotte Hyltén-Cavallius & Lizette Gradén
Design: Katharina Wahlstedt & Mats Gustavsson
Producent: Erik Annerborn

Utställningen innehåller bl.a den Sverigefinska dräkten, historiska dräkter och omtolkningar av Beckmans studenter. Vi vill att besökarna ska fundera kring: Att klä sig svenskt? Vad kan det vara?

Utställningen som har turnerat i Nordamerika i samverkan med Nordic Heritage Museum, Seattle har setts av över 15000 besökare i fem amerikanska städer landar nu i Botkyrka. Arbetet har skett i samarbete med bl.a. Kulturrådet, Svenska ambassaden i Washington, Svenska Institutet, Svenska Turistföreningen.

http://mkc.botkyrka.se/om-oss/press

Mer information om vernissage, program/seminarier, bilder: http://mkc.botkyrka.se/ds

Mångkulturellt centrum verkar för ett samhälle där mångfalden reflekteras i den nationella självbilden och där migration är en självklar del i det svenska kulturarvet.
Utbildning. Forskning. Bokförlag. I kulturhuset: Utställningar. Specialbibliotek. Kulturpedagogisk verkstad. Kafé.