Misstankarna som behandlades i utredningen var folkrättsbrott, grov stöld, grovt olaga hot och grov misshandel.
Åklagaren hävdar nu att de misstänkta brotten inte varit tillräckligt grova för att prövas som folkrättsbrott.
Han motsäger inte att passagerare och besättning har utsatts för stöld men menar att stölderna inte har begåtts på internationellt vatten utan på israeliskt territorium där svensk domstol saknar jurisdiktion. Argumentet bygger på att egendomen beslagtogs tillfälligt på internationellt vatten men att det var först senare, på israeliskt territorium, som den övertogs permanent och därmed kan misstänkas ha stulits.

Åklagaren motsäger inte att passagerare och besättning utsatts för misshandel även på internationellt vatten. Han menar dock inte att brotten är av en sådan natur att överordnade befäl kan påföras ansvar. Eftersom soldaterna som utförde dessa handlingar var maskerade menar därför åklagaren att ingen misstänkt gärningsperson kunnat identifieras.

Av utredningen att döma har åklagaren inte vänt sig till israeliska myndigheter med begäran om att identifiera misstänkta gärningspersoner via de identifikationsnummer de bar på sina uniformer.

Ship to Gaza kommer under de närmaste dagarna att rådgöra med sina juridiska ombud och därefter återkomma med en mer utförlig kommentar och analys av åklagarens utredning och argumentation.