Enligt Medlingsinstitutet har skillnaden mellan kvinnors och mäns medellöner minskat med 0,5 procentenheter det senaste året.
- Även om gapet blivit något mindre så ser vi att kvinnors löner fortsätter att släpa efter männens och det är självklart inte acceptabelt, säger Annika Strandhäll, förbundsordförande i Vision och ledamot i regeringens delegation för jämställdhet i arbetslivet, JA-delegationen.
- Samtidigt vet vi att inom välfärden, där flest är kvinnor, är lönerna för både kvinnor och män lägre än i mansdominerade branscher och sektorer. Det här gör att kvinnor i välfärden förlorar dubbelt och det problemet är något som man inte ser vid enbart en lönejämförelse mellan könen, säger Annika Strandhäll.
Vision har i flera rapporter belyst dessa strukturella löneskillnader som innebär att såväl löner som villkor är sämre i kvinnodominerade branscher och sektorer. Till exempel tjänar en ekonom, en personalchef eller en tekniker som jobbar i välfärden ofta tusentals kronor mindre i månaden än en ekonom, en personalchef eller en tekniker i ett privat företag.
- Vi vet att välfärden har enorma rekryteringsbehov de kommande åren. Därmed riskerar de ojämställda lönerna att bli ett samhällsproblem. Vill vi ha världens bästa välfärd så krävs det förändringar nu! Det handlar bland annat om årliga lönekartläggningar som tar sikte på löneskillnader mellan likvärdiga yrken både inom arbetsplatsen och mellan olikasektorer och branscher, säger Annika Strandhäll.
I ett senare pressmeddelande samma dag skriver Vision;
Vision: Det största hindret för jämställda löner kvarstår
I dag överlämnade utredningen Aktiva åtgärder mot diskriminering sitt betänkande till regeringen. Vision välkomnar förslagen om ett mer systematiskt arbete för att uppmärksamma och åtgärda diskrimineringen i arbetslivet, men beklagar att det saknas förslag för att komma åt den lönediskriminering som drabbar anställda i kvinnodominerade sektorer.
- Att arbetsgivare föreslås göra årliga lönekartläggningar är en efterlängtad reform. Det krävs ett systematiskt arbete för att synliggöra osakliga löneskillnader på våra arbetsplatser, det visar inte minst Medlingsinstitutets årsrapport om löneskillnader mellan kvinnor och män som publiceras i dag. Och det här jobbet behöver göras varje år, säger Annika Strandhäll, förbundsordförande i Vision och ledamot i regeringens delegation för jämställdhet i arbetslivet.
Samtidigt räcker det inte för att undanröja det största hindret för jämställda löner. Nämligen den lönediskriminering som drabbar de anställda i kvinnodominerade sektorer. Vision har genom flera undersökningar visat att alla, både kvinnor och män, som jobbar i en kvinnodominerad bransch eller sektor förlorar flera tusen kronor i lön varje månad, jämfört med dem som jobbar i en mansdominerad sektor eller bransch.
- För att komma åt dessa strukturella löneskillnader krävs att man jämför löner för likvärdiga yrken mellan olika sektorer och branscher. Varför tjänar till exempel en ekonom i en kommun betydligt mindre än en ekonom i ett privat företag? Det handlar inte om utbildningsnivå, inte om privat kontra offentligt, utan om en värdering av det arbete som utförs på arbetsplatser där de flesta är kvinnor, säger Annika Strandhäll.
- Personalen är välfärdens viktigaste resurs och vill vi ha en välfärd i världsklass så måste personalen i välfärdssektorn värderas därefter. Kommuner, landsting och regioner behöver anställda cirka 420 000 nya medarbetare de närmaste åren. För att klara det måste vi erbjuda jämställda löner, säger Annika Strandhäll.
