Lule älv är ett av Sveriges mest reglerade vattendrag med ett flertal större dammar, klassade inom högsta riskkategorin och producerar uppemot en femtedel av all el inom Sverige. Lule älv är dessutom färdväg, fiskevatten och dricksvatten för kommunerna vid älven.

I dagsläget finns ett flertal undersökningsstillstånd och även ett provbrytningstillstånd) invid Lule älv, och invid vattenkraftdammarna (Seitevare och Parki – båda högsta riskklasskategoriserade). Till sommaren 2013 planeras provbrytningen vid Kallak - Parki sättas igång.  
Samtidigt, trots alla de risker som detta innebär så finns en stark önskan från flera i lokalbefolkningen för att få ett uppsving till Jokkmokks Kommun, där en gruva framhålls som lösningen på arbetslösheten och utflyttningen.

Nationellt, regionalt och lokalt finns även politiskt stöd för gruvprojekten, där stora satsningar görs eller planeras för infrastruktur – vägar, järnvägar, bostäder etc – finansierade med skattemedel. Parallellt finns farhågor om miljöförstörelse, tvångsförflyttningar och kraftig negativ påverkan på lokala existerande näringar och kultur; rennäring, fiske, turism, nationalparker och naturreservat.

Ytterligare en aspekt i sammanhanget är att de flesta undersökningstillstånd och planerade gruvprojekt är ledda av utländska företag, något som skiljer sig från tidigare erfarenheter i Sverige. Mineralavgiften ligger idag på 2 promille av övervinsten/år, vilket medför att en väldigt liten del av vinsten från mineralutvinningen idag kan återföras till skattebetalarna eller markägarna. Till detta kommer att nuvarande miljölagstiftning (sedan 1999) bygger på sk. egenkontroll – där allt ansvar lämnas till verksamhetsutövare.  Tillsynsmyndigheternas uppgift är framförallt att ta del av de rapporter som sänds in av verksamhetsutövare – något som framhålls av forskare ha lett till att kontrollen av miljöfarliga utsläpp minskat avsevärt.

Syftet med denna workshop som organiseras av Teknovetenskap/Centrum för Genusvetenskap, Uppsala Universitet i samverkan med Centrum för Hälsa och Byggande, Kungliga Tekniska Högskolan, är att analysera gruvplanerna utifrån frågor om arbetstillfällen, säkerhet, trygghet, hållbar utveckling och reaktioner mot olika sorters exploatering, likväl som hur vi ska finna ett sätt att lyfta fram dessa aspekter utifrån olika perspektiv. Detta görs genom att visualisera, analysera och diskutera.

Målet är inte att komma fram med en lösning, utan framförallt att ventilera perspektiven och att föra fram existerande underlag, kunskaper och forskningsresultat för att politiska beslutsfattare, väljare, enskilda, berörda, myndigheter m.fl ska kunna ta välinformerade beslut inom sina respektive besluts/ansvarsområden.

Diskussionerna och presentationerna kommer att dokumenteras, för fortsatta utbyten samt för att skapa grunden till förståelse för olika aspekter samverkar – natur, djur, vatten, människor, drömmar om en bättre framtid, samhällsplanering.

Deltagare som önskar presentera och som sänder in en sammanfattning (abstract) på max 500 ord, tillsammans med en beskrivning av sig själv, bakgrund, ansvarsområden –erhåller reseersättning, boende och arvode.

Vi kommer bland annat att utgå ifrån dessa frågeställningar:

- Hur ska Jokkmokk se ut om 10,15,20 år? Hur ska människor försörja sig, nu och i framtiden?

- Hur ser prognoserna för nya arbetstillfällen ut med eller utan gruvor?
- Hur kan vinster från vatten, skog och eventuella gruvor bli kvar i kommunerna och bidra till en hållbar framtid?
- Vad kan vi lära från Norge och Filippinerna om återbäring och intressekonflikter?
- Vilka politiska visioner och planer finns för Jokkmokk, Boden, Luleå i förhållande till kommande gruvetableringar?
- Mot bakgrund av att i jämförelse med hur mycket Lule älv bidrar i vinst till Vattenfall och svenska staten, men hur lite som kommer tillbaka till berörda kommuner - vilket arbete görs från politiska beslutsfattare och myndigheter för att säkerställa återbäring från gruvexploateringar till berörda kommuner?
- Vilka planer för satsningar på infrastruktur och finansiering av dessa finns hos politiker och myndigheter i berörda kommuner, riksdag och regering?
- Hur påverkar gruvprospektering och gruvexploatering dammsäkerheten i Lule älvdal?
- Hur hanteras säkerhetsfrågor och riskbedömning av gruv(prospekterings)företag och vattenkraftsföretaget Vattenfall för att säkerställa vattenkraftdammarna från haverier?
- Vilka konsekvenser kan haverier ha för kommunerna längs älven?
- Hur kan utsläpp från gruvdammar påverka dricksvattnet i Lule älv(dal)? - Vad krävs för att reningsverken ska klara av att ta hand om en ökning av utsläpp av tungmetaller?
- Hur ser det ut i fråga om finansiering för återställande av naturen efter avslutad gruvexploatering?
- Hur fungerar existerande miljölagstiftning – med fokus på så kallad ”egenkontroll” av verksamhetsutövare i Sverige i fråga om att skydda vatten, marker och luft från giftiga utsläpp.
- Hur kan vi skydda vårt vatten mot föroreningar så att även kommande generationer kan leva här?
- I vilken omfattning påverkar luftutsläpp från gruvor och transporter folkhälsan i närområdet (damning) ?
- Hur kommer trafiken i området att öka med tunga transporter och vad innebär det – ifråga om exempelvis säkerheten för lokalbefolkningen?
- Vilka effekter förväntas förändringarna på näringar som renskötsel, fiske och turism? Vilka arbetstillfällen försvinner och hur kan de ersättas av gruvarbetstillfällen? Vad händer med den lokala kulturen?
- På vilket sätt kommunicerar olika aktörer - kommun, vattenmyndighet, länsstyrelse, gruvprospekteringsföretag, kraftbolag mfl -  sinsemellan för att säkerställa en hållbar framtid – rent vatten, säkra trafikförhållanden, ren luft,  i förhållande till gruvprospektering och exploatering?