En kunnig och engagerad publik bestående av cirkeldeltagare och andra intresserade hade samlats i Victor Jaraförbundets Stockholmslokal 9/4. Politikerna fick svara på frågor och höra inlägg. Foto: Henrik Persson

Debatten mellan partierna blev intressant. I Folket i Bilds studiecirkel om Sveriges klasslyftor är ju detta debattmöte bara ett av inslagen. Det var intressant, hur mycket det fanns att hålla med om i det som Stina Svensson, talesperson för Feministiskt Initiativ sa. Bra var också enligt min mening att man fick en tydligare kartbild över hur de partier som kommit (Centern, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Feministiskt Initiativ) resonerar. Och vilka delar av verkligheten de utesluter. KD:s Samuel Sunesson var en varm anhängare av vinster i vård och skola, och han backades upp av riksdagsledamoten från Centern Annika Qarlsson. Alla utom FI valde att se insatserna i Afghanistan och Libyen som behjärtansvärda befrielsekrig under FN:s ledning - medan verkligheten ju är mer komplicerad: i Afghanistan har FN gett sitt godkännande först i efterhand och våra trupper är underställda en amerikansk general och har inte FN-uniform. I Libyen överskreds FN-mandatet och Nato började bomba - via norskt bombflyg - presidentpalatset i Tripoli. Samt såg eventuellt till att Gadaffi lynchmördades. Vill man göra karriär som politiker i C, KD och MP får man uppenbarligen varken nämna eller se sådant.  Mötet utvecklade sig till en ganska intensiv frågestund kring:
arbetslösheten: behövs arbetslöshet? Vården: vad är det för bra med privatiseringar? Skolan: är skolan ett företag? Utrikespolitiken: kommer Sverige att delta i ett anfall mot Syrien? Fler rapporter och bilder från mötet kommer. Henrik Persson

• 2007 avknoppades vårdcentralen Serafen och såldes för 694 500 kr. Nyligen såldes samma vårdcentral till vårdföretaget Capio för 20 miljoner kr.
• Det finns pengar till lyxfester för Säpo:s och Tillväxtverkets och personal – men den nya barnfattigdomen löses inte.
• Det finns 90 miljarder kronor till 40-60 stycken JAS-stridsplan – men inte pengar till en ambulans i Dorotea.

Folket i Bild/Kulturfront: 18 frågor till partierna
Under hösten 2012 inledde FIB/Kulturfront i

Stockholm en studiecirkel under rubriken Sverige idag – klassamhälle eller till för alla? Vi konstaterade
inledningsvis att:
• Pengar finns till lyxfester för Säpo:s och Tillväxtverkets personal – men den nya barnfattigdomen löses inte.
• Det finns 90 miljarder kronor till 40-60 stycken JAS-stridsplan – men inte pengar till en ambulans i Dorotea.
• I december 2007 avknoppades vårdcentralen Serafen och såldes för 694 500 kronor. I år såldes samma vårdcentral till vårdföretaget Capio för 20 miljoner kronor.

Till partierna sände vi under vintern 2012 detta brev med frågor och skrev inledningsvis:
”Föreningen Folket i Bild/Kulturfront i Stockholm har hösten 2012 samlats kring en studiecirkel med namnet "Sverige idag - klassamhälle eller till för alla?". Cirkeln handlar om det svenska samhället idag och syftet har varit att formulera frågor att ställa till alla partier. Vi tackar på förhand för era svar på frågorna nedan och ber er maila dem till mig. De finns nedan och som bifogad fil. Ladda gärna ner PDF "Allra senaste Partisvaren på FiBs 18 frågor" längst ner.

Vi kommer att sammanställa svaren och inbjuder härmed också ert parti till ett debattmöte under våren 2013 under rubriken "Sverige idag - klassamhälle eller till för alla?", för ett samtal kring svaren. Vi hoppas att ni då sänder någon från ert parti för att delta! En formell inbjudan med detaljer kommer senare.”

Flera av partiernas svar på våra frågor satt mycket långt inne För de flesta av partierna tog det månader att svara, speciellt gäller detta de största.
I en del fall hänvisade man till partiets hemsida och ville först inte alls ge några svar.
Detta accepterade vi givetvis inte utan vi sände brev igen.

I några fall sände man också klagande brev över att frågorna var många och besvärliga, och att det därför skulle ta lång tid att svar på dem. Ibland ville inte de vi fick kontakt med på partikanslierna svara på om de tänkte svara eller ej. Eller också så sa de nej utan tydlig motivering. Vi skrev då till en annan adress i samma parti och fick ibland då snabbt svar på våra frågor.

Våra frågor fick partierna första gången i oktober 2012. Här kommer de, och därefter partiernas svar.

Frågorna till partierna:

Ekonomi
a) Hur ser ni på att 50 procent av skattesänkningarna under perioden 2007 -2010 gynnade de 25 procent av befolkningen som tjänade mest, medan de 25 procent som tjänade minst bara fick 6 procent av skattesänkningarna?

b) Av personer med årsinkomst på över 500.000 kr utnyttjade 4 % s. k. hushållsnära tjänster år 2007. Däremot var det bara 0,1% av personer med inkomst under 300 000 kr per år som utnyttjade avdraget samma år. Skattelättnaden utnyttjas alltså 40 gånger oftare i höginkomstgruppen än i den senare gruppen inkomsttagare. Anser ni att avdragsmöjligheter för hushållsnära tjänster är fördelade på ett rättvist sätt inom befolkningen? Om svaret är nej, avser ni att föreslå ändringar?

 

c) Hur ser ni på att det finns soppköksköer i dagens Sverige som den framför Klara kyrka? Varför tror ni att de finns, vilka åtgärder tänker ni vidta?

 

d) Vad vill ni göra åt den nya barnfattigdomen? Är det självklart att penninginnehav ska avgöra levnadsstandard – medan de som har lite pengar ska vara hemma i sin lägenhet med sina barn på semestern för att föräldrarna är fattiga?

Arbetslöshet
e) År 2007 höjdes nettokostnaden för medlemskap i A-kassan 500 procent, från 60 kr till 325 kr. Anser ni det rimligt eller vill ni ändra på detta?

f) Anser ni att arbetslösa och sjuka har en rimlig försäkringsersättning när de får leva på 6-8 000 kr i månaden? Om svaret är nej, avser ni att föreslå ändringar?

g) Alliansen har sänkt a-kasseersättningen med motiveringen att folk ska bli mer benägna att söka jobb. Anser ni att den nyordningen bidrar till minskad arbetslöshet? Finns därmed en inbyggd tanke att många är arbetslösa på grund av att de är lata?

h) Arbetslösheten ligger kvar på 8-9 procent år efter år. Är ni för målet full sysselsättning? Motivera ert ja eller nej. Vård, skola, omsorg – privatiseringar

i) Anser ni att gräddfilerna som skapas med hjälp av privata försäkringar inom vård och omsorg är rimliga? Om svaret är nej, avser ni att föreslå ändringar?

j) LAS – Lagen om anställningsskydd – ska ju gagna den anställde. Men det lagförslag som ska träda i kraft i januari 2013 innebär ju en radikal försämring för den anställde. Vad anser partiet om förslaget, eller hur försvarar ni detta lagförslag, samt på vilket sätt är det bra för den anställde?

k) I Norge genomfördes 1995 en privatisering av apoteken, där det nu är tre internationella apotekskedjor som står för 93 procent av apoteken. Borde det i Sverige finnas en lag som hindrar en motsvarande utveckling mot ett privat monopol? Om svaret är nej – varför? Anser ni att privatiseringen av svenska apotek i det stora hela varit till nytta för kunderna? V. g. motivera era svar!

l) Accepterar ni privata vinster i skola, vård och omsorg? Om svaret är nej, varför i så fall och vilka ändringar vill ni göra? Om svaret är ja – varför?

Korruption
m) På Transparency Internationals Corruption Perceptions Index (178 länder) ligger Sverige för all del i topp bland de minst korrumperade – men en tendens att gå nedåt på listan har börjat visa sig. Från första plats till fjärde år 2011. Hur tror ert parti att det kommer sig att Sverige börjat dala ner till landgruppen med ökad korruption, på den internationella listan över korruption i olika länder i världen? Och vad bör göras åt saken?

Miljö och klimat
n) Vad i er konkret förda politik leder till den snabba omställning av samhället långsiktigt/kortsiktigt som krävs för en hållbar utveckling med tanke på klimatet och miljön ?

o) Kan verkligen de omfattande investeringsåtgärder som krävs om omställningen ska ge någon som helst effekt rymmas inom de budgetregler som finns?

Internationellt
p) Vilken internationell strategi har ni för att främja fred, demokrati och rättvisa globalt? Ge konkreta exempel på hur det speglas i er konkreta politik i Sverige och ute i världen?

q) Bör Sverige rösta för att Palestina blir fullvärdig medlem i FN, enligt deras önskemål? V. g. motivera era svar!

r) Hur är er inställning till att Sverige bidrog med JAS-plan i kriget mot Libyen? Anser ni att det av FN:s säkerhetsråd sanktionerade Libyenkriget stämmer med FN-stadgans våldsförbud (artikel 2:4 som endast nämner två undantag: självförsvarssituationer - och att FN:s säkerhetsråd kan besluta om militärt våld om ett land hotar världsfreden? V.g. motivera era svar!

s) USA och deras allierade deltar sedan länge i beväpning av delar av den syriska oppositionen (se t.ex. New York Times 4/8 2012). Anser ni att detta bidrar till en fredlig lösning av konflikten? V. g. motivera svaret!

t) Har krisen i Grekland, Portugal och Spanien med EU att göra? Är euron bra? Är ert partis önskan att Sverige stannar kvar i EU? V. g. motivera svaret!

Vi är tacksamma om ert partis svar på dessa frågor når oss senast 10 januari, gärna tidigare.

Partiernas svar, de hittills inkomna:
Moderaterna
Moderaternas svar på frågor från Folket i Bild/Kulturfront

Ekonomi
a) Hur ser ni på att 50 procent av skattesänkningarna under perioden 2007 -2010 gynnade de 25 procent av befolkningen som tjänade mest, medan de 25 procent som
tjänade minst bara fick 6 procent av skattesänkningarna?
Svar: Arbetslösheten och utanförskapet är de största orättvisorna. För att motverka detta vill vi säkerställa att det ska löna sig bättre att arbeta och att företag har goda förutsättningar att växa och anställa. Vi har därför fokuserat på att genomföra skattesänkningar som ger störst effekt för dem med lägst- och medelstora inkomster, framförallt genom jobbskatteavdraget samt att på olika sätt förbättra villkoren för entreprenörskap och företagande runtom i landet. Som visas i tabellen nedan så ger jobbskatteavdraget störst effekt, i förhållande till lönenivån, för dem med lägst inkomster Jobbskatteavdraget är den viktigaste reformen i regeringens arbete för att få fler att arbeta. Jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att arbeta vilket bland annat leder till att fler människor deltar i arbetskraften. Det är viktigt för att minska utanförskapet och varaktigt öka sysselsättningen. Fler i arbete är en förutsättning för att säkra välfärden långsiktigt.

b) Av personer med årsinkomst på över 500.000 kr utnyttjade 4 % s. k. hushållsnära tjänster år 2007. Däremot var det bara 0,1% av personer med inkomst under 300 000 kr per år som utnyttjade avdraget samma år. Skattelättnaden utnyttjas alltså 40 gånger oftare i höginkomstgruppen än i den senare gruppen inkomsttagare. Anser ni att avdragsmöjligheter för hushållsnära tjänster är fördelade på ett rättvist sätt inom befolkningen? Om svaret är nej, avser ni att föreslå ändringar?
Svar: Totalt använde nästan 500 000 personer RUT-avdraget under 2012, och antalet användare har stadigt ökat sedan avdragsmöjligheten infördes. Det är något positivt och vi ser gärna att fler använder RUT-avdraget. RUT-avdraget har varit en av flera viktiga delar i Alliansens samlade politik för fler jobb och gör att svarta jobb blivit vita, att fler går från utanförskap till en fast anställning med riktig lön, pensionspoäng och trygga anställningsförhållanden. Återigen, den stora orättvisan är arbetslöshet och utanförskap. Därför har vi full sysselsättning som mål för vår politik och vill fortsätta arbetet för att det ska löna sig bättre att arbeta.

c) Hur ser ni på att det finns soppköksköer i dagens Sverige som den framför Klara kyrka? Varför tror ni att de finns, vilka åtgärder tänker ni vidta?
Svar: Vi har gjort flera satsningar riktade till de ekonomiskt svagaste grupperna, exempelvis höjningen av flerbarns- och bostadstillägget, normen för ekonomiskt
bistånd, grundnivån i föräldraförsäkringen och barntillägget för studerande. På längre sikt är det dock fler i arbete nyckeln till att bryta fattigdom och därför vill vi
göra ännu mer för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Den soppköksverksamhet som Klara kyrka och andra organisationer driver är många gånger ett bra komplement, men inte ett alternativ, till den kommunala socialtjänsten. Ideell verksamhet som kan fånga upp människor på ett annat sätt än vad politiken kan är ofta ett uttryck för engagemang och ett starkt civilsamhälle .

d) Vad vill ni göra åt den nya barnfattigdomen? Är det självklart att penninginnehav ska avgöra levnadsstandard – medan de som har lite pengar ska vara hemma i sin
lägenhet med sina barn på semestern för att föräldrarna är fattiga?
Svar: Varje barnfamilj som befinner sig i en ekonomisk utsatthet är ett problem som måste tas på största allvar. Det viktigaste är att fånga upp de familjer som befinner sig i ett långvarigt utanförskap med försörjningsstöd då föräldrarnas ekonomiska tillstånd tenderar att föras över till barnen. Den absolut viktigaste åtgärden för att minska barnfattigdomen är att få fler i arbete och färre som behöver leva på bidrag. Det är därför Nya Moderaterna anser att jobbfrågan är en central del i den svenska politiken. Även riktade satsningar mot gruppen ensamstående föräldrar och höjt bostadsbidrag är viktiga steg i att hjälpa de som har det sämst ställt.
 

Arbetslöshet
e) År 2007 höjdes nettokostnaden för medlemskap i A-kassan 500 procent, från 60 kr till 325 kr. Anser ni det rimligt eller vill ni ändra på detta?
Svar: Idag ligger medlemsavgifterna i de flesta a-kassor mellan 100 och 200 kronor. Anledningen till att avgifterna ligger något högre idag än före 2007 är att vi infört en differentiering för att öka egenfinansieringen i a-kassan och därmed stärka drivkrafterna för en ansvarsfull löneutveckling som inte leder till arbetslöshet. Samtidigt har jobbskatteavdraget medfört att i princip alla löntagare fått 1000 kronor mer i plånboken efter skatt. Eftersom det finns en risk att differentierade avgifter gör att färre går med i a-kassan och frågan är viktig för fackföreningsrörelsen kan vi tänka oss att ompröva reglerna om det fortsatta arbetet med jobbpakten resulterar i tydliga förbättringar, framför allt för dem som står långt från arbetsmarknaden

f) Anser ni att arbetslösa och sjuka har en rimlig försäkringsersättning när de får leva på 6-8 000 kr i månaden? Om svaret är nej, avser ni att föreslå ändringar?
Svar: A-kassan och sjukförsäkringen är inkomstbortfallsförsäkringar. Den som har haft lägre inkomster får därmed lägre ersättning. Den genomsnittliga dagpenningen i
a-kassan för den som haft en inkomstrelaterad ersättning (förutsätter medlemskap i a-kassan) var 611 kronor per dag under 2012, vilket motsvarar ca 13 400 kr per
månad på heltid. Motsvarande för någon som valt att avstå från medlemskap är ca 7000 kronor. Taket i sjukförsäkringen är högre än taket i a-kassan. I år kan man få
närmare 80 procent av en månadslön på 27 800 kronor (efter ett års sjukskrivning 75 procent) vilket motsvarar ca 21 600 kronor per månad. Den som har låg arbetslöshetsersättning eller sjukpenning kan också ha rätt till bostadsbidrag. Vi prioriterar reformer som leder till fler jobb och satsningar på en trygg gemensam välfärd (t ex sjukvård och rehabilitering) framför höjda ersättningsnivåer till högavlönade i trygghetssystemen.

g) Alliansen har sänkt a-kasseersättningen med motiveringen att folk ska bli mer benägna att söka jobb. Anser ni att den nyordningen bidrar till minskad arbetslöshet?
Finns därmed en inbyggd tanke att många är arbetslösa på grund av att de är lata?
Svar: Nej, Alliansen för en bred politik för fler jobb, där förändringarna i a-kassan är en av många delar. Reformerna i a-kassan tillsammans med jobbskatteavdragen
syftar till att göra det mer lönsamt att arbeta. Flera oberoende analyser landar i slutsatsen att förändringarna i a-kassan minskar arbetslösheten på sikt (bl. a. från
Riksbanken, KI, Finanspolitiska rådet).

h) Arbetslösheten ligger kvar på 8-9 procent år efter år. Är ni för målet full sysselsättning? Motivera ert ja eller nej.
Svar: Ja, vårt mål är full sysselsättning och under Alliansens tid har sysselsättningen ökat med drygt 200 000 personer trots en utdragen lågkonjunktur. Att arbetslösheten ökat beror delvis på att nya grupper tillkommit på arbetsmarknaden. Människor som förr var förtidspensionärer och sjukskrivna har genom Alliansens reformer kommit närmare arbetsmarknaden och är nu inskrivna på och får hjälp av Arbetsförmedlingen. Ett allvarligt strukturproblem är att vissa grupper, exempelvis personer som saknar gymnasieutbildning, funktionshindrade, utrikes födda, unga och långtidsarbetslösa, har betydligt svårare att komma in på arbetsmarknaden. En arbetsmarknad som vänder ryggen åt dem som står utanför hotar sammanhållningen och välfärden. Här måste vi fortsätta att arbeta målmedvetet för att sänka trösklar och skapa bredare vägar till jobb. Sänkta totala lönekostnader via exempelvis nystarts- och instegsjobb kan, tillsammans med utbildning och  arbetsmarknadspolitik, bidra till att förbättra möjligheterna för människor med svag förankring på arbetsmarknaden att få jobb. Det är prioriterat att förstärka dessa reformer för att öka efterfrågan på arbetskraft. Att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv genom att öka antalet lärlingar, bland annat genom stärkt handledning och höjt anordnarbidrag, är också prioriterat. För att göra det mer attraktivt att anställa personer med mindre erfarenhet vill vi även förlänga provanställningen från sex till tolv månader.

Vård, skola, omsorg – privatiseringar
i) Anser ni att gräddfilerna som skapas med hjälp av privata försäkringar inom vård och omsorg är rimliga? Om svaret är nej, avser ni att föreslå ändringar?
Svar: Det finns en stor missuppfattning gällande så kallade gräddfiler inom vården. De allra flesta privata försäkringarna inom vården betalas av arbetsgivaren. Det är en förmån/service som handlar om att den anställde får snabb vård så att denne så fort som möjligt kan återgå i arbete. Det tjänar både den anställde, arbetsgivaren och samhället på. De övriga privata försäkringarna utgör endast en liten del och är inte heller något som ökar. Dock kan konstateras att den så kallade kömiljarden fungerar väl och minskar både intresset för och behovet av en privat sjukförsäkring.

j) LAS – Lagen om anställningsskydd – ska ju gagna den anställde. Men det lagförslag som ska träda i kraft i januari 2013 innebär ju en radikal försämring för den anställde. Vad anser partiet om förslaget, eller hur försvarar ni detta lagförslag, samt på vilket sätt är det bra för den anställde?
Svar: Oklart vad som menas?

k) I Norge genomfördes 1995 en privatisering av apoteken, där det nu är tre internationella apotekskedjor som står för 93 procent av apoteken. Borde det i Sverige finnas en lag som hindrar en motsvarande utveckling mot ett privat monopol? Om svaret är nej – varför? Anser ni att privatiseringen av svenska apotek i det stora hela varit till nytta för kunderna? V. g. motivera era svar!

Svar: Hela budprocessen för apoteksmarknaden då monopolet släpptes, var konstruerat så att det bedömdes att det initialt behövde finnas minst tre nya aktörer förutom Apoteket AB samt det tilltänkta småföretagarbolaget, varav flera av dem rikstäckande, för att undvika att en oligopolliknande situation skulle uppstå. I dag ser
vi att det finns hela 25 apoteksföretag på marknaden. De kommande åren kan man anta att vissa mindre bolag blir uppköpta, tills dess att marknaden blir stabil. Men att det skulle bli ett oligopol eller ännu värre monopol, känns i dagsläget inte troligt. Det är svårt att hävda att privatiseringen av de svenska apoteken inte varit till nytta för kunderna. Antalet apotek har ökat med över 300 st nya sedan omregleringen (ökning med 34 %). Nya apotek har öppnats där det det aldrig tidigare funnits
apotek, bland annat i Rågsved i Stockholm och Hovsjö i Södertälje. Av befolkningen har 74 procent mindre än 5 minuter med bil till det närmaste apoteket och 89 procent av befolkningen når det närmaste apoteket inom 10 minuters bilfärd. Enbart cirka 1,4 procent av Sveriges befolkning har 20 minuter eller mer till sitt närmaste apotek, vilket är en minskning med 8 000 personer sedan 2009. Det har även blivit billigare med läkemedel. Som en del av apoteksomregleringen genomfördes regeländringar med påverkan på prissättningen av och utbytesreglerna för generiskt utbytbara läkemedel (alltså, samma verksamma substans, men i ett annat namn och utseende på förpackningen). Bland annat infördes en regel om att apoteken måste sälja det generiskt utbytbara läkemedel som har det lägsta fastställda försäljningspriset på marknaden. För regeringen är det mycket viktigt att möjliggöra fortsatt drift av apotek i glesbygdsområden. Därför satsar regeringen 20 miljoner kronor per år för detta ändamål.

l) Accepterar ni privata vinster i skola, vård och omsorg? Om svaret är nej, varför i så fall och vilka ändringar vill ni göra? Om svaret är ja – varför?
Svar: Arbetet för att förbättra välfärdens innehåll är betydligt mer angeläget än frågan om driftsformer eller vem som är huvudman. Ett effektivt resursutnyttjande är
en förutsättning för att säkra en välfärd med en rättvis fördelning av resurserna som är hållbar över tid. På så sätt stärks möjligheterna till att förbättra de verksamheter som av någon anledning, bristande effektivitet såväl som stora överskott, kan utföra samma välfärd till en lägre kostnad utan att kvaliteten blir lidande.

Korruption

m) På Transparency Internationals Corruption Perceptions Index (178 länder) ligger Sverige för all del i topp bland de minst korrumperade – men en tendens att gå nedåt på listan har börjat visa sig. Från första plats till fjärde år 2011. Hur tror ert parti att det kommer sig att Sverige börjat dala ner till landgruppen med ökad korruption, på den internationella listan över korruption i olika länder i världen? Och vad bör göras åt saken?
Svar: Vi delar inte frågeställarens bild av redovisningen. Vad vi kan se har Sverige de senaste tio åren rankats på plats 6 eller högre, varav plats 1 vid ett tillfälle år 2008 tillsammans med två andra länder. Med detta sagt vill vi ändå understryka att arbetet mot korruption är en viktig och prioriterad uppgift både för Sverige och för hela det internationella samfundet.

Miljö och klimat
n) Vad i er konkret förda politik leder till den snabba omställning av samhället långsiktigt/kortsiktigt som krävs för en hållbar utveckling med tanke på klimatet och
miljön ?
Svar: Vi tror på marknadsekonomiska styrmedel, teknikutveckling och alla människors egen vilja att göra rätt. Miljö- och klimatarbetet börjar lokalt i kommuner och landsting, och fortsätter sedan med arbete på riksnivå och internationell nivå. Sedan Alliansregeringen tillträdde har flera stora miljöreformer genomförts. Anslaget
till miljö- och naturvård ökade från 15 till 20 miljarder kr för hela mandatperioden 2006-2010. Klimatmålen har stärkts, mängden skyddad skog har ökat och runt en
halv miljard satsas årligen på hav och havsmiljö. Sveriges första marina nationalpark har inrättats - Koster. Fosfat i tvätt- och rengöringsmedel har förbjudits. Sverige har även varit pådrivande för ett förbud inom hela EU, vilket nu har gått igenom. En Östersjöstrategi antogs av EU:s ministerråd under Sveriges ordförandeskap med
tydligt fokus på miljöförbättrande åtgärder i Östersjön. Reglerna för strandskydd har ändrats för att lättare kunna ta hänsyn till lokala och regionala förutsättningar. Anslaget för biologisk mångfald har under Alliansregeringens tid höjts från tidigare 6 miljarder till 7,5 miljarder. I internationella klimatförhandlingar har Sverige tagit en ledande roll och varit pådrivande för att få på plats internationella klimatavtal. Sverige når idag med råge de utsläppsmål som satts upp och har ett överskott av
utsläppsrätter. Inom fordonssektorn har många förbättrande åtgärder genomförts. Under Alliansregeringens tid har försäljningen av etanol åttadubblats och
försäljningen av biogas tredubblats. På energisidan har för första gången en historisk sammanhållen energiöverenskommelse slutits med långsiktiga spelregler på den svenska energimarknaden. Överenskommelsen består av 3 ben, kärnkraft, förnyelsebar energi och vattenkraft. Det är Europas mest ambitiösa klimat- och energipolitik. Mängden vindkraft har sedan 2006 tredubblats. Bioenergin har gått om oljan som största energikälla i Sverige. Klimatmålet för 2020 ser ut att nås med nuvarande bedömning av den ekonomiska utvecklingen och med befintliga nivåer på klimatpolitiska styrmedel som exempelvis koldioxidskatten.

o) Kan verkligen de omfattande investeringsåtgärder som krävs om omställningen ska ge någon som helst effekt rymmas inom de budgetregler som finns?
Svar: Miljö- och klimatsatsningar finns inte bara i ”miljöbudgeten” utgiftsområde 20, utan även i andra utgiftsområden som t.ex. satsningar på infrastruktur eller
miljöforskning.

Internationellt
p) Vilken internationell strategi har ni för att främja fred, demokrati och rättvisa globalt? Ge konkreta exempel på hur det speglas i er konkreta politik i Sverige och
ute i världen?
Svar: Demokratin, folkrätten och de mänskliga rättigheterna utgör hörnstenarna i vår utrikespolitik. Moderaterna har bidragit till att göra grundlagen tydligare och enklare, så att kunskapen om de mänskliga fri- och rättigheterna ska kunna öka. Svenskt bistånd ska inte ges till statsmakter som grovt och systematiskt kränker de
mänskliga rättigheterna och förtrycker sina medborgare. De centrala villkoren för svenskt bistånd ska vara stöd till rättsstaten, respekt för de mänskliga rättigheterna
och utvecklingen av demokrati och marknadsekonomi. Bristande respekt och förtryck av kvinnors mänskliga fri- och rättigheter är ett av de största hindren för
utveckling och tillväxt i många fattiga länder. Det är nödvändigt med en tydligare koppling mellan demokrati, säkerhet och ekonomisk tillväxt för att med kraft
bekämpa fattigdomen i världen. Utvidgningen av EU och Nato har varit de främsta instrumenten för att säkra fred och säkerhet i Europa. Det arbetet måste fortsätta. Några av de viktigaste uppgifterna för EU under de närmaste åren handlar om att bidra till ett fördjupat samarbete med EU:s östra och sydöstra grannar i linje med unionens grannskapspolitik samt att stödja demokrati och mänskliga rättigheter i Nordafrika och Mellanöstern. Att förebygga konflikter är alltid bättre än att tvingas hantera dem när de väl brutit ut. Det internationella samfundet måste förstärka sin förmåga på detta område. Det kräver bättre tidig förvarning, ett bättre underrättelsesamarbete samt en stark politisk vilja att ingripa med förebyggande insatser trots att en konflikt kanske ännu inte brutit ut.

q) Bör Sverige rösta för att Palestina blir fullvärdig medlem i FN, enligt deras önskemål? V. g. motivera era svar!
Svar: Sverige röstade i november för den resolution som tydligt stödjer en tvåstatslösning och som ger Palestina status som observatörsstat utan medlemskap. I
dag handlar det ju om att Palestina skall ges samma ställning i FN som Vatikanstaten i dag har. Det innebär en viktig uppgradering. Det skall ses som ett tydligt stöd för en tvåstatslösning och för ansträngningarna att få igång konkreta förhandlingar för en sådan.

r) Hur är er inställning till att Sverige bidrog med JAS-plan i kriget mot Libyen? Anser ni att det av FN:s säkerhetsråd sanktionerade Libyenkriget stämmer med FNstadgans våldsförbud (artikel 2:4 som endast nämner två undantag: självförsvarssituationer - och att FN:s säkerhetsråd kan besluta om militärt våld om
ett land hotar världsfreden? V.g. motivera era svar!
Svar: Moderaterna är för att Sverige deltog i den internationella insatsen i Libyen 2011. De spaningsinsatser som svenska JAS-plan gjorde över Libyen utgjorde ett
viktigt bidrag till upprättandet av en flygförbudszon över Libyen och ytterst att civila libyer kunde skyddas från regimens våld mot den egna befolkningen. I Resolution 1973, som antogs av FN:s säkerhetsråd den 17 mars 2011, slog säkerhetsrådet fast att situationen i Libyen utgjorde ett hot mot internationell fred och säkerhet. Säkerhetsrådet krävde ett omedelbart eldupphör och att våldet mot civila skulle upphöra. I syfte att skydda civila bemyndigade säkerhetsrådet FN:s medlemsstater att vidta alla nödvändiga åtgärder och att upprätta en flygförbudszon över Libyen.

 

s) USA och deras allierade deltar sedan länge i beväpning av delar av den syriska oppositionen (se t.ex. New York Times 4/8 2012). Anser ni att detta bidrar till en
fredlig lösning av konflikten? V. g. motivera svaret!
Svar: Enligt FN har snart en miljon människor flytt landet och 70 000 människor har dödats. Vår linje är att sittande president Assad måste kliva ner från sin post och en demokratisk övergångsprocess måste inledas så snart som möjligt. Det nuvarande inbördeskriget innebär en enorm mänsklig tragedi och kan få stora implikationer på säkerhetssituationen i hela regionen. USA liksom Sverige anser det är viktigt att vi talar med en enad röst och samarbetar globalt utifrån FN och fredssändebud Kofi Annans plan för att sätta press på regimen. Vi har på alla de sätt vi kan försökt att öka trycket på regimen, men med FN:s säkerhetsråd splittrat finns det uppenbara begränsningar. En betydande diskussion finns också om våra möjligheter att på olika sätt förstärka stödet för oppositionen. Hittills har det stöd som USA lämnat uteslutande gått till lokala myndigheter och obeväpnade grupper, men nu väljer man att även rikta ett direkt stöd till den Fria syriska armén som bedriver regelrätta strider mot Assadregimens styrkor. Det amerikanska stödet, omfattar direkt stöd till oppositionen i form av mat och mediciner samt en kraftig ökning av det ekonomiska biståndet för att stötta samhällsservicen i rebellkontrollerade områden. Några löften om vapen till rebellerna finns dock inte. Sedan striderna inleddes för två år sedan har USA skickat stora summor pengar i humanitärt stöd till befolkningen. Nu ökar USA sina ansträngningar ytterligare genom att dubbla det ekonomiska stödet. Sverige står bakom det vapenembargo som länderna kommit överens om och vi vill inte att detta hävs.

t) Har krisen i Grekland,Portugal och Spanien med EU att göra? Är euron bra? Är ert partis önskan att Sverige stannar kvar i EU? V. g. motivera svaret!
Svar: Sverige är ingen ö. Vi är en del av Europa och Sverige ska vara en aktiv del av ett starkt, enat och öppet Europa. Det är genom engagemang och konstruktivitet i
Europasamarbetet som vi bäst kan tillvarata våra intressen samtidigt som vi främjar universella värden som frihet, öppenhet samt grundläggande fri- och rättigheter.
Moderaterna är vänner av den frihetstanke som EU-samarbetet bottnar i och unionen har sett till att överbrygga många gränshinder som har hållit människor tillbaka.
Moderaterna är i grunden positiva till en gemensam valuta inom EU. Vi respekterar samtidigt resultatet av den folkomröstning som genomfördes 2003. Det är för
närvarande inte aktuellt med svenskt deltagande. Den ekonomiska krisen i Europa har kraftigt försvagat tillväxtutsikterna och slagit hårt mot arbetsmarknaden i många länder. Den ekonomiska krisen har försatt Europa i en politisk förtroendekris och frågor ställs kring Europas förmåga att hantera sina problem. Den europeiska krisen bottnar i olika problem- ohållbara offentliga finanser, svagheter i den finansiella sektorn och konkurrenskraftsproblem. Den ekonomiska krisen har kunnat bita sig fast i Europa pga de underliggande strukturproblemen som funnits i många medlemsländer. En viktig utgångspunkt är att det inte finns en europeisk ekonomi. Det ser väsentligt olika ut med både misskötta och välmående euroländer och länder som står utanför euron. Den ekonomiska integrationen, med den gemensamma inre marknaden och eurozonen, är av fundamental betydelse. Den förutsätter gemensamma institutioner, gemensamma beslut och gemensamma regler. Under de  ekonomiska krisåren har vi lyckats stärka stabilitets- och tillväxtpaktens regler för att undvika nya stora underskott i medlemsländernas offentliga finanser. Vi har antagit en finanspakt. Samarbetet utvecklas ständigt. Nya utmaningar skapar nya möjligheter och ställer nya krav. Vi vill förbättra EU:s samlade konkurrenskraft. Vi vill ytterligare fördjupa den inre marknaden som kan ge betydande bidrag till tillväxt och sysselsättning.

 

Folkpartiet
Ekonomi
a) Hur ser ni på att 50 procent av skattesänkningarna under perioden 2007 -2010 gynnade de 25 procent av befolkningen som tjänade mest, medan de 25 procent som tjänade minst bara fick 6 procent av skattesänkningarna?

Vilken del av skattebetalarna som bidrar med hur mycket till offentliga sektorn är en viktig rättvisefråga. Många tror att de med höga inkomster kommer billigare undan, men så är det inte. Totalt står den tiondel som har högst inkomster för större skatteinbetalningar än den halva av befolkningen som har lägst inkomster. Medan en person i den tiondel som tjänar minst i snitt får ut 3 568 kronor i månaden från staten (netto, dvs när alla skatter och socialavgifter är betalda) betalar varje person i den tiondel som tjänar mest in 37 229 kronor i skatter och avgifter netto, när alla transfereringar (bidrag, pensioner, osv) dragits av. Fördelningen av transfereringar (bidrag, pensioner, osv) har dessutom skiftat kraftigt de senaste 30 åren: År 1980 gick 47 procent av transfereringarna till de 40 procent som tjänade minst, och år 2010 hade den andelen vuxit till 59 procent. I och med att Alliansregeringen vill ha ett så rättvist skattesystem som möjligt har vi utjämnat några av de skatteklyftor som tidigare funnits, samtidigt som vi sett till att de allra största skattesänkningarna i förhållande till inkomst gått till dem som tjänar allra minst. Jobbskatteavdraget
har till exempel gett sjuksköterskor, metallarbetare och lärare en extra månadslön per år, medan läkares inkomster bara ökat med någon enstaka procent. Det är samtidigt viktigt att skattesystemet inte straffar utbildning, ambition, kompetens och hårt arbete. Folkpartiet vill därför fortsätta sänka marginalskatterna, och också avskaffa den så kallade värnskatten – de extra 5 procenten i skatt som betalas av de som tjänar allra mest. Med dagens marginalskatter är det nämligen svårt att få tillbaka de pengar som investerats i till exempel en lång utbildning eller i startandet av ett företag. Vårt skattetryck bromsar också invandringen av högutbildad arbetskraft till Sverige, vilket missgynnar alla svenskar oavsett inkomst.

b) Av personer med årsinkomst på över 500.000 kr utnyttjade 4 % s. k. hushållsnära tjänster år 2007. Däremot var det bara 0,1% av personer med inkomst under 300 000 kr per år som utnyttjade avdraget samma år. Skattelättnaden utnyttjas alltså 40 gånger oftare i höginkomstgruppen än i den senare gruppen inkomsttagare. Anser ni att avdragsmöjligheter för hushållsnära tjänster är fördelade på ett rättvist sätt inom befolkningen? Om svaret är nej, avser ni att föreslå ändringar?

HUS-avdraget har varit en stor framgång. Resultatet har blivit tiotusentals nya jobb och fler växande företag i bygg- och servicebranschen. En stor del av dem som fått jobb eller startat företag är personer som tidigare stått långt ifrån arbetsmarknaden. Dessutom har många tidigare svarta jobb med osäkra anställningsvillkor nu blivit vita, med ökade skatteintäkter och förbättrad anställningstrygghet som följd. RUT-avdraget kan också ses som en jämställdhetsreform, eftersom det fortfarande är kvinnor som till största delen ansvarar för hushållsarbetet i svenska hem. Med RUT-avdraget blir det lättare att förena arbetsliv och familjeliv, vilket leder till att framförallt kvinnor kan arbeta mer. Att kunna få hjälp med städning, tvätt och andra hushållsnära tjänster underlättar vardagen för många barnfamiljer och äldre. RUT-avdraget har ökat efterfrågan på hushållsnära tjänster, men många av dem som skulle vilja ha avlastning med sina egna eller sina åldrande föräldrars hushållssysslor har i dag inte råd. Folkpartiet vill därför utöka dagens 50-procentiga RUT-avdrag till 75 procent för familjer med barn under åtta år, liksom för äldre över 80 år. Med en högre skattereduktion får småbarnsfamiljer ökade möjligheter att byta tid med dammsugaren mot lek med barnen, medan äldre som inte längre orkar ta hand om hushållet får möjlighet att själva bestämma vad de vill få hjälp med och vem som får komma över tröskeln för att utföra arbetet.

c) Hur ser ni på att det finns soppköksköer i dagens Sverige som den framför Klara kyrka? Varför tror ni att de finns, vilka åtgärder tänker ni vidta?

Majoriteten av de hemlösa är missbrukare, psykiskt sjuka eller både och, men det finns också andra grupper. Ett antal av de EU-medborgare som varje år söker sig till Sverige och framförallt Stockholm för att jobba och bo får det tuffare här än vad de trodde när de gav sig av. De har till skillnad från svenska medborgare inte rätt till försörjningsstöd och hittills har de i Stockholm stått utanför tak-över-huvudet-garantin. Generellt ska människor som har det tajt ekonomiskt ha rätt till ett försörjningsstöd som, trots att det inte är särskilt generöst, ska göra att man klarar sig. Ingen ska behöva vara hemlös, om man inte själv tackar nej till alla rimliga erbjudanden om bostad. Det svåra är dock inte att ordna lägenheter åt hemlösa, utan att de ska kunna behålla dem. När en person med till exempel missbruksproblem får en lägenhet finns en befogad oro för störningar hos både hyresvärdar och andra som bor i samma hus. Här krävs ett förtroendefullt samarbete mellan kommunen och hyresvärdarna, så att hyresvärden alltid vet till vem i kommunen man kan vända sig om problem uppstår och så att kommunen har en beredskap att sätta in olika stöd för att personer med sociala problem ska kunna behålla sina lägenheter. Alliansregeringen har tillsatt en nationell samordnare som bistår kommunerna i arbetet mot hemlöshet. Det behövs också samordnade insatser från psykiatri, missbruksvård med flera, och tillgång till meningsfull sysselsättning på dagarna samt god tillgång på all vård som behövs. Den som fått lägenheten bör ha ett personligt ombud eller en ”case manager” som hjälper till att samordna insatser. Det här sättet att arbeta är inspirerat av Bostad först-modellen, som har visat mycket goda resultat i USA. Det finns bra metoder för socialtjänsten att tidigt upptäcka och stötta när det uppstår problem som kan leda till att någon blir vräkt. Den vägledning för vräkningsförebyggande arbete som Socialstyrelsen tagit fram bör användas i alla kommuner. Folkpartiet vill också ge socialtjänsten möjlighet att betala personers hyra direkt med offentliga ersättningar som bostadsbidrag, sjukersättning, sjukpenning och socialbidrag, utan samtycke, med utgångspunkten att lämna över ansvaret till individen så fort det går. Vissa personer betalar inte sin hyra trots att de har pengar, på
grund av missbruk eller psykiska besvär. På sikt är det viktigaste att arbeta förebyggande. Om vi kan ge bra stöd och vård åt personer med missbruk och psykiska besvär kommer färre att bli hemlösa. Platsbristen i psykiatrin måste byggas bort, och det behövs även fler platser i missbruksvården. Samtidigt ska fokus ligga på att alla vårdbehövande så fort det är möjligt ska flyttas över till gruppbostäder eller egna lägenheter med stöd. Det måste finnas behandlingar tillgängliga i hela landet där vård och socialtjänst klarar att hantera personer med mycket komplexa problem, till exempel missbruk, psykiska problem och hemlöshet samtidigt. Folkpartiet vill också sluta en uppgörelse mellan staten och kommunerna om en månads vårdgaranti till missbruksvård, och fortsätta utvecklingen mot en missbruksvård som
bygger på de senaste forskningsrönen.

d) Vad vill ni göra åt den nya barnfattigdomen? Är det självklart att penninginnehav ska avgöra levnadsstandard – medan de som har lite pengar ska vara hemma i sin lägenhet med sina barn på semestern för att föräldrarna är fattiga?

Alliansregeringen har höjt bostadsbidraget för barnfamiljer, vilket framförallt stöttar de ensamstående föräldrar som har det svårast. Men barnfattigdom, som är allt annat än ett nytt problem, beror framför allt på att föräldrarna saknar försörjning. Det absolut viktigaste vi kan göra är att hjälpa föräldrar att hitta jobb. För de många barn med utländsk bakgrund som lever i ekonomisk utsatthet är det viktigt att deras föräldrar snabbt ska lära sig svenska och komma ut i arbete. Skolans aktiviteter ska vara öppna för alla, och även barn i ekonomiskt utsatta familjer ska ha tillgång till dator och Internet, för att till exempel klara skolarbetet. Därför ska detta ingå i
riksnormen för försörjningsstödet. Möjligheter till kommunala sommarjobb och att det finns gratis fritidsaktiviteter under loven är också särskilt viktigt för barn i ekonomiskt utsatta familjer. I många kommuner finns också verksamhet både för enskilda barn i form av kollo och för hela familjer med tajt ekonomi.

Arbetslöshet

e) År 2007 höjdes nettokostnaden för medlemskap i A-kassan 500 procent, från 60 kr till 325 kr. Anser ni det rimligt eller vill ni ändra på detta?
Vi vill att dagens a-kassor ska ersättas med en gemensam arbetslöshetskassa i statlig regi som  omfattar alla som arbetar.

f) Anser ni att arbetslösa och sjuka har en rimlig försäkringsersättning när de får leva på 6-8000 kr i månaden? Om svaret är nej, avser ni att föreslå ändringar?
Folkpartiet har länge arbetat för att arbetslöshetsförsäkringen ska bli allmän för alla arbetande så att ingen faller utanför. Om alla är med och bidrar kan avgifterna till försäkringen sänkas. En arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla bör inte skötas av facken utan av staten, precis som andra socialförsäkringar. Ersättningen vid arbetslöshet ska ge ett gott skydd för den som drabbas av arbetslöshet och vi vill höja taket till samma nivå som sjukpenningsnivån, men det ska finnas en tydlig drivkraft att söka ett nytt jobb. Därför är det rimligt att ersättningen är högst i början av arbetslösheten och trappas ned efter ett tag.

g) Alliansen har sänkt a-kasseersättningen med motiveringen att folk ska bli mer benägna att söka jobb. Anser ni att den nyordningen bidrar till minskad arbetslöshet? Finns därmed en inbyggd tanke att många är arbetslösa på grund av att de är lata?

Forskning visar att det finns ett samband mellan höjden på a-kassa och den genomsnittliga längden på arbetslösheten. Samtidigt betalar vi alla idag in till denna omställningsförsäkring, och då är det rimligt att den ger oss det skydd vi behöver.

h) Arbetslösheten ligger kvar på 8-9 procent år efter år. Är ni för målet full sysselsättning? Motivera ert ja eller nej.

Arbetslösheten går upp och ned över konjunkturen och påverkas också av hur många som är sjukskrivna, studerar eller helt enkelt väljer att inte längre vara på arbetsmarknaden. Sysselsättningen har dock sakta men säkert gått uppåt sedan mitten av 90-talet och ligger nu på drygt 85 procent. Det är glädjande, men målsättningen är att den kan bli än högre. Det är viktigt både för individen och samhället.
 

Vård, skola, omsorg – privatiseringar
i) Anser ni att gräddfilerna som skapas med hjälp av privata försäkringar inom vård och omsorg är rimliga? Om svaret är nej, avser ni att föreslå ändringar?

Vår utgångspunkt är den enskilda människan som ska ha så stort självbestämmande och så stor valfrihet som möjligt. Vi bejakar en mångfald av olika vård- och omsorgsgivare. Sjukvården och äldreomsorgen ska i huvudsak betalas gemensamt och solidariskt över skattsedeln. Det är viktigt med en vass tillsyn för att säkerställa att de som själva inte kan göra sina röster hörda får den vård och omsorg som de behöver. Folkpartiet prioriterar vård och omsorg högt. Tack vare vårt förslag om en kömiljard som går till landsting som ger vård i tid klarar nästan alla landsting vårdgarantin. Vårdvalet har lett till 25 procent fler vårdcentraler och husläkarmottagningar i landet. Det innebär att alla får tillgång till snabb vård och kan få hjälp att hitta vidare till specialistvård om det behövs. Vården blir bättre,
särskilt för dem som behöver det mest. Patienten måste få större valfrihet också i den specialiserade sjukvården. Alliansen går nu vidare och stimulerar utvecklandet av valfrihetssystem i specialistsjukvården.

j) LAS – Lagen om anställningsskydd – ska ju gagna den anställde. Men det lagförslag som ska träda i kraft i januari 2013 innebär ju en radikal försämring för den anställde. Vad anser partiet om förslaget, eller hur försvarar ni detta lagförslag, samt på vilket sätt är det bra för den anställde?

Det är bara en utredning och den ska behandlas i gängse ordning och det är för tidigt att uttala oss om förslagen.

k) I Norge genomfördes 1995 en privatisering av apoteken, där det nu är tre internationella apotekskedjor som står för 93 procent av apoteken. Borde det i Sverige finnas en lag som hindrar en motsvarande utveckling mot ett privat monopol? Om svaret är nej – varför? Anser ni att privatiseringen av svenska apotek i det stora hela varit till nytta för kunderna? V. g. motivera era svar!

Antalet har sedan omregleringen ökat till drygt 1 200 apotek och nya apotek har etablerats i hela landet. Omregleringen har också lett till att apotekens öppettider blivit bättre och många apotek är nu öppna även på kvällar och helger. Alliansregeringen följer utvecklingen och utvärderar omregleringen av apoteksmarknaden utifrån
målen med reformen. En Läkemedels- och apoteksutredning pågår och har under hösten lagt fram ett första delbetänkande. Den beräknas avsluta sitt arbete den 1 november 2013.

l) Accepterar ni privata vinster i skola, vård och omsorg? Om svaret är nej, varför i så fall och vilka ändringar vill ni göra? Om svaret är ja – varför?

Vi ska utnyttja marknadsekonomins mekanismer för att uppnå valfrihet, konkurrens och utveckling. Och framgångsrika företag måste få kunna gå med vinst. Men den som enbart vill ägna sig åt kortsiktig spekulation bör välja andra branscher. Det är vårt ansvar att strama upp systemen, ytterst för att skydda socialt utsatta grupper. Det kommer att behövas regelskärpningar. Kombinationen av marknadsekonomi och socialt ansvar är just det som är socialliberalism, även i välfärdspolitiken.

Korruption
m) På Transparency Internationals Corruption Perceptions Index (178 länder) ligger Sverige för all del i topp bland de minst korrumperade – men en tendens att gå nedåt på listan har börjat visa sig. Från första plats till fjärde år 2011. Hur tror ert parti att det kommer sig att Sverige börjat dala ner till landgruppen med ökad korruption, på den internationella listan över korruption i olika länder i världen? Och vad bör göras åt saken?

För det första bör det uppmärksammas att Transparency Internationals Corruption Perceptions Index nu har kommit i 2012 års upplaga. Också där ligger Sverige på fjärde plats bland världens länder. Tittar man närmare på Sveriges placering de senaste åren ser man dock att det är extremt jämnt i toppen. Enligt den tidigare indexmetoden har Sveriges poängtal pendlat mellan 9,2 och 9,3 på en skala från 0 till 10; från och med 2012 har TI bytt beräkningsmetod och övergått till ett index
mellan 0 och 100, så de senaste siffrorna är inte direkt jämförbara bakåt. Ser man till 2012 års rangordning ligger Danmark, Finland och Nya Zeeland på delad förstaplats med indextal 90. Därefter kommer Sverige på plats 4 med indextal 88 och Singapore på plats 5 med indextal 87. Det bör då noteras att indextalet för varje land har en viss standardavvikelse, som för Danmark är 2,0, Finland 3,0, Nya Zeeland 2,2, Sverige 1,9 och Singapore 2,1. I realiteten betyder detta att Danmarks index är 88,0-92,0, Finlands är 87,0-93,0, Nya Zeelands är 87,8-92,2, Sveriges är 86,1- 89,9 och Singapores är 84,9-89,1. Skillnaderna är alltså så små att de ländernas indextal överlappar varandra och att det i slutänden inte går att säga säkert vilket land som ligger i topp. Med andra ord ska man inte dra alltför stora växlar på att Sveriges placering pendlat en aning mellan åren. Oavsett mätår räknar TI Sverige till världens minst korrupta länder. Att säga att Sverige "börjar pendla ner till landgruppen med ökad korruption" är alltså inte en rättvis återgivning av TI:s mätningar. Detta betyder förstås inte att Sverige är befriat från korruption. Vi har sett, och ser, exempel på detta såväl i offentlig och privat sektor. Några saker som behöver göras för att pressa tillbaka korruptionen ytterligare är därför:
- stärkt meddelarfrihet i offentligt finansierade företag i t.ex. vård-, omsorgs, och utbildningssektorn
- fler s.k. whistleblower-funktioner för att uppmuntra till rapportering om missförhållanden
- sannolikt behöver också någon form av karenstid övervägas för nyckelpersoner som lämnar offentlig sektor för att gå till det privata näringslivet
- fler expertutredare till polisväsendet, för att utreda t.ex. ekonomisk brottslighet
 

Miljö och klimat
n) Vad i er konkret förda politik leder till den snabba omställning av samhället långsiktigt/kortsiktigt som krävs för en hållbar utveckling med tanke på klimatet och miljön ?

Miljökvalitetsmålet är att halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala
målet kan uppnås. Dohamötet som ägde rum för några veckor sedan kom fram till några viktiga steg i rätt riktning i arbetet med att minska klimatförändringarna och det var löftet från de rika länderna att kompensera utvecklingsländerna för de skador som klimatförändringarna åstadkommer, ett beslut där Sverige för övrigt hade stort inflytande, samt också överenskommelsen kring AAU-överskottet genom att potentiella köparländer som EU, Norge, Japan, Australien och Schweiz lovade att inte köpa några utsläppsrätter från den första åtagandeperioden De tigersprång som hade krävts rör en ny åtagandeperiod, Kyoto 2, som måste inkludera betydligt
fler länder och löften på rejäla utsläppsminskningar. Ett bindande avtal som endast omfattar 15 % av världens utsläpp är inte hållbart. Det krävs också klara besked från den rika delen av världen kring finansieringsfrågan gentemot utvecklingsländernas klimatanpassningsåtgärder. Och slutligen ett tigersprång som innebär såväl
stopp på fossilsubventioner som nödvändiga insatser för att klara minst 2-gradersmålet.

 

o) Kan verkligen de omfattande investeringsåtgärder som krävs om omställningen ska ge någon som helst effekt rymmas inom de budgetregler som finns?

För att nå målet för de internationella klimatinsatserna, dvs. att de utgör en tredjedel av de erforderliga utsläppsminskningarna till 2020 i enlighet med klimatpropositionen (2008/09:162), behöver avtal om förvärv av ytterligare utsläppsutrymme tecknas. Då ledtiden mellan avtal och leverans är lång behöver avtal om utsläppskrediter ske under de närmaste åren. Bemyndiganderamen föreslås därför höjas så att nya åtaganden kan ingås under 2013. För att kunna infria tidigare åtaganden i samband med internationella klimatinvesteringar föreslår regeringen att anslaget tillförs 7 miljoner kronor 2013, 19 miljoner kronor 2014, 23 miljoner kronor 2015 och 43 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016. Beräkningar i tidigare budgetpropositioner påverkar beräknade anslagsramar 2013–2016.
Regeringen föreslår att 93 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar för 2013. För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till 115 000 000 kronor, 133 000 000 kronor respektive 153 000 000 kronor.

 

Internationellt
p) Vilken internationell strategi har ni för att främja fred, demokrati och rättvisa globalt? Ge konkreta exempel på hur det speglas i er konkreta politik i Sverige och ute i världen?

 

Att stärka EU-samarbetet är en viktig aspekt. Ökad frihandel är annan. Fattiga länderna måste kunna sälja sina varor till omvärlden så att tillväxt och högre sysselsättning kan ta fart. Frihandel minskar motsättningar, vilket EU-samarbetet är ett tydligt exempel på. Vi driver därför på för att EU helt ska avskaffa alla tullar och andra handelshinder på industrivaror och jordbruksvaror, samt alla typer av export- och marknadsstöd inom jordbruksområdet. Vi värnar och verkar för ett generöst bistånd med särskilt fokus på demokratifrämjande insatser och stöd till individer och organisationer som verkar för demokratisk förändring och respekt och
värnande om mänskliga rättigheter. Fler demokratier minskar risken för krig. Vi verkar för att demokrati ska vara det överordnade målet för svenskt  utvecklingsbistånd.
Vi verkar för ett demokratikriterium inom svensk vapenexport för att förhindra att svensk vapenexport går till diktaturer.

q) Bör Sverige rösta för att Palestina blir fullvärdig medlem i FN, enligt deras önskemål? V. g.motivera era svar!

Det är FN:s säkerhetsråd som beslutar om fullvärdigt medlemskap i FN. Fred mellan israeler och palestinier måste förhandlas fram dem emellan. Många frågor måste lösas innan en palestinsk stat kan upprättas. Folkpartiet är för en tvåstatslösning, men en palestinsk stat förutsätter att det finns ett fredsavtal med Israel. Två stater som för all framtid ska leva sida vid sida i fred kan bara åstadkommas genom ett avtal dem emellan och inte genom votering i New York.

r) Hur är er inställning till att Sverige bidrog med JAS-plan i kriget mot Libyen? Anser ni att det av FN:s säkerhetsråd sanktionerade Libyenkriget stämmer med FN-stadgans våldsförbud (artikel 2:4), som endast nämner två undantag: självförsvarssituationer – och att FN:s säkerhetsråd kan besluta om militärt våld om ett land hotar världsfreden? V. g. motivera era svar!

Det var positivt att Sverige bidrog med JAS-plan för att upprätthålla flygförbudzonen. Det internationella samfundet har en skyldighet att ingripa för att skydda en befolkning, om nödvändigt med åtgärder efter säkerhetsrådsbeslut, när den berörda staten inte kan eller vill leva upp till sina skyldigheter. Inom folkrätten har fokus flyttats från att säkerhet främst har handlat om staters säkerhet till att sätta människors säkerhet främst, vilket är en positiv utveckling. I Libyen var situationen just sådan att människors säkerhet sattes främst. Genom resolution 1973 gav FN:s säkerhetsråd ett tydligt uttryck för principen om skyldighet att skydda.

s) USA och deras allierade deltar sedan länge i beväpning av delar av den syriska oppositionen (se t.ex. New York Times 4/8 2012). Anser ni att detta bidrar till en fredlig lösning av konflikten? V. g. motivera svaret!

Att mer vapen strömmar in i Syrien gör givetvis inte att våldet minskar. Den fria syriska armén beslagtar även vapen från regimtrogna styrkor, så det handlar inte enbart om externa vapenleveranser. Så länge regimen biter sig fast vid makten kommer våldet med all sannolikhet att fortsätta. Om Assad mot förmodan stiger ned är det viktigt att såväl omvärlden som oppositionen stävjar sekteristiskt våld och hämndaktioner. Att oppositionen nu har enats och dessutom valt en kristen som ny ledare är därför positiva tecken. Det pekar på förtroende över religionsgränserna.

 

t) Har krisen i Grekland,Portugal och Spanien med EU att göra? Är euron bra? Är ert partis önskan att Sverige stannar kvar i EU? V. g. motivera svaret!

Det har med EU att göra så till vida att de är medlemmar i unionen, men krisen är inte en orsak av medlemskapet. Det är nationella ekonomiska och finansiella politiska beslut, eller avsaknaden därav, som har försatt ovan nämnda länder i kris, inte EU. Ja. Sverige bör införa euron när det är möjligt. EU är ett av världens framgångsrikaste fredsprojekt och euron är en fortsättning och fördjupning av detta samarbete. Vidare ger det mikroekonomiska fördelar i form av ökad handel, investeringar och ekonomisk tillväxt. Den politiska kostnaden av euroutanförskapet växer i takt med att allt fler ekonomiska beslut i praktiken fattas i eurogruppen.
Ett svenskt inträde i valutasamarbetet ger Sverige ökat inflytande över viktiga beslut som också påverkar oss. Ja. EU är ett av världens mest framgångsrika fredsprojekt. Vi uppskattar den fria rörligheten för människor, varor och tjänster som EU möjliggjort. EU-samarbetet har skapat utveckling och välstånd för dess medlemmar och har med sin mjuka makt och värdegrund om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstat bidragit till integreringen av Europa. EU-samarbetet är av
strategisk betydelse för Sveriges säkerhet och välstånd, det är därför viktigt att Sveriges europaintegration fortsätter.

Kristdemokraterna
1. Om de 25 procent som tjänar mest tjänar 50 procent eller mer av inkomsterna så är det kanske inte optimalt men knappast orättvist att skattesänkningarna träffar dem. Bland de med lägst inkomst finns också de som inte har någon beskattningsbar inkomst överhuvudtaget. Skattesänkningar kommer alltså aldrig att ge något till dem. För att stärka deras ekonomi så är det andra åtgärder som krävs, främst jobbskapande men också höjningar av exempelvis bostadstillägg och lägstanivån i föräldraförsäkringen.

2. Låt oss svara med en motfråga, hur många gånger fler med en inkomst över 500 000 kr/år hade köpt hushållsnära tjänster jämfört med dem som tjänar under 300 000 kr/år om vi inte hade haft rut-avdrag? Mer eller mindre än 40 ggr oftare? Utan rut-avdrag hade färre köpt hushållsnära tjänster, arbetslösheten hade varit högre och fler hade haft osäkra arbetsförhållanden. Mot den bakgrunden har vi inga tankar på att ändra rut-avdraget på något avgörande sätt.

3. För det första ska vi nog slå fast att Sverige inte hade varit ett bättre land utan Klara kyrkas arbete. Hemlöshet är ett mycket svårt problem som det inte finns några enkla lösningar på. Vi arbetar brett för att minska hemlösheten. Självklart handlar det mycket om tidiga insatser, att hjälpa människor innan problemen blir alltför stora. Det handlar också om att se till att människor inte hamnar i alkohol- eller drogmissbruk.

 

4. Att tala om en ny barnfattigdom är nog ganska missvisande. Barnfattigdomen som den mäts har ökat något i samband med den ekonomiska krisen. Men sett över en längre tidshorisont är det ingen högre barnfattigdom än vi tidigare haft. Och det märks också i statistiken att när konjunkturen vänder och arbetslösheten minskar så minskar barnfattigdomen. Därmed inte sagt att vi ska ta lätt på de problem som finns eller att det inte finns saker att göra. Vi har exempelvis höjt lägstanivån i föräldraförsäkringen med 25 procent vilket gör stor skillnad för familjerna med de allra lägsta inkomsterna.

5. De differentierade avgifterna till a-kassan har inte fått de positiva effekter på arbetslöshet och lönebildning som teorin bakom sa att de skulle få. Det är därför rimligt att se över och göra avgifterna mer enhetliga igen.

6. Ersättningen från a-kassan bör indexeras så att den skrivs upp med prisutvecklingen, vilket sjukpenningen redan gör. Ersättningsnivåerna bygger sedan på hur mycket man tjänat in tidigare. De nivåer som nämns i frågan är inte några taknivåer utan motsvarar ersättning man får om man exempelvis arbetat halvtid eller bara en kortare period innan sjukdomen/arbetslösheten.

7. Det handlar inte om att någon tror att folk är lata. Men kan man få exempelvis 18 000 kr/mån i ersättning utan att arbeta så är man knappast särskilt benägen att ta ett jobb som ger samma lön. Det kan finnas anledning att se över och höja ersättningarna. Men det måste självklart löna sig att ta ett arbete.

8. Alla som kan ska få möjlighet att arbeta. Om man definierar full sysselsättning som att långtidsarbetslösheten är noll så är det en långsiktigt rimlig målsättning. Viss
korttidsarbetslöshet kommer det alltid att finnas då människor byter arbete, företag lägger ner och företag startas.

9. Vi kan knappast förbjuda människor att använda sina egna pengar till att teckna de försäkringar som de önskar. Det viktiga är att den offentliga vården fungerar väl och att det inte skapas några gräddfiler med skattepengar.

10. Jag känner inte till någon större förändring av Lagen om anställningsskydd som genomfördes nu vid årsskiftet. Vi har infört en lag om uthyrning av arbetstagare, tanken med den är att stärka skyddet för dem som arbetar inom bemanningsbolag. Att den lagen på något sätt skulle innebära en radikal försämring för några anställda har vi svårt att se.

11. Tre konkurrerande bolag kan knappast kallas för ett monopol. Så ser exempelvis byggmarknaden ut i Sverige och det är en konkurrens som fungerar bra. Tillgängligheten har ökat markant och konkurrensen på apoteksmarknaden utvecklas bra. Att kunna köpa receptfria läkemedel på närbutiken är knappast något kunderna tycker illa om.

1. Ja, vill vi ha en mångfald av aktörer och utförare så måste vi tillåta vinster. Vem vill satsa sina pengar i ett företag som inte får ge någon avkastning? Även offentligt driven verksamhet har krav om att gå med vinst. Med en mångfald av utförare förbättras och effektiviseras välfärden och nya idéer kan växa fram.

2. Kanske lära oss av de tre länder som det senaste året har gjort ett ännu bättre arbete än oss. Något som det arbetas med nu handlar om att öka transparensen i partifinansieringen, antingen genom en gemensam överenskommelse mellan partierna eller genom lagstiftning.

3. Vi driver bland annat på för att införa ett stöd för att reducera metangaserna i jordbruket. Allra viktigast är förstås internationella överenskommelser och där driver vi på för stora utsläppsminskningar. Vi driver också på för att Sverige ska bidra med mer medel till de internationella klimatfonderna.

4. Ja. Utan budgetregler kan man starta långsiktiga satsningar, men ska man slutföra dem så krävs det regler.

5. Sverige ska aktivt bidra i fredsbevarande insatser och bistå de fattigaste länderna med ett generöst bistånd. Vi arbetar också aktivt för en friare värld när det gäller såväl handel som rörlighet för människor. Två länder med mycket handel startar normalt sett inte krig mot varandra.

6. Nej, inte nu. De palestinska myndigheterna har fortfarande en del kvar innan de kan tas upp som medlem i FN. Frågan om Gazas ställning måste exempelvis lösas. Det bästa vore förstås om Israel och Palestina kan förhandla fram en fred som också förtydligar de palestinska myndigheternas ställning.

7. Vi stod bakom Sveriges bidrag till Libyen-insatsen och gör så fortfarande. De hot som riktades mot den libyska oppositionen var av mycket allvarlig art och då måste omvärlden reagera.

8. Det finns självklart problem med denna typ av verksamhet, samtidigt som den syriska oppositionen självklart måste få stöd. Det viktigaste nu är fortsatt arbete för fred och vapenvila. Man ska inte heller glömma Rysslands stöd till regimen. En regim som har mycket blod på sina händer.

9. Många länder i Europa har alltför länge levt över sina tillgångar. Det har skapat den nuvarande krisen. Den hade uppstått även utan EU, men då hade länderna fått klara sig själva. Euron är i grunden bra, men regelverken har inte följts (och det var Tyskland som började med att bryta mot det) och då har det skapats problem. Sverige bör alltså inte gå med i EMU under den närmaste tiden då valutasamarbetet måste stabiliseras och förbättras. Självklart ska Sverige stanna kvar i EU. Det är världens hittills mest välfungerande fredsprojekt och det ger dessutom goda möjligheter till att göra förbättringar inom miljö- och klimatpolitiken som vi som enskilt land inte kan göra.

Socialdemokraterna
Ekonomi
a) Hur ser ni på att 50 procent av skattesänkningarna under perioden 2007 -2010 gynnade de 25 procent av befolkningen som tjänade mest medan de 25 procent som tjänade minst bara fick 6 procent av skattesänkningarna?

Vi anser att det är olyckligt att regeringens politik så tydligt är inriktad på att öka klyftorna.

b) Av personer med årsinkomst på över 500.000 kr utnyttjade 4 % s.k. hushållsnära tjänster år 2007. Däremot var det bara 0,1% av personer med inkomst under 300 000 kr per år som utnyttjade avdraget samma år.

Skattelättnaden utnyttjas alltså 40 gånger oftare i höginkomstgruppen än i den senare gruppen inkomsttagare. Anser ni att avdragsmöjligheter för hushållsnära tjänster är fördelade på ett rättvist sätt inom befolkningen? Om svaret är nej, avser ni att föreslå ändringar?

Vårt förslag är att låta avdraget för hushållsavdrag vara kvar men att taket bör sänkas för denna del. Vi anser heller inte att det är rimligt att läxläsning för gymnasieelever, bartenders eller RUT-tjänster i utlandet omfattas.

c) Hur ser ni på att det finns soppköksköer i dagens Sverige som den framför Klara kyrka? Varför tror ni att de finns, vilka åtgärder tänker ni vidta?

Vi ser att de ökade klyftorna bland annat innebär att människor hamnar i mycket svåra ekonomiska problem. Fler jobb, bättre bostadspolitik och starkare trygghetssystem är nödvändiga om den utvecklingen ska brytas.

d) Vad vill ni göra åt den nya barnfattigdomen? Är det självklart att penninginnehav ska avgöra levnadsstandard ? medan de som har lite pengar ska vara hemma i sin lägenhet med sina barn på semestern för att föräldrarna är fattiga?

Fler jobb - inte minst heltidsjobb -, starkare trygghetsförsäkringar, höjt barnbidrag och underhållsstöd är viktiga åtgärder för att förbättra de sämst ställda barnfamiljernas situation.

Arbetslöshet
e) År 2007 höjdes nettokostnaden för medlemskap i A-kassan 500 procent, från 60 kr till 325 kr. Anser ni det rimligt eller vill ni ändra på detta?

Det vill vi ändra på. Vi vill se kraftigt sänka avgifter.

f) Anser ni att arbetslösa och sjuka har en rimlig försäkringsersättning när de får leva på 6-8 000 kr i månaden? Om svaret är nej, avser ni att föreslå ändringar?

Vi vill i första hand förbättra a-kassan genom höjda tak och lägre avgifter. Den ska fortsätta vara en försäkring som försäkrar mot inkomstbortfall.

 

g) Alliansen har sänkt a-kasseersättningen med motiveringen att folk ska bli mer benägna att söka jobb. Anser ni att den nyordningen bidrar till minskad arbetslöshet? Finns därmed en inbyggd tanke att många är arbetslösa på grund av att de är lata? Arbetslösheten har inte minskat för att man har ökat klyftorna. Vi anser inte att det är en politik för fler jobb att göra människor fattiga.

h) Arbetslösheten ligger kvar på 8-9 procent år efter år. Är ni för målet full sysselsättning? Motivera ert ja eller nej.

Ja vårt mål är full sysselsättning. Alla som kan och vill jobba ska kunna ha ett arbete.

 

Vård, skola, omsorg - privatiseringar
i) Anser ni att gräddfilerna som skapas med hjälp av privata försäkringar inom vård och omsorg är rimliga? Om svaret är nej, avser ni att föreslå ändringar?

Vår inställning är att den offentligt finansierade vård och omsorgen ska vara så bra att ingen ska vilja betala för privata försäkringar. Om man väl har sådana ska de inte få användas för att toppa upp vård som betalas gemensamt.

j) LAS - Lagen om anställningsskydd ? ska ju gagna den anställde. Men det lagförslag som ska träda i kraft i januari 2013 innebär ju en radikal försämring för den anställde. Vad anser partiet om förslaget, eller hur försvarar ni detta lagförslag, samt på vilket sätt är det bra för den anställde?

Ordning och reda på arbetsmarkanden gynnar alla. Vi vill att fack och arbetsgivare förhandlar och kommer fram till gemensamma lösningar.

 

k) I Norge genomfördes 1995 en privatisering av apoteken, där det nu är tre internationella apotekskedjor som står för 93 procent av apoteken. Borde det i Sverige finnas en lag som hindrar en motsvarande utveckling mot ett privat monopol? Om svaret är nej ? varför? Anser ni att privatiseringen av svenska apotek i det stora hela varit till nytta för kunderna? V. g. motivera era svar!

Det finns delar av apoteksavregleringen som vi står bakom - exempelvis att man får sälja receptfria läkemedel på andra platser än i apotek. Samtidigt är det uppenbart att avregleringen kostat skattebetalarna en hel del pengar och att vi nu står inför en situation där många delar av landet riskerar att bli av med sina apotek.

l) Accepterar ni privata vinster i skola, vård och omsorg? Om svaret är nej, varför i så fall och vilka ändringar vill ni göra? Om svaret är ja - varför?

Vi anser att det är orimligt att man både tar ut vinst och levererar välfärd till dålig kvalitet. Vi vill minska vinsterna genom att ställa hårdare krav på kvalitet, bemanning, personalens utbildning och se öppenhet när det gäller ekonomin, meddelarfrihet för personal mm. Man ska också kunna visa att man är en långsiktig aktör och inte är ute efter snabba vinster i dessa samhällssektorer.

Korruption
m) På Transparency Internationals Corruption Perceptions Index (178 länder) ligger Sverige för all del i topp bland de minst korrumperade - men en tendens att gå nedåt på listan har börjat visa sig. Från första plats till fjärde år 2011. Hur tror ert parti att det kommer sig att Sverige börjat dala ner till landgruppen med ökad korruption, på den internationella listan över korruption i olika länder i världen? Och vad bör göras åt saken?

Det är viktigt att fortsätta att hålla höga krav på detta område. Vi vill exempelvis även att de politiska partierna ska redovisa gåvor.

Miljö och klimat
n) Vad i er konkret förda politik leder till den snabba omställning av samhället långsiktigt/kortsiktigt som krävs för en hållbar utveckling med tanke på klimatet och miljön?

Vi vill använda ekonomiska styrmedel, bygga ut järnväg och tunnelbana, stimulera förnybar energi och energibesparing.

o) Kan verkligen de omfattande investeringsåtgärder som krävs om omställningen ska ge någon som helst effekt rymmas inom de budgetregler som finns?

Ja, att slarva med ekonomin är inte en väg till bättre miljö. Tvärtom är ordning och reda en förutsättning för att ha råd med såväl investeringar som välfärd. Vi kan dessutom tänka oss att lånefinansiera vissa projekt stora infrastrukturprojekt inom ramen för ramverket.

t) Har krisen i Grekland,Portugal och Spanien med EU att göra? Är euron bra? Är ert partis önskan att Sverige stannar kvar i EU? V. g. motivera svaret!

Vi vill att Sverige ska vara med i EU. Att fritt kunna resa, arbeta och handla inom Europa är viktigt för Svenska medborgare och företag. Vi ser även att vi måste samarbeta med andra för att lösa gränsöverskridande problem som organiserad brottslighet, skattefusk, klimatkrisen mm. För oss är det inte aktuellt att ansluta Sverige till euron. Det är också uppenbart att det finns en hel del problem i den ekonomiska styrningen inom eurozonen.

Socialdemokraternas landstingsråd Dag Larsson, eget svar

Vård, skola, omsorg – privatiseringar

i) Anser ni att gräddfilerna som skapas med hjälp av privata försäkringar inom vård och omsorg är rimliga? Om svaret är nej, avser ni att föreslå ändringar?

Svar: Nej. Vi socialdemokrater är mycket oroade över det ökade antalet medborgare som anser sig behöva privat vårdförsäkring. På sikt hotar det samhällsolidariteten. Viljan att betala höga skatter för den gemensamma välfärden lär ju avta om många medborgare ser sig nödda att ha privata vårdförsäkringar. Två vägar är möjliga för att stoppa den här utvecklingen. den första handlar om att förbättra den offentliga vården. Vårdköer och bristande kvalitet hotar folks förtroende. den andra
handlar om att begränsa försäkringsbolagens tillgång till sjukvårdsproduktion. I stockholmslandstinget drev moderaterna igenom att S:t Görans sjukhus skulle tillåtas att ta emot försäkringspatienter. ett helt vansinnigt beslut tycker vi.

k) I Norge genomfördes 1995 en privatisering av apoteken, där det nu är tre internationella apotekskedjor som står för 93 procent av apoteken. Borde det i Sverige finnas en lag som hindrar en motsvarande utveckling mot ett privat monopol? Om svaret är nej – varför? Anser ni att privatiseringen av svenska apotek i det stora hela varit till nytta för kunderna? V. g. motivera era svar!

Svar: Vi har motsatt oss avregleringen av apoteksverksamheten i Sverige. Den har inte lett till billigare läkemedel något som de borgerliga regeringen hävdade att regleringen skulle leda till. Vad gäller nyttan för kunderna/medborgare så är den tudelad. för bosatta i t.ex. Stockholms innerstad så har antalet apotek ökat kraftigt vilket ju i sig måste betraktas som positivt för de som bor där. Entydiga rapporter visar dock att för de som har störts behov av apotekstjänster, kroniker m.fl. så
har servicen blivit betydligt sämre. Många berättar om att de tvingas besöka flera apotek för att få tag i medicin. Och att det ena apoteket inte vet vilka mediciner som det andra har på lager. Jag tror att vi behöver en ny reglering av apoteksverksamheten i Sverige. i en sådan bör också åtgärder vidtas mot de privata oligopolkedjorna.

l) Accepterar ni privata vinster i skola, vård och omsorg? Om svaret är nej, varför i så falloch vilka ändringar vill ni göra? Om svaret är ja – varför?

Svar: Vi socialdemokrater anser att skattepengar ska gå till verksamheterna, inte till skyhöga vinstutdelningar. Samtidigt vill vi ha flera aktörer på välfärdsområdet. Under hösten kommer socialdemokraterna presentera förslag för hur det ska gå till. Min tro är att ni i er studiecirkel, kommer bli nöjda med det förslag som kommer att tas fram.
Mvh
Dag Larsson (S) Landstingsråd

Vänsterpartiet

Ekonomi
a) Hur ser ni på att 50 procent av skattesänkningarna under perioden 2007 -2010 gynnade de 25 procent av befolkningen som tjänade mest, medan de 25 procent som tjänade minst bara fick 6 procent av skattesänkningarna?

SVAR: Precis som frågan avslöjar så har skatterna sänkts mycket för landets höginkomsttagare bl.a. genom slopad förmögenhetsskatt, sänkt fastighetsskatt för exklusiva villor och inte minst genom rejäla inkomstskattesänkningar. Samtidigt betalar sjuka, pensionärer och arbetslösa mer i inkomstskatt än friska löntagare. Regeringens skattesänkningar har också ökat mäns nettoinkomster jämfört med kvinnors. Vänsterpartiet tycker att det här är orättvist. Vi föreslår därför flera skatteförändringar i vårt budgetalternativ. Bland annat så föreslår vi att löntagare som tjänar mer än 30 000 kr/månad får betala lite mer i skatt än idag. Samtidigt så avsätter vi pengar för att kunna sänka skatten för sjuka, arbetslösa m.fl. som inte alls fått del av regeringens skattesänkningar. Vi vill också höja fastighetsskatten för personer som äger villor som är värda ca 4 miljoner och mer samt återinföra förmögenhetsskatt och arvsbeskattning.

b) Av personer med årsinkomst på över 500 000 kr utnyttjade 4 % s.k. hushållsnära tjänster år 2007. Däremot var det bara 0,1 % av personer med inkomst under 300 000 kr per år som utnyttjade avdraget samma år. Skattelättnaden utnyttjas alltså 40 gånger oftare i höginkomstgruppen än i den senare gruppen inkomsttagare. Anser ni att avdragsmöjligheter för hushållsnära tjänster är fördelade på ett rättvist sätt inom befolkningen? Om svaret är nej, avser ni att föreslå ändringar?

SVAR: Nej, vi anser inte att RUT-avdraget är rättvist fördelat. Och inte blir det hela bättre av regeringens senaste lagförslag, nämligen att även läxhjälp ska kunna vara avdragsgillt inom ramen för RUT. Vi motionerar därför varje år till riksdagen om att RUT-avdraget ska tas bort.

c) Hur ser ni på att det finns soppköksköer i dagens Sverige som den framför Klara kyrka? Varför tror ni att de finns, vilka åtgärder tänker ni vidta?
SVAR: Soppköken visar att det finns stora klassklyftor och att det offentliga inte gör tillräckligt för att minska dessa klyftor. Tvärtom har de ekonomiska och sociala skillnaderna ökat under senare år. Vänsterpartiets vill därför investera i fler jobb i både offentlig och privat sektor. Det innebär också att det blir mer resurser till välfärden med bättre tillgänglighet och högre kvalitet.

d) Vad vill ni göra åt den nya barnfattigdomen? Är det självklart att penninginnehav ska avgöra levnadsstandard – medan de som har lite pengar ska vara hemma i sin lägenhet med sina barn på semestern för att föräldrarna är fattiga?

SVAR: De senaste årens nedmontering av de gemensamt finansierade trygghetssystemen som Akassa och sjukförsäkring har drastiskt försämrat den ekonomiska situationen för många vuxna. Detta drabbar barnen. Föräldrarnas ekonomiska utsatthet blir barnens krassa uppväxtvillkor. Föräldrarnas ekonomiska standard påverkar på ett mycket påtagligt sätt barnens villkor och livsmöjligheter. Lösningen på problemet med den ökande barnfattigdomen är dels generella satsningar på arbete åt alla, rätt till arbete på heltid, bättre arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och rätt till barnomsorg även på obekväm arbetstid. Dels behövs
specifika satsningar på ekonomiskt utsatta barnfamiljer, som höjt underhållsstöd, förbättrat bostadsbidrag och förbud mot avgifter i skolan.

 

Arbetslöshet
e) År 2007 höjdes nettokostnaden för medlemskap i A-kassan 500 procent, från 60 kr till 325 kr. Anser ni det rimligt eller vill ni ändra på detta?

SVAR: Det vill vi ändra på. Detta vill vi göra genom att ta bort den så kallade arbetslöshetsavgiften och att införa avdragsrätt om 40 procent för medlemsavgift till a-kassa. Arbetslöshetsavgiften är en avgift som regeringen infört för a-kassorna med syftet att bidra till sänkta reservationslöner, dvs. att människor ska acceptera att ta anställningar med lägre löner. Den djupt orättvisa och differentierade arbetslöshetsavgiften är relaterad till arbetslöshetsnivån i respektive a-kassa och har en inbyggd omvänd solidaritetsprincip. Om arbetslöshetsavgiften avskaffas kommer ingen att behöva betala mer än ca 100 kronor per månad i medlemsavgift till sin
a-kassa.

f) Anser ni att arbetslösa och sjuka har en rimlig försäkringsersättning när de får leva på 6-8 000 kr i månaden? Om svaret är nej, avser ni att föreslå ändringar?
SVAR: Nej. När det gäller a-kassan vill vi genomföra flera förändringar. Bland annat vill vi höja ersättningsnivån till 80 procent under hela ersättningsperioden. Vi vill också höja grundbeloppet, det lägsta belopp man kan få, från 320 till 410 kronor och samtidigt indexera det till löneutvecklingen så att det kontinuerligt kommer att fortsätta höjas framöver. Sjukpenningen vill vi höja till 80 procent av SGI och taket till 9 prisbasbelopp. Dessutom vill vi att utförsäkringarna stoppas. För dem med sjuk- och aktivitetsersättning föreslår vi en höjning från 64 till 67 procent av antagandeinkomsten samt en höjning av bostadstilläggget med 340 kronor per
månad.

g) Alliansen har sänkt a-kasseersättningen med motiveringen att folk ska bli mer benägna att söka jobb. Anser ni att den nyordningen bidrar till minskad arbetslöshet? Finns därmed en inbyggd tanke att många är arbetslösa på grund av att de är lata?

SVAR: Nej, detta minskar inte arbetslösheten. Äldre, lågutbildade, utlandsfödda och personer med funktionsnedsättningar är sedan länge överrepresenterade bland de långtidsarbetslösa. Det beror inte på att de söker färre anställningar än andra, utan på arbetsmarknadens krav och arbetsgivarnas preferenser. Nedtrappningen av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen i kombination med kraftigt minskade resurser till aktiva utbildningsinsatser och anställningsstöd slår särskilt hårt mot dem som redan har svårigheter med att hävda sig på arbetsmarknaden. Nedtrappningen av ersättningsnivån drabbar i praktiken bara dem som hade en lön under 21 400
kronor i månaden före arbetslösheten. Den press nedåt på löneanspråk nedtrappningen innebär är därför tydligt riktad mot låglönegrupper. Problemen med hög arbetslöshet och långvariga arbetslöshetsperioder måste lösas med andra medel; en ekonomisk politik för full sysselsättning, bättre utbildningspolitik och en aktiv
arbetsmarknadspolitik.

h) Arbetslösheten ligger kvar på 8-9 procent år efter år. Är ni för målet full sysselsättning? Motivera ert ja eller nej.

SVAR: Ja. För Vänsterpartiet är full sysselsättning det överordnade målet för den ekonomiska politiken. Arbetet utgör basen för välfärd och ekonomiskt välstånd och ger möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Egen försörjning är därtill grunden för personlig frihet och självständighet. Hög arbetslöshet innebär ökad makt för kapitalet på de arbetandes bekostnad.

 

Vård, skola, omsorg – privatiseringar
i) Anser ni att gräddfilerna som skapas med hjälp av privata försäkringar inom vård och omsorg är rimliga? Om svaret är nej, avser ni att föreslå ändringar?

SVAR: Det enda sättet att klara framtidens vårdbehov är att slå vakt om en skattefinansierad vård. Avgiftsfinansierad vård blir inte billigare utan kostnaderna vältras över på de svårast sjuka. Privata försäkringar leder till ökade orättvisor och till att fel grupper prioriteras. Den som har råd kan betala för t.ex. bättre vård eller för att gå före i kön. Människor med mindre resurser, även om de har större behov, får då stå tillbaka och vänta ännu längre på sin tur. Den gemensamma välfärden riskerar också att undergrävas av den ökade marknaden för privata försäkringar. Ju fler som tar en egen försäkring desto färre är beredda att hjälpa till att betala för den gemensamma skattefinansierade välfärden. Det mest effektiva sättet att minska framtidens vårdbehov är ett bra förebyggande och hälsofrämjande arbete och en primärvård av bra kvalitet och tydligt områdesansvar.

j) LAS – Lagen om anställningsskydd – ska ju gagna den anställde. Men det lagförslag som ska träda i kraft i januari 2014 innebär ju en radikal försämring för den anställde. Vad anser partiet om förslaget, eller hur försvarar ni detta lagförslag, samt på vilket sätt är det bra för den anställde?

SVAR: Vi är emot förslagen. Frågan rör Uppsägningsvistutredningen, som har förslag på hur LAS ska förändras från januari 2014.

k) I Norge genomfördes 1995 en privatisering av apoteken, där det nu är tre internationella apotekskedjor som står för 93 procent av apoteken. Borde det i Sverige finnas en lag som hindrar en motsvarande utveckling mot ett privat monopol? Om svaret är nej – varför? Anser ni att privatiseringen av svenska apotek i det stora hela varit till nytta för kunderna? V. g. motivera era svar!

SVAR: Vänsterpartiet sa nej till avregleringen av Apoteket. Detta eftersom den innebar att man av marknadsideologiska skäl slog sönder ett välfungerade system med internationellt sett hög kostnadseffektivitet, säkerhet och kundnöjdhet. Det finns en anledning till varför staten ska äga företag, nämligen för att använda dem till samhällsnytta och för befolkningens behov.

 

l) Accepterar ni privata vinster i skola, vård och omsorg? Om svaret är nej, varför i så fall och vilka ändringar vill ni göra? Om svaret är ja – varför?

SVAR: Välfärdens syfte är att ge oss en bra vård när vi blir sjuka, en god omsorg när vi inte kan klara vardagen på egen hand och i klassrummet ska varje elev ges möjlighet att växa och utvecklas. Det är de behov vi har i livets olika delar som ska styra välfärden. I takt med att vinstintresset har släppts in i välfärden har den anpassats allt mer efter företagen och det har införts allt mer av marknadsstyrning. I en välfärd i offentlig regi kan varje skattekrona gå till att höja kvaliteten och
allt överskott återinvesteras i verksamheten. Genom att inte skicka stora delar av resurserna till vinst åt ägarna finns större möjligheter att skapa bästa möjliga omsorg, skola och vård.

Vänsterpartiet vill lagstifta om att skattebetalarnas pengar inte ska kunna gå till vinstsyftande eller vinstutdelande företag verksamma i kärnverksamheterna inom vården, äldreomsorgen, skolan och förskolan. Allt överskott ska stanna i verksamheten och sparas eller återinvesteras. Därför bör en vinstbegräsning införas som innebär att eventuell icke-offentlig verksamhet som huvudregel ska bedrivas av aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning enligt 32 kap. Aktiebolagslagen,
alternativt av ideella aktörer och/eller icke vinstdrivande kooperativ.

 

Korruption
m) På Transparency Internationals Corruption Perceptions Index (178 länder) ligger Sverige för all del i topp bland de minst korrumperade – men en tendens att gå nedåt på listan har börjat visa sig. Från första plats till fjärde år 2011. Hur tror ert parti att det kommer sig att Sverige börjat dala ner till landgruppen med ökad korruption, på den internationella listan över korruption i olika länder i världen? Och vad bör göras åt saken?

SVAR: Detta är givetvis en problematisk utveckling, men Vänsterpartiet har idag inga förslag som specifikt syftar till att komma åt korruption.

Miljö och klimat
n) Vad i er konkret förda politik leder till den snabba omställning av samhället långsiktigt/kortsiktigt som krävs för en hållbar utveckling med tanke på klimatet och miljön ?

SVAR: På kort sikt vill vi införa en mängd styrmedel så att det som belastar miljö och klimat blir dyrare och att hållbara alternativ stimuleras. Hit hör t.ex. kilometerskatt för tung trafik, klimatskatt på flyget, höjd koldioxidskatt, höjd skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel, naturvårdsavgift vid slutavverkningar i skogen. Vi föreslår även en rad lagändringar och översyn för att stärka miljöbalken, nettodebitering för småskaliga anläggningar för förnyelsebar energi, förbättrade
skatteregler för vindkraftskooperativ etc. För en omställning på längre sikt krävs även omfattande investeringar. För att kunna genomföra ett systemskifte inom transportsektorn vill vi satsa 73 miljarder mer än regeringen under perioden 2014- 2025. Genom att kombinera ökade offentliga investeringar med lämpliga styrmedel kan en ökad överflyttning av resenärer och gods till hållbara transportslag som tåg, kollektivtrafik, sjöfart och cykel ske. Sammanlagt innebär vårt förslag på investeringar och underhåll på järnväg och spårtrafik 340 miljarder fram till 2025. Vänsterpartiet anser att investeringar i det svenska energisystemet ska bidra till miljö- och klimatomställningen:
· Sverige bör ha som mål att energiförsörjningen till 2040 enbart ska vara baserad på förnybar energi.
· Tydliga planeringsmål och ökat stöd för solenergi bör inrättas. Branschprogram för vindkraft samt ekonomiskt stöd för vindkraft till havs krävs för att öka andelen förnybar energi.
· Ökat statligt stöd för energieffektiviseringar i industrin och kommunerna.
· Klimatprogram på 3 miljarder under perioden 2013-16 för statligt stöd till investeringar som minskar utsläppen i kommuner, landsting och regioner.Investeringstöd ska kunna sökas av privata och offentliga aktörer i samverkan. För att Sverige ska ta globalt klimatansvar satsar vi 4,5 miljarder de kommande tre åren på
klimatbistånd och klimatfinansiering. Sverige bör verka för att världen enas om att begränsa temperaturhöjningen till maximalt 1,5 grader och att stabilisera koldioxid vid 350 miljondelar (ppm).Sveriges miljö- och klimatpolitikmåste hålla sig inom ett rättvist miljöutrymme, d.v.s. den mängd resurser som vi kan använda utan att tvinga andra människor att använda sig av mindre.

Fungerande ekosystem och bevarad biologisk mångfald är grunden för vår välfärd. Vänsterpartiet avsätter1,9 miljarder mer än regeringen 2013-2015 för att skydda värdefull natur och stimulera ett mer hållbartskogsbruk.

o) Kan verkligen de omfattande investeringsåtgärder som krävs om omställningen ska ge någon som helst effekt rymmas inom de budgetregler som finns?

SVAR: Vårt budgetförslag visar att det trots allt är möjligt att lägga ett budgetförslag som skulle ge effekt då vi t.ex. inte sänker bolagsskatten med 16 miljarder per år som regeringen gör. Men Vänsterpartiet anser att staten ska införa en investeringsbudget, vilket innebär att kostnaden för en investering fördelas över dess livslängd. Det är ett system som används av företag, kommuner, landsting m. fl. Även hushåll agerar i praktiken på samma sätt då det är få som kan betala av sitt hus eller bil samma dag som köpet görs. En investering bör ses som något som man konsumerar under en längre tid. Hus och järnvägsspår är exempel på typiska investeringar. Vi menar att en investeringsbudget krävs för att få till stånd nödvändiga investeringar för ett hållbart samhälle och undvika att lämna en miljöskuld till kommande generationer. Kostnaden för t.ex järnvägssträckor som kan användas av många generationer framöver och bidra till ökad hållbarhet ska rimligen kunna delas upp under en längre amorteringstid. Sättet som staten redovisar infrastrukturinvesteringar blir särskilt problematisk i kombination med utgiftstak. Kombinationen
av snålt tilltagna utgiftstak och infrastrukturinvesteringar som direktavskrivs innebär att investeringar dessutom får konkurrera om utrymmet under utgiftstaken med löpande utgifter som sjukpenning, barnbidrag m.m. Detta riskerar att leda till att viktiga samhällsinvesteringar inte kommer till stånd eller skjuts på framtiden.

Internationellt

p) Vilken internationell strategi har ni för att främja fred, demokrati och rättvisa globalt? Ge konkreta exempel på hur det speglas i er konkreta politik i Sverige och ute i världen?

 

SVAR: Världen är inte rättvis. Klyftorna är stora mellan länder i Nord och Syd, mellan fattiga och rika, mellan kvinnor och män. Nästan 1 miljard människor saknar idag tillgång till rent vatten. Var 90:e sekund dör en kvinna till följd av komplikationer vid en graviditet – av dessa dödsfall sker 99 procent i utvecklingsländerna.
Världen skulle dock kunna se annorlunda ut. Det finns tillräckligt med resurser för att utrota fattigdomen och ge alla människor ett värdigt liv. Men i stället för en rättvis fördelning hamnar merparten av världens resurser fortfarande hos den rika delen av världen. Vår värld är orättvis därför att det finns de som tjänar på orättvisorna. Vänsterpartiet menar att utveckling och fattigdomsbekämpning kräver en rad åtgärder på en rad områden: skuldavskrivningar, en klimatpolitik där de rika länderna och de multinationella företagen tar sitt ansvar, ett stärkt regelverk för vapenhandel, en reformering av IMF och Världsbanken, tydligare globala regler för utländska investeringar och rättvisa handelsregler. I grunden anser vi att det krävs en ny ekonomisk världsordning med en tydlig omfördelning av makt och resurser från Nord till Syd.

En bättre värld är nödvändig och möjlig! Den internationella solidariteten är en bärande princip för vänsterpartiet och en väsentlig del av vårt arbete. Vi vill bygga en världsordning där alla människors lika rätt till ett värdigt liv respekteras. Vi arbetar för en värld där vi löser konflikter med fredliga medel och lever i samklang med naturen. Vi arbetar för socialism och jämlikhet mellan kvinnor och män. För detta krävs att vi arbetar gemensamt, i arbetarrörelsens traditionella organisationer, i kvinnorörelsen och den internationella miljö- och rättviserörelsen. Vårt arbete måste bygga på respekt för andra länders folk och deras kunskaper, erfarenheter och möjligheter samt att de mänskliga rättigheterna i alla sammanhang har företräde.

q) Bör Sverige rösta för att Palestina blir fullvärdig medlem i FN, enligt deras önskemål? V. g. motivera era svar!

SVAR: Ja. Vänsterpartiet stödjer en tvåstatslösning med östra Jerusalem som huvudstad i en palestinsk stat. Vi hade naturligtvis helst sett att denna lösning uppstått genom förhandlingar mellan de två inblandade parterna. När fredsprocessen nu gått i stå ser vi palestiniernas ansökan om medlemskap i FN som ett nödvändigt steg för att föra processen framåt. Vi anser därför att det är självklart att Sverige som medlem av FN stödjer en palestinsk medlemsansökan, samt att Sverige
formellt erkänner Palestina som stat.

r) – Hur är er inställning till att Sverige bidrog med JAS-plan i kriget mot Libyen?

SVAR: Vänsterpartiet har två kriterier för att stödja en internationell militär insats; a) att det finns ett FN-mandat, b) att vi bedömer att insatsen har en möjlighet att bidra fred, ökad säkerhet och en förbättrad situation för civilbefolkningen. Båda dessa kriterier måste vara uppfyllda för att vi ska kunna stödja en insats. I fallet Libyen gjorde vi bedömningen inledningsvis att båda dessa kriterier var uppfyllda och stödde det svenska deltagandet. Stegvis kom dock insatsen att ändra karaktär och
överskred både FN-mandatet och insatsens syfte. Vänsterpartiet krävde då att insatsen skulle avslutas och när riksdagen skulle rösta om att förlänga insatsen sa vi nej.

– Anser ni att det av FN:s säkerhetsråd sanktionerade Libyenkriget stämmer med FN-stadgans våldsförbud (artikel 2:4), som endast nämner två undantag: självförsvarssituationer – och att FN:s säkerhetsråd kan besluta om militärt våld om ett land hotar världsfreden? V. g. motivera era svar!

SVAR: Vänsterpartiet anser att FN-resolutionerna 1970 och 1973 var förenliga med folkrätten och FN-stadgan. Däremot kom insatsen i Libyen att stegvis ändra karaktär och frångick resolutionerna. Vänsterpartiet menar att Nato använde FN-resolutionen som en förevändning att delta i ett inbördeskrig och avsätta Khadaffi. Detta hade ingen grund i FN-resolutionen som istället talar om att uppnå eld upphör och förhandlingar. När FN-resolutionen överskrids så undermineras tilltron
till denna typ av beslut inom FN. Det borde inte Sverige inte bidragit till.

s) USA och deras allierade deltar sedan länge i beväpning av delar av den syriska oppositionen (se t.ex. New York Times 4/8 2012). Anser ni att detta bidrar till en fredlig lösning av konflikten? V. g. motivera svaret!

SVAR: Vänsterpartiet anser att vapenleveranser till såväl den syriska regimen som till oppositionen motverkar en fredlig lösning på konflikten. Vi har krävt att FN inför ett vapenembargo mot Syrien. Vi menar att oppositionens krav på demokratiska reformer och regimens avgång är legitima. Även om vi ser att övergrepp begåtts av olika parter har vi också vart tydliga med att det är regimen som bär huvudansvaret för utvecklingen i landet. Vi har tydligt avvisat förslag om militärt ingripande i
Syrien och istället lyft konkreta krav på hur omvärlden kan sätta press på regimen i Damaskus att upphöra med sina övergrepp genom politiska och diplomatiska påtryckningsmedel. Vänsterpartiet krävde tidigt riktade sanktioner mot regimen, mot landets oljesektor. Vi ser fortfarande behov att skärpa sanktionerna, bland annat mot landet telekomsektor. Vi har krävt utökat humanitärt stöd och att de syriska flyktingar som kommit till Sverige ska få en fristad i vårt land.

t) Har krisen i Grekland,Portugal och Spanien med EU att göra? Är euron bra? Är ert partis land hotar världsfreden? V. g. motivera era svar!

SVAR: Ja, krisen i Grekland, Portugal och Spanien har i allra högsta grad med EU att göra. Framförallt har den sin grund i valutaunionen. Utan möjligheten till självständig valutapolitik har flera sydeuropeiska länder fått se sin konkurrenskraft urholkad till följd av skillnader i produktivitetstillväxt bland valutaunionens länder. Detta bidrog till stora underskott i bytesbalanserna och i de offentliga finanserna. Då euroländerna är fastlåsta av den gemensamma penning- och valutapolitiken samtidigt som de saknar nationella centralbanker som kan agera som långivare i sista instans (lender of last resort) har budgetunderskotten och statsskulderna resulterat i stora statsfinansiella problem i dessa länder i form av kraftigt stigande räntor på deras statsobligationer. Vänsterpartiet stod på Nej-sidan vid folkomröstningen till EU. Vår principiella hållning avseende EU kvarstår, dvs. vi tycker inte att Sverige ska vara med i EU. Samtidigt respekterar vi folkomröstningen och vårt medlemskap i EU är ett faktum. Vi driver inte aktivt i riksdagen att Sverige ska lämna EU. Vänsterpartiet verkar för att demokratisera och vrida EU åt vänster i nära samarbete med den övriga europeiska vänstern. I det dagliga arbetet motsätter sig Vänsterpartiet generellt förslag som ökar EU:s makt och försöker istället föra tillbaka makt till medlemsländerna.

Miljöpartiet
Ekonomi

a) Miljöpartiet anse inte att den politiken var rimlig. Vi hade andra förslag.

b) Miljöpartiet har idag inga förslag på förändringar av RUT. Däremot anser vi att hela skattesystemet behöver ses över. I ett sådant sammanhang är det naturligt att också se över RUT avdragssystemet.

c) Det beror på att det finns människor idag som inte kan försörja sig själv. Detta är problematiskt. Miljöpartiets politik syftar bland annat till att minska klyftorna i samhället och skapa större möjligheter för fler människor att försörja sig själva. Att människor engagerar sig ideellt för att hjälpa andra människor som har det sämre ser vi som positivt men det ersätter inte behovet av politik.

d) Stora delar av Miljöpartiets politik kommer att bidra till minskad barnfattigdom. Vi föreslår bla. förbättringar inom socialförsäkringarna, en skattereduktion för ensamstående och höjt underhållsstöd. Miljöpartiet har också en jobbpolitik som leder till fler jobb och bättre möjligheter för människor att försörja sig själv och sina barn.

Arbetslöshet

 
e) Miljöpartiet vill avskaffa skillnaderna i avgift på a-kassorna.

f) Nej, vi föreslår bla höjda tak i arbetslöshetsförsäkringen samt ett golv införs i sjukförsäkringen

g) Det finns sannolikt en liten positiv effekt genom minskad arbetslöshet av de sänkta ersättningsnivåerna. Vi anser dock inte att denna lilla effekt är värd den försämring som det innebär för många människors levnadsnivå. Det måste vara en bra balans mellan drivkrafter att söka jobb och rimliga ersättningar. Den balansen saknas idag.

h) Miljöpartiet vill att alla som vill och kan jobba också ska få göra det. Ofta definieras full sysselsättning som just detta.

Vård, skola, omsorg, privatiseringar
i) Frågan är komplex. Delvis är det en penningfråga. För att utjämna skillnaderna vill vi t ex höja underhållsstödet med 250 kronor i månaden, införa skatteavdrag för ensamstående med barn med 5000:- per år och höja förbehållsbeloppet för överskuldsattaMen det är också fråga viktigt med generella fungerande system. En väl fungerande skola med bra skolhälsovård, bibliotek, kollektivtrafik till låga priser, tillgång till fritidsaktiviteter och kultur. Skolfrukost och avgiftsfri lunch på gymnasiet är andra viktiga insatser. En konkret hjälp är också att ensamstående föräldrar ska ha möjlighet till hemstöd, vid egen eller barnets sjukdom, motsvarande hemtjänsten för äldre, till en låg kostnad

 

j) LAS -

k) Huruvida det behövs en lag som motverkar en utveckling mot privat monopol är inte något vi tagit ställning till. Vi var emot Apoteksreformen och ur ett kundperspektiv är vi tveksamma till huruvida denna komplexa reform lett till att det blivit bättre. Det gäller till exempel situationen på landsbygden, att man hittills inte kunnat få information om var man kan hämta ut läkemedel från annat apotek, och att det är tveksamt om reformen medverkat till den prispress som var tänkt.
Förtroendet för apotekens roll och tilltron till läkemedel menar vi också undergrävs till viss del genom ökad försäljning av andra produkter och tydlig lönsamhetssträvan.

 

l) Accepterar ni privata vinster i skola, vård och omsorg? Miljöpartiet hade frågan uppe på Kongressen år 2011. Det beslut som då fattades innebär att vi accepterar vinster i skolan, men vill införa en obligatorisk skrivning i bolagsordningen att det inte är verksamhetens huvudsakliga syfte. På det sättet sätts verksamhetens kvalitet i fokus.

Korruption

Miljö och klimat
n) Ekonomiska styrmedel, som exempelvis höjd koldioxidskatt och införande av kilometerskatt för tunga lastbilar, är exempel på effektiva verktyg för att möta utmaningen med klimatförändringar. Styrmedel ska bygga på principen att det ska vara billigt och enkelt för stat/kommuner/landsting, företag och människor att göra de hållbara valen. Ett annat exempel på omställning är Miljöpartiet förslag att ersätta dagens system med miljöbilsdefinitioner, supermiljöbilspremier och fordonsskattebefrielser för ”miljöbilar” med en bonus-malus-modell vid bilinköp. Snålbilstrappan bygger på att bilar som släpper ut lite fossil koldioxid får en bonus som bekostas av bilar som släpper ut mycket koldioxid. Samtliga bilar som säljs i Sverige graderas enligt en skala beroende på energiåtgång och bränsle. Varje år förskjuts skalan så att kraven skärps för att få en kontinuerlig teknikutveckling.

o) Kan verkligen omfattande investeringsåtgärder rymmas inom nuvarande budgetregler?

Ja, vi menar att det inte är budgetreglerna som hindrar Sverige från att uppnå miljö- och klimatmålen.

Internationellt

p) Miljöpartiet lägger stor vikt vid internationellt samarbete för fred, demokrati och rättvisa. Svensk utrikespolitik ska vara samstämmig med respekt för mänskliga rättigheter och ta hänsyn till fattiga människors perspektiv. Miljöpartiet vill att politik för global utveckling ska leda och genomsyra all politik. Det bör finnas en centralt placerad funktion för beredning och uppföljning på regeringskansliet (inte den svaga funktion som idag hanteras av biståndsministern). Sverige ska aktivt verka för samstämmighet i EUs politik (PCD). Enprocentsmålet för svenskt bistånd är viktigt och biståndet ska, med fokus på fattigdomsbekämpning, vara konfliktförebyggande och bidra till demokratisk utveckling.

q) Miljöpartiet har hela tiden drivit att Sverige ska stödja Palestinas fullvärdiga medlemskap i FN. Folkrättsligt finns tre huvudsakliga kriterier som ska vara uppfyllda för att ett erkännande ska kunna göras. I stora drag handlar dessa kriterier om att det ska finnas ett territorium, en befolkning och en regering som har kontroll. De två första kriterierna är uppfyllda och trots den långvariga israeliska ockupationen anser nu FN:s koordinator att palestinierna har möjligheter att uppfylla
kontrollkriteriet. Dessutom anser internationella valutafonden IMF att den palestinska myndigheten är fullt kapabel att hantera ekonomin som en oberoende stat. Att neka palestinierna stöd för ett erkännande innebär att beslutsrätten om ett fritt Palestina ges till ockupationsmakten, vilket vore ett orimligt förhållningssätt från svensk sida.

 

r) Miljöpartiet gav sitt stöd till Sveriges bidrag med JAS-plan i kriget mot Libyen. För Miljöpartiet är grundregeln att militära insatser för att lösa problem inom stater är en ytterst problematisk metod. Restriktivitet är ledordet när det gäller den här typen av beslut. Stödet bygger på att det fanns ett FN-mandat för insatsen. En rad internationella organisationer hade innan FN-resolutionen förordat ett ingripande, däribland Gulfstaternas samarbetsråd, Arabförbundet och EU. Det är viktigt att
stödja FNs arbete med fred och demokrati och där ingår säkerhetsrådets resolutioner om militära medel. I samband med insatsen betonade Miljöpartiet de ökade behoven av humanitära insatser och hjälp till flyktingar. Tillsammans med den politiska processen för en demokratisering av Libyen är detta arbete det Sverige bör prioritera framöver.

 

s) Miljöpartiet tror inte att USAs beväpning av delar av den syriska oppositionen leder till fred. Våldet eskalerar fortfarande med svåra konsekvenser för civilbefolkningen. Miljöpartiet vill att Sverige aktivt använder de internationella verktyg som finns för att sätta press på den syriska regimen och har varit kritisk till att den svenska regeringen, inom ramen för EU, bromsat utökning av sanktioner och möjligheten för FN:s säkerhetsråd att anmäla konflikten i Syrien till Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

 

t) Har krisen i Grekland, Portugal och Spanien med EU att göra, är Euron bra, stanna kvar i EU?

Miljöpartiet motsatte sig medverkan i Eurosamarbetet bland annat för att vi vara oroliga för att något liknande den nuvarande situationen i de krisande euroländerna skulle kunna inträffa. Vi anser alltjämt att Sverige bör står utanför Eurosamarbetet. Miljöpartiet vill ha fokus på att utveckla och reformera EU som har demokratiska brister genom en centraliserad beslutsmakten medan befogenheterna att tackla gränsöverskridande miljöfrågor är för få. Miljöpartiet anser att Sverige ska stå utanför den monetära unionen och därmed inte införa euron. När det gäller EU vill vi att medlemsländer ska kunna gå före och vara mer ambitiösa i miljö- och sociallagstiftning. Vi anser att EU:s handelspolitik måste förändras. Fattiga länder ska ha samma villkor som andra när de säljer sina produkter på EU:s inre marknad. Hårdare miljökrav och sociala krav kan också bidra till förbättringar långt utanför EU:s gränser. Flyktingpolitiken inom EU är oacceptabel. Vi anser att människor ska ha rätt och reell möjlighet att fly till EU och få en seriös prövning av sina asylskäl. Vi stödjer EU:s utvidgning med nya medlemsländer. Unionen måste utvecklas mot en större öppenhet, bland annat genom att offentlighetsprincip och meddelarfrihet enligt svensk modell införs.

 

Feministiskt initiativ

 
a) Vi anser detta problematiskt. Notera även att fördelningspolitiskt har det skett en förskjutning av inkomst från gruppen kvinnor till gruppen män, vilket också är problematiskt och vår primära hänsyn.

b) Vi ser även detta som en negativ sak. det är dock inte den enda problematiken med det så kallade RUT-avdraget (som vi avser avskaffa), läs gärna mer här:
http://www.feministisktinitiativ.se/artiklar.php?show=1052

c) Vi ser negativt på detta. Vi tolkar den fattigdom som växer fram i Sverige och som leder till social utslagning som en effekt av flera samhälls-maktstrukturer som samverkar, klassförtryck, visst, men också i samverkan med förtryck av kvinnor och rasistiskt förtryck. Till exempel kan diskriminering (där Sverige är bland de värsta länderna i Europa) och den ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar påverka i hög grad. Vi ska jobba för att utreda de komplexa orsakerna till fattigdom och utslagning. Läs även: http://www.feministisktinitiativ.se/artiklar.php?show=757

d) Vi vill här särskilt peka ut ensamstående mammors situation, då fattiga barn i disporportionerligt hög grad bor i hem med bara en närvarande förälder. Läs t. ex.
http://www.feministisktinitiativ.se/debattartiklar.php?show=21

 

e) Nej, inte rimligt Slår hårt mot kvinnor som ofta har otrygga anställningar och låga löner.

f) Tveksamt. Men vi har ingen uttalad politik här.

g) Tveksamt, respektive: säkerligen så, ja.

 

h) Vi har inte det som ett uttalat politiskt mål. Men till exempel en arbetstidförkortning bör minska arbetslösheten.

i) Vi har ingen uttalad politik i den här frågan.

j) Vi har inte tagit ställning om det lagförslaget. Mer om Fi och LAS här: http://fivastragotaland.se/2011/10/19/med-kluven-tunga-om-las/

k) Vi har ännu inte tagit ställning i frågan om privatiserade apotek.

l) Ja. Vi anser i dag inte att friskolor är något uttalat negativt, tvärtom kan det tillföra en akademisk rikedom. Däremot har vi som politik att kommuner ska ha vetorätt vid skoletableringar och att friskolor inte får ges fördelar gentemot kommunala skolor.

m) Vi har ingen uttalad politik i frågan.

n) Mycket. Läs gärna sektionen i vårt partiprigram om Miljö: http://feministisktinitiativ.se/for_en_feministisk_politik.php#i

o) Nej, andra sätt att mäta krävs. Läs gärna: http://feministisktinitiativ.se/for_en_feministisk_politik.php#b

p) Även här har vi ett stort konkret politiskt paket. Vi är kanske det mest tydligt antimilitaristiska partiet i svensk politik och vill se ett vidgat säkerhetspolitikbgrepp som inkluderar individers säkerhet undan stater. Läs vår politik i politikdokumentet: http://feministisktinitiativ.se/for_en_feministisk_politik.php#m

q) Libyen: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/svensk-militar-bor-lamna-libyen_6204879.svd

När det gäller Palestina har vi upprepade gånger stött Palestiniernas sak, senast http://feministisktinitiativ.se/artiklar.php?show=1130, men vi har inte tagit ställning i den specifika frågan.

s) Situationen i Syrien är mycket komplex, med en vidrig diktator och inblandning från flera stormakter. Vi önskar en lösning med fler kvinnor inblandade i fredsprocesser, och avstår att kommentera olika strategiska beslut.

t) Vår EU-politik hittar du här: http://feministisktinitiativ.se/for_en_feministisk_politik.php#o