- Är de nazister och nationalsocialistiskt stämplade ska de inte ha tillstånd, säger Eric Rönnegård, jur kand och f d polisintendent med stor sakkunskap. Under 90-talet, efter att hatbrotten fått högsta prioritet av regeringen och lagen om hets mot folkgrupp skärpts, nekades nazister tillstånd för såväl demonstrationer som vit-makt konserter. - Var det klarlagt att det var nazister med anknytning till Hitlertyskland ansåg man att det skulle innebära en ganska kraftig spridning av nazistisk ideologi. Människor som ser på vet att det här är nazister som har stått för världshistoriens brutalaste folkmord, säger Erik Rönnegård.
Det var även vanligt att man lagförde personer som bar nazistiska symboler. -Det blev många domar under slutet av 90-talet och det var ingen i rättsväsendet som upplevde att det fanns någon brist på lagar, säger Erik Rönnegård.
Lagen om hets mot folkgrupp är densamma idag, men hatbrottens prioritering har efter terrordåden i USA den 11:e september 2001 tagits bort till förmån för terroristbekämpning. Idag ges öppet nazistiska grupper tillstånd att demonstrera. De bär fanor och sköldar med symboler som kan kopplas till nazismen och de tillåts demonstrera på symboliska dagar som 1:a maj eller årsdagen för kristallnatten 9:e november. - Det har skett ett skifte, en förändring i praxis av hur man tolkar t ex yttrandefriheten, säger Monica Fundin Pourshahidi, Socialdemokrater för tro och solidaritet. - Det är problematiskt att polisen inte känner att de har maktföreträdet att bestämma ens över tid och plats.
Idag är det mycket ovanligt att polisen ingriper mot nazister som bär nazistiska symboler eller gör Hitlerhälsningar i samband med demonstrationer. Istället är det motdemonstranter man ingriper mot. Det räcker med att ropa, skramla med nycklar, blåsa i visselpipa eller spela musikinstrument för att omhändertas av polis.
- Det som framförallt har hänt är inte att polisen fått nya budgetdirektiv utan det är det här nya samhällsklimatet som vi har glidit in i, säger Linton Kennegård, vänsterjuristerna. - Vi måste börja organisera oss i våra bostadsområden, på våra arbetsplatser, i våra skolor. Vi måste börja bygga antirasistiska gemenskaper.
Monica Pourshahidi, pressekreterare Socialdemokrater för tro och solidaritet
