Gösta får tillbaka lönen efter uppgörelse

Arbetet berättade tidigare i dag om mentalskötaren som stängdes av från jobbet för att han äter den medicin som en läkare skrivit ut. Arbetsgivaren hävdade att han överkonsumerade narkotikaklassade läkemedel.

– Jag har skrivit under ett protokoll från förhandlingen mellan Kommunal Stockholms län och Psykiatrin södra, som bland annat innebär att jag får lön under avstängningen. Jag har jobbet kvar och det är det viktigaste, tycker mentalskötaren Gösta Torstensson som uppenbart är lättad efter den flera månader långa avstängningen utan lön.

Förlikningen innebär, enligt Gösta Torstensson, att han får retroaktiv lön från den 3 december, det datum då han stängdes av, fram till den 2 februari då avstängningen upphör. Då får han återigen tillträde till sin arbetsplats. I stället för att arbetsgivaren betalar skadestånd får Torstensson tillbaka en löneskuld på 10 000 kr.

– Jag får vara nöjd med förlikningen, det var så pass långt vi kom. Kommunals förhandlare Per Bergström har gjort ett bra jobb. Att dra ut på konflikten och föra den vidare till central förhandling och Arbetsdomstolen hade tagit för lång tid. Jag är ju dessutom utan lön vilket äventyrar min ekonomi, även om vänner, och andra som upprörts över hur jag behandlats, har gett mig pengar.

 Det var den 3 december som Torstensson gick ut i ett öppet brev och berättade att han blivit avstängd utan lön från sitt arbete som mentalskötare på som han anser ”oegentliga grunder”:

– Arbetsgivaren kräver att jag ska sjukskriva mig trots att jag inte är sjuk och trots att jag bevisligen har arbetsförmåga. Eftersom jag vill jobba och inte vill lura Försäkringskassan, är jag sedan den 3 december relegerad och tvingas ”avstå samtliga avlöningsförmåner” som Gabriel Cizinsky, verksamhetschefen för psykiatrin i södra Stockholm, formulerar sig i sitt skriftliga beslut.

De lokala förhandlingarna mellan Gösta Torstenssons fackliga företrädare och arbetsgivaren var till en början resultatlösa. Kommunal Stockholms län begärde därför förhandling med Psykiatrin södra och hävdade att arbetsgivaren förhindrat honom att jobba trots avsaknad av sakliga skäl. Facket drev också linjen att arbetsgivaren helt och fullt hade åsidosatt sin förhandlingsskyldighet enligt gällande kollektivavtal samt arbetsrättsliga lagar som medbestämmandelagen och förtroendemannalagen. Gösta Torstensson är arbetsplatsombud och skyddsombud för Kommunal på sin arbetsplats.

Den 8 januari var det ett möte i Gamla stan. Gösta Torstensson, tillsammans med Kommunals sektionsstyrelse, träffade arbetsgivaren för Psykiatrin södra, samt deras läkare Magnus Sterner.

Under mötet fick Magnus Sterner en rad frågor avseende sin bedömning av Gösta Torstenssons arbetsförmåga, samt det läkarintyg till Försäkringskassan som han utfärdade den 6 december.

Några exempel:

På vilken grund påstår du att Torstensson ”överkonsumerar” narkotikaklassade läkemedel? På vilken grund påstår du att Torstensson ”ej kan tjänstgöra som mentalskötare” eftersom han använder av läkare föreskriva narkotikaklassade läkemedel? Varför har du inte utrett, ja, inte ens ställt en fråga, om Torstenssons somatiska problem såsom lågt blodtryck med påföljande svimningar? På vilken grund påstår du att Gösta Torstensson har ”smärta ospecifik i knäled/underben”?

För två år sedan opererade Torstensson ett knä. Han fick därefter ont varför Smärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset ordinerade honom medicin för smärtorna. Bland annat smärtstillande läkemedel som innehåller lugnande substanser (opiater).

Hans ärende kan vara viktigt för många andra.

– Är det så att jag saknar arbetsförmåga på grund av att jag använder narkotikaklassade läkemedel i enlighet med läkarens ordinationer, kan det här drabba tusentals anställda inom landstinget, säger han.

I mars ska Gösta Torstensson förmodligen återgå i arbete. Men han oroar sig redan nu för att det kanske blir en ny konflikt. Det återstår att se. Just nu är han nöjd även om han låter en aning trött i telefon.

– Jag kan komma att behöva sjukskriva mig i februari eftersom jag känner mig ganska knäckt. Men för denna förhandling blev slutet gott, allting gott.

Nils Lundgren