När jag ber henne beskriva sig själv svarar Marie Linder så här:

– Jag är väldigt engagerad, brinner för lokalt idéburet arbete, glad, positiv – tror att vi kan påverka framtiden, impulsiv, social, gillar människor, kan bli väldigt arg och upprörd över orättvisor i samhället. Ibland överoptimistisk.

Själv är hon hyresgäst i ett radhus i Tyresö, där hon stortrivs. Men när hon ser sig omkring i området blir hon oroad och undrar vilka som ska ha råd att bo där i framtiden.

I rasande fart har hyresrätter runtom i landet ombildats till bostadsrätter. Det har minskat möjligheterna för dem som har svårt att få lån – unga, arbetslösa, gamla, lågavlönade, deltidsarbetande, funktionsnedsatta med flera. I Tyresö har relativt billiga hyresrätter ombildats, och då har det blivit kärvare för dem som inte har råd. De hyresrätter som nu byggs är inget alternativ eftersom de ofta är oerhört mycket dyrare än de gamla hyresrätterna.

Marie Linder är beredd att ta strid för en mänskligare syn på vårt boende. I en tid då människor gör ”bostadskarriär”, tjänar pengar på att köpa och sälja bostad, vill hon lyfta bostadsfrågan till en annan nivå. Och ändra fokus från ”hur vill jag ha det?” till ”hur vill vi ordna bostäder åt alla?”.

– Det är en samhällsfråga. Men debatten handlar aldrig om hur vi i samhället vill ha det.

Hon påpekar gång på gång att bostad är en rättighet, som alla måste få del av, att boendet handlar om barns uppväxtvillkor, oavsett vilka föräldrar de har och att bostad är en del av välfärden.

– Barns rättigheter är det viktigaste, säger Marie Linder.

Hon är motståndare till att marknaden ska få större inflytande över hyrorna. Det gör bostäder i attraktiva områden som Stockholms innerstad oåtkomliga för många. Redan nu är skillnaden stor.

– Var ska vanliga människor bo? Lärare, sjuksköterskor, vårdbiträden och andra med vanliga inkomster måste kunna bo i innerstan. Frågan är hur vi vill att våra städer ska utvecklas. Vad får vi för städer om rika ska bo på ett ställe och andra någon annanstans? Jag tror på det positiva i en blandning av folk.

Marie Linder tycker att politikerna är fega och tänker kortsiktigt. Ofta i mandatperioder. De stimulerar ägandet med skattelättnader till det ägda boendet. Fastighetsskatten togs bort och rotavdraget kom till. Därtill kommer ränteavdragen för bostadslånen.

– Det är en enorm kapitalöverföring av våra
gemensamma pengar till privat ägande. Vi subventionerar det ägda boendet med 40 miljarder om året! 26 miljarder i ränteavdrag och 14 miljarder i rotavdrag.  Hyresrätter måste få del av de pengarna. Det ska finnas en likvärdighet mellan hyresrätt, egna hem och bostadsrätter.

Det är många stora och viktiga frågor som Marie Linder tar upp och som ny ordförande vill hon att Hyresgästföreningen ska ta ett större samhällsansvar och påverka de framtida städerna.

– Vi behöver föryngra oss och hitta nya människor till föreningen. Och det ska bli enklare att påverka. Naturskyddsföreningen är ett bra exempel på pådrivare. Vi måste bli en liknande modern folkrörelse. Vi ska lyfta fram människorna som bor – inte bara hyreshusen de bor i.

Hon är en sann förenings- och folkrörelsemänniska. Marie Linder har varit aktiv i hyresgästföreningen i Tyresö i 20 år och suttit i Hyresgästföreningens styrelse sedan två år tillbaka, arbetat ideellt med personer med funktionsnedsättning och varit engagerad i nätverk för människor med ovanliga sjukdomar, varit kommunalpolitiskt
aktiv som socialdemokrat, suttit i Brunnsviks folkhögskolas styrelse. Med mera.

– Vi behöver mötas i folkrörelser. Det jag kan har jag lärt mig där. Folkrörelsen har varit mitt universitet. Mer än universitetet.

Där, på universitetet, läste hon ekonomisk historia, statsvetenskap och svenska. Tänkte bli lärare men gick aldrig den praktiskt pedagogiska utbildningen. Det blev Poppius journalistskola i stället. Men först av allt utbildade hon sig till barnsköterska och arbetade i vården, på förskola och som personlig assistent. En rätt brokig bakgrund, alltså, som säkert är en bra erfarenhet att ha med sig i alla olika föreningsuppdrag.

Ja, hon gillar verkligen lokalt folkrörelsearbete. Men många av sina uppdrag släpper hon nu, fast inte helt.

– Jag blir gårdsvärd i min lokala hyresgästförening. Jag ska rensa rabatter!

Närmast kommer Marie Linder från LO, där hon var kommunikationschef.  Erfarenheterna därifrån är en bra grund för hennes nya arbete. LO och Hyresgästföreningen har många beröringspunkter. Marie Linder påpekar särskilt arbetet med välfärdspolitiska frågor, något som hon brinner för och gärna pratar om, men också att hon tillsammans med den regionala organisationen ska samordna förhandlingar och jobba på nationell nivå.

En av de viktigaste frågorna för föreningen nu är att det byggs fler hyresrätter.

– Och det ska vara till rimliga kostnader så att unga och andra med lägre inkomster ska ha
någonstans att bo!

Hon förespråkar byggstimulanser. Politikerna måste ta sitt ansvar och utjämna skillnaderna mellan hyresrätter och ägda bostäder.

– Långsiktigt måste man lägga om skattepolitiken så att hyresrätten inte missgynnas ekonomiskt. I nuläget borde det vara så låga hyreshöjningar som möjligt och det är viktigt att hyrorna förhandlas. I gynnsamma tider borde bolagen hålla tillbaka hyresnivåerna.

Att låta hyresnivåerna bli en fråga för marknaden skulle leda till högre hyror och att människor tvingas bo trängre. Det visar beslutet att släppa andrahandsuthyrningen till, i stort sett, fri prissättning.

De höga hyrorna i nyproduktion kan leda till att fler måste få bostadsbidrag. Men det är ingen bra lösning tycker Marie Linder.

– Jag gör en koppling till de sänkta ersättningarna i a-kassan och sjukförsäkringarna. De har lett till att kommunerna fått betala ut högre försörjningsstöd. Det blir en ökad kostnad för samhället. Det vill säga våra gemensamma pengar.

Bristen på hyresrätter driver upp priserna. Och det handlar inte bara om storstäderna. 85 procent av kommunerna har bostadsbrist. 200 000 nya
hyresrätter är ett mål som Hyresrättsföreningen ska arbeta för. Allmännyttan som kassako för kommunerna tycker hon inte om.

– Det är inte rimligt att hyresgästerna ska bekosta vägar och andra kommunala uppgifter. Plockar man ut pengar ur de kommunala bolagen ska de gå till nya hyresrätter, renoveringar, ombyggnader och liknande.

Allmännyttan ska enligt lag vara både affärsmässig och ha ett allmännyttigt syfte. Men en dom har slagit fast att det allmännyttiga är överordnat. En viktig sak att ta fasta på enligt Marie Linder.

Hyresrätter kan se ut på olika sätt och ha olika former. Marie Linder bor i ett hyresradhus där
hyresgästerna själva sköter området.

– Vi får en summa pengar som vi gör gemensamma saker för. Det bidrar till sammanhållningen. Bland annat köper vi in leksaker till gården som alla barn använder. Jag har aldrig köpt några egna hinkar och spadar till våra barn att leka med
i sandlådan. Man slipper bråk om vad som är vems. Och vi får ett gemensamt ansvar för sakerna.

Marie har bott hela sitt vuxna liv i hyresradhuset på 100 kvadratmeter. Två bonusbarn, nu 34 och 32 år gamla, och två egna barn, 22 och 25 år, gjorde huset lite trångt när alla bodde hemma. Planer på att flytta till större fanns, men trivseln med huset och området tog över. Nu bor bara den yngsta kvar hemma. För tillfället studerar hon i Kalmar, men förväntas återvända till barndomshemmet efter studierna.

– Någon egen bostad lär hon ju inte kunna få, suckar Marie Linder och berättar att hon har hjälpt till att flytta sängar till andrahandsboenden otaliga gånger.

– När jag var 25 till 26 år hade jag egen bostad, barn och jobb. Här i vårt område bor de unga kvar hemma.

Inte för att jag tror att Marie Linder kopplar av så mycket, hon verkar ha för mycket energi för det, men jag frågar ändå. Och får svaret att hon faktiskt kopplar av genom att gå i skogen tillsammans med maken och familjens två hundar, en portugisisk vattenhund och en kinesisk nakenhund.  

– Och så går jag mycket på teater och läser en hel del. Vi har en bokcirkel i bostadsområdet.  Jag umgås med goda vänner och odlar lite på den lilla plätt vi har – tomater, kryddor och blommor. Det är roligt att odla! Nästa år ska vi försöka få i gång odlingslotter i området.

Så det lär väl bli än mer rabattrensning framöver. På olika sätt.

Fakta om HGF:

525 000
hushåll är medlemmar i Hyresgästföreningen.

10 000
medlemmar är förtroendevalda till olika uppdrag inom organisationen.

1 425
lokala hyresgästföreningar finns i dag i landets bostadsområden.

20 000
nya hyresrätter ska byggas per år de närmaste tio åren. Det formulerar Hyresgästföreningen som ett mål för staten i sin bostadspolitiska rapport 200 000 hyresrätter. Dags att gå från ord till handling som publicerades i juni i år. I dag byggs knappt en tredjedel av detta. 

Använd statens mark till hyresrätter

Staten och kommunerna måste ta större ansvar och initiativ som förbättrar de ekonomiska möjligheterna att bygga hyresrätter. Det framhåller Hyresgästföreningen och har antagit ett program med förslag till åtgärder.

Åtgärder för staten:

• Inför en investeringsstimulans på mellan 175 000 och 245 000 kronor per lägenhet beroende på var den byggs.

• Inför statlig direktutlåning till byggande av hyresrätter för att skapa gynnsamma förutsättningar för finansiering.

• Koppla ihop satsningar på infrastruktur med krav på att det byggs hyresrätter.

• Använd statens mark på ett offensivt sätt för att bidra till ett ökat byggande av hyresrätter.

Åtgärder för kommunerna:

• Kommunerna måste planera sin markanvändning så att det leder till väsentligt ökad produktion av hyresrätter.

• Kommunerna behöver förstärka bemanning och kompetens för att hantera en ökad bostadsproduktion.

• Kommunerna måste erbjuda rimliga mark- och exploateringsvillkor för byggande av hyresrätter.

• De allmännyttiga kommunala bostadsföretagen måste ta ett särskilt ansvar för att det byggs hyresrätter med rimliga hyror då andra aktörer inte vill satsa.