En pappa drar en treåring i overall i en röd pulka och en hund har gjort spår i snön. Annars är det stilla vid Fria Teatern som sedan 1979 ligger i den gamla skolan mitt emot simhallen i slutet av Högdalens centrum. Om några år kan i stället Högdalens högsta hus stå här. För drygt ett år sedan röstade stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad igenom en startpromemoria för planläggning av 350 nya bostadsrätter i Högdalens centrum, och i höstas bjöds allmänheten in till ett samråd på teatern där planen visades upp.

– Mycket kan hända längs vägen, men om allt går som det ska kommer vi att bygga åtta hus på platsen. Tre av dem blir punkthus där det högsta är 16 våningar. De övriga blir lägre fyra- eller femvåningshus som kommer att rama in det stråk som tidigare har varit en skymd del av centrum, berättar Lina Brantemark som representerar KF Fastigheter och Veidekke Bostad, som köpte marken av staden år 2010.

FÖRTÄTNING. Samma år som försäljningen gick igenom antog stadsfullmäk­tige i Stockholm en plan där Högdalen pekas ut som en av tyngdpunkterna i Söderort. Staden slår fast att det i Högdalen finns god tillgång till service och en närhet till kollektivtrafiken, och att området ska utredas för en mer om­fattande förtätning. Även ägaren till Högdalens centrum ingår tillsammans med områdets privata fastighetsägare i ett projekt som vill lyfta centrum. Våren 2012 startades Bo i Högdalen, ett samarbete mellan Citycon, det fin­ländska fastighetsbolaget som köpte centrumet ett år tidigare, tillsammans med Granen Fastighets­utveckling som har byggt drygt 130 bostadsrätter vid Högdalens tunnelbana, och de nya fastighetsägarna i området: KF Fastigheter och Veidekke Bostad. I beskrivningen av projektet, som är en del av satsningen Söderortsvision och har utformats av Stockholms stad, står det att man i en ansiktslyft­ning vill ta de första stegen mot ett attraktivare och tryggare Högdalen.

– Det finns en agenda för centrumet och det är inte särskilt svårt att se att den hänger ihop med planerna för det nya husbygget. Flera butiker har fått slå igen sedan Citycon tog över och hand­lare kämpar med skyhöga hyror. Det säger något om att ägaren önskar sig en viss sorts affärer här. Samtidigt byggs det dyra bostadsrätter i Högdalen och allmännyttan säljs ut. I Hagsätra, två statio­ner längre ut på tunnelbanelinjen, sålde Svenska bostäder alla sina lägenheter till Ikano och hyror­na chockhöjdes. Folk visste inte vart de skulle ta vägen, säger Steven Cuzner, själv boende i Hagsätra och aktiv i nätverket Linje 19 som jobbar med lokal påverkan längs Hagsätralinjen.

STATUSHÖJNING. Både han och Ulrika Dahl, även hon aktiv i Linje 19 och boende i Högdalen sedan 20 år, pratar om en pågående statushöjning av om­rådet. De ser bostadsrättsbyggandet som en del i en process där staden tillsammans med privata fastighetsbolag och centrumägare vill byta ut be­folkningen mot en mer köpstark grupp.

– Politikerna använder inte ordet statushöj­ning, men deras idé kryper fram ändå. När City­con hade köpt centrumet var den dåvarande vd:n här tillsammans med trafikborgarrådet och invig­ningstalade, och vad de sa då tycker jag visar vilka planer man har för stadsdelen. Vd:n berättade att fler väktare och nya bostäder ska göra området tryggare, och att butikerna behöver bli attrakti­vare för att locka Enskedeborna att handla. Det kan tyckas som om den här statushöjningen gäller för alla, men när staden tillsammans med Citycon bereder området för en grupp människor utifrån måste en annan flytta på sig, säger Ulrika Dahl.

GENTRIFIERING. När den allmänna inkomstnivån höjs i ett område brukar man prata om gentrifiering, och det är en utveckling som är svår att bromsa. Det säger Tomas Wikström, arkitekt och forskare vid Malmö högskola, som bland annat har studerat människors möjligheter att påverka de offentliga rummen.

– Enkelt uttryckt kan man säga att stadsutvecklingen sker i två varianter. Å ena sidan på­går den i den gamla blandstaden, där husen i ett kvarter kan vara uppdelade på lika många fastig­hetsägare. Här kan finnas ägare som inte är intres­serade av att sälja, utan ser det som ett sätt att leva och försörja sig på att hyra ut lägenheter. Samtidigt talar utvecklingen sitt tydliga språk även här: när efterfrågan är större än utbudet finns förtjänster att göra, säger Tomas Wikström och fortsätter:

– Å andra sidan ser vi att större bostadsområ­den poppar upp med en enda byggherre. Här blir förändringarna mer drastiska, men det är också lättare att bilda opinion när det finns en part att rikta kraven mot. Handlar det om ett allmännyt­tigt bostadsbolag måste kommunen legitimera varför det gör på det ena eller andra sättet.

FLYTTORO. Tomas Wikström tror inte att ett hus­bygge i Högdalen höjer statusen, men säger att det kan vara ett första steg i att göra området mer populärt.

– Och det i sin tur kan bli en sporre för andra fastighetsägare att starta renoveringar och om­byggnader. Då höjs priserna på sikt.

Ulrika Dahl berättar att hon har mött boende som är rädda för att behöva flytta från Högdalen om området blir mer attraktivt.

– I mitt hus har vi fått lappar i brevlådan med erbjudanden om att ombilda till bostadsrätter. Flera har övervägt förslaget för att de helt enkelt är rädda för att bli uppköpta av Ikano och drabbas av samma hyreshöjningar som dem i Hagsätra. De som bor här väljer mellan pest eller kolera, säger hon.

BORGARRÅD. Men enligt Regina Kevius (M), stadsbyggnadsborgarråd i Stockholm, ska man inte dra för stora växlar på att det blir nya bostadsrätter i området.

– Att det byggs nytt i Högdalen leder inte automatiskt till att hus runt omkring får högre hyror. Det betyder i stället att servicen finns kvar. Jag skulle snarare bli orolig om det inte byggdes där jag bor. Det går förstås att se allting från två vinklar, men jag vill inte sätta ett likhetstecken mellan nya hus och högre hyror på redan befintliga lägenheter. Risken uppstår först när din egen hyresvärd börjar renovera, men det är en diskussion man får ta med värden.

Hur tänker du om att nya bostäder kan bli en drivkraft för andra fastighetsvärdar att renovera?

– Det där blir spekulationer. Det uppstår en konstig situation om man inte tillåter att det byggs på vissa platser för att de riskerar att bli populära. Mitt ansvar är att se till att få fram så många bostä­der som möjligt. Det gynnas alla av.

Regina Kevius är positiv till att de nya husen planeras bli bostadsrätter. Högdalen, där allmän­nyttan har dominerat sedan 1960-talet, kan behö­va blandas upp. Men att staden planerar för en mer köpstark grupp i området håller hon inte med om.

– Ju fler människor som kommer till Högda­len desto bättre. Då kan kaféer, restauranger, bu­tiker och den lokala servicen få vara kvar. Om det sedan är en köpstark grupp eller inte som flyttar hit spelar ingen roll. Det är inget vi har planerat för. Om man köper en eller tio semlor på kaféet har mindre betydelse, säger hon.

SERVICEFLYKT. Ann-Margarethe Livh, gruppledare för Vänsterpartiet i Stockholms stad, håller med om att fler boende i Högdalen ger ett större kund­underlag, men säger att det är först när arbetsplat­ser förläggs till förorterna som människor handlar där.

– När jobben flyttar från förorterna till innerstan ser vi att den lokala servicen och butiker försvinner. Ett stort misstag under alliansreger­ingen har varit att ta förvaltningar på Järvafältet och placera dem i city. Nu ser vi äntligen att allian­sen tänker om och flyttar kulturförvaltningen till Rinkeby, exempelvis. Samma sak behöver hända i Högdalen. Samtidigt gör de höga hyrorna det svårt för handlarna att överleva där. Vill vi ha kvar Högdalens centrum måste hyrorna hållas nere. Det handlar om att ägaren måste inse att man inte kan räkna med samma kundunderlag som i stan, säger Ann-Margarethe Livh.

SKAMHYRA. År 2007 köpte det brittiska fastighets­bolaget Boultbee Centrumkompaniet av Stock­holms stad för drygt 10 miljarder kronor. I affären ingick tio gallerior, där Högdalens centrum var en. Efter köpet höjdes hyrorna kraftigt och flera butiker fick slå igen. Fyra år senare sålde Boult­bee Centrumkompaniet och en rekonstruktör fick i uppdrag att lösa tvisterna med hyresgästerna i Stockholms gallerior. Sommaren 2011 köpte City­con Högdalens centrum för 207, 5 miljoner kronor och det sades då att hyrorna skulle sänkas. Men det gjordes aldrig, berättar Bashir Jakubi som sedan 2008 driver presentbutiken Galax i en källarlokal i Högdalens centrum.

– Jag har sagt upp min enda anställda och job­bar nu ensam sju dagar i veckan. Man sliter som en åsna, säger Bashir Jakubi och berättar att han betalar 60 000 kronor i månaden i hyra.

– För den här lokalen är det en helt orimlig summa. Butiken har ett dåligt läge, den här gör till exempel att många äldre inte vågar handla, fortsät­ter han och pekar mot trappan som löper ovanför disken. Och hissen är krånglig att få i gång.

CENTRUMPLANER? Bashir Jakubi lutar sig mot en ställning med blommönstrade plastdukar. På hyl­lorna närmast kassan trängs örhängen, halsband, ringar och hårsnoddar. En man betalar för ett hals­band med en berlock i form av ett hjärta.

– Det här ska jag ge till min tjej. Vi har pratat i över ett år, men aldrig setts på riktigt. Om några dagar åker jag till Filipinerna, säger han och visar fram en bild på mobilen.

Bashir Jakubi nickar och lägger smycket i en påse. Att det har byggts bostäder vid tunnelbanan har han märkt, och att nya är på gång vid den gamla skolan har han hört. Men någon oro över att nybyggena kan leda till att ägaren vill se en annan inriktning på butikerna känner han inte.

– Det är inte meningen att vi ska bli något stort centrum, det finns för få parkeringsplatser för det. Dessutom ligger vi för nära Kungens kurva. Det är hyran som gör mig orolig. Hade den varit normal hade jag klarat mig. För kunderna finns här, säger han och sveper med handen över disken.

Enligt Magnus Bergman, områdeschef på Citycon, finns det inga planer på att förändra cen­trumet för att Högdalen förtätas.

– Som det ser ut nu kommer vi inte att expan­dera. Nu handlar det mer om att iordningställa de lokaler vi har, främst dagligvarubutikerna som drar mest folk. Den dagen marknaden blir en annan kan man tänka sig att det blir fler kedjor i centrum, men det går inte att bädda för det i dag.

En del boende oroas över att det nya husbygget i förlängningen leder till att Högdalens status höjs och att det får konsekvenser. Exempel­vis att det sker ett skifte i centrum – mindre butiker ersätts av mer populära kedjor för att matcha de inflyttades önskemål. Hur ser du på Citycons höga hyror i det sammanhanget? Ris­kerar mindre butiker att slås ut?

– Det där vill jag inte ens kommentera. De nya bostäderna har inget med hyrorna att göra. Jag har över huvud taget svårt att se att nya bostäder skulle göra området mer attraktivt eller att de som flyttar hit skulle ha andra krav på utbudet i centrum. Jag måste utgå från där vi är i dag.

Har du sänkt hyrorna?

– Jag kan säga så här: de har i alla fall inte höjts.

Citycon ingår tillsammans med de nya fastig­hetsägarna i projektet Bo i Högdalen. Har ni några planer för området i framtiden?

– Nej, det kan jag inte säga att vi har. Vi har haft en liten kontakt med Veidekke Bostad, men det finns inga gemensamma planer.

INVÅNARSKIFTE. Steven Cuzner drar mössan täta­re om öronen och knäpper jackan. Han och Ulrika Dahl visar vägen till den gamla skolan där Folk­tandvården, second hand-butiken Andra varvet, Fria Teatern och Picknickteatern har sina lokaler. Om detaljplanen antas i stadsbyggnadsnämnden under hösten 2014 kommer skolan att rivas, med undantag för matsalsbyggnaden där teatrarna ligger.

– Jag tror absolut att det finns framtidsplaner för det här området, säger Steven Cuzner. Stock­holms stad, centrumet och de privata fastighetsägarna ingår i en grupp i ett område som om några år kan ha fått en helt annan typ av invånare. Det är en utveckling som de alla vinner på: staden tjänar pengar på att sälja marken till fastighetsägare som bygger dyra bostäder, fastighetsbolagen på att det flyttar hit personer som har råd att ta banklån, och centrumägaren på att få hit en köpstark grupp som vill shoppa. Så visst tror jag att det finns en plan.

– Vi är inte emot att det byggs, fyller Ulrika Dahl i. Folk behöver någonstans att bo, men vi tycker att Högdalenborna ska få avgöra om det ska bli hyresrätter eller bostadsrätter. I området finns en stark opinion för just hyresrätter och ändå pekar utvecklingen mot något helt annat.

Hur tror ni att Högdalen ser ut om tio år?

– Får jag drömma har vår kamp fått genomslag och vi har lyckats få politikerna i Stockholms stad att tänka på ett annat sätt om området. Jag hop­pas att det finns ett centrum som är till för alla och föreningslokaler där man kan träffas, säger Steven Cuzner.

Och dystopin?

– Det skulle vara att Högdalen har blivit en för­längning av Södermalm. Och att teatern är borta, säger Ulrika Dahl och skrapar bort snö från skosulorna mot trappan in till foajén. Men det får bara inte hända.

FAKTA

En tidigare ABC-stad

Högdalen är en stadsdel i söderort i Stockholms kommun, som byggdes under 1950-talet. Den är ett av de första exemplen på de ABC-städer där människor skulle ha tillgång till arbete, bostad och centrum inom korta avstånd. År 1954 drogs tunnelbanan till Högdalen och fem år senare invigdes centrum. I området bor det i dag cirka 8 800 personer. Tuppen speglar sig i hela Högdalen: På toppen av Vantörs kyrka som invigdes 1959 lyser den i guld, eller egentligen i bränd aluminium, och ortens idrottslag har den som sitt klubbmärke. Den längsta gatan i Högdalen är Skebokvarnsvägen, som löper genom nästan hela stadsdelen. Gatan har gett namn åt ett av Joakim Thåströms album, Skebokvarnsv. 209, och var också adressen där han växte upp.

Skolan riskerar att rivas

I den ABC-anda som präglade Högdalen under 50-talet kom skolan, som står på den mark som Stockholms stad har sålt till Veidekke Bostäder och KF Fastigheter, att bli viktig. Den ritades av Carl Nyrén, är grön­klassad och stod färdig 1959. Tanken var att barnen skulle kunna nå centrum, lekplatser och sina hem utan att behöva korsa några bilvägar. Men skolan användes bara i tjugo år och har sedan slutet på 1970-talet hyrts ut till bland annat biblioteket och stadsdels­förvaltningen. I dag huserar Folktandvården i den gamla gymnastiksalsbyggnaden och intill har en second hand-butik sina lokaler. I en ändring av detaljplanen som Veidekke-KF har lämnat till staden föreslås att skolan rivs för att ge plats åt de nya bostäderna. I ett yttrande har Skönhetsrådet motsatt sig en rivning eftersom byggnaden har höga arkitektoniska värden, samtidigt som det finns brist på skol- och förskolelokaler i Stockholm. Hösten 2014 går ärendet upp i stadsbyggnadsnämnden för beslut.

Fria Teatern i Högdalen

I ena änden av skolbyggnaden huserar Fria Teatern och Picknickteatern sedan 1979. 2012 fattade kulturnämnden i Stockholms stad beslut om att dra in de kommunala bidragen till teatrarna, och sedan dess har de kämpat för att överleva. Vid en eventuell rivning av skolan blir teatrarna kvar. När sta­den sålde marken ställdes krav på att hyran ska vara densamma i åtta år.