Ett tusental försökspersoner behövs för att testresultaten ska bli tillförlitliga. Den siffran kan forskarna förmodligen räkna in redan innan januari är slut.
– Vi annonserade i dag- och kvällspressen i början av december och fick gensvar direkt, säger Thomas Lunner, adjungerad professor på Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL
.
Trots att det brukar sägas att det tar tio år från det någon börjar tycka att de hör dåligt, tills de inser att de faktiskt gör det och söker hjälp, blev det alltså snabb respons på forskarnas inbjudan till allmänheten om hörselscreening på nätet.
Allt som behövs är tillgång till dator och helst också hörlurar.
Det är dessutom en helt ny typ av hörseltest som forskarna efter en pilotstudie med 300 deltagare erbjuder allmänheten.
Testets olika delar visar till exempel hur hörseln samspelar med kognitionen och hur väl en person hör i situationer där det finns mycket bakgrundsljud.
– De kompensatoriska förmågorna har stor betydelse för den subjektiva upplevelsen av en hörselnedsättning. Som hur bra vi är på att lista ut ord vi inte riktigt uppfattar, hur lätt vi har för att fokusera på relevant information och sortera bort störande ljud och intryck.
Genom screeningen hoppas forskarna kunna få veta mer om sambandet mellan människors kognitiva förmågor och hur de uppfattar sin hörselnedsättning.
Och för första gången mäts nu i stor skala något som kallas temporal finstruktur:
– Det rör hur vi uppfattar de fina detaljerna i ljudet. I praktiken avgör det till exempel att vi hör skillnad på röster vi hör samtidigt. Sådana tester har gjorts internationellt, i labmiljö, men det ska bli spännande att se hur det går att genomföra i en hörselscreening på nätet, berättar Thomas Lunner.
Det är viktigt att få människor att snabbt reagera när de upptäcker att hörseln börjar svikta. Det får nämligen stora konsekvenser, det leder bland annat till att arbetsminnet får jobba för högtryck. Hjärnan blir helt enkelt uttröttad – vilket förstås påverkar vardagslivet och arbetsförmåga. Den som hör illa drar sig ofta undan, behöver vila mer, undviker sociala sammanhang och det är vanligt att nedsatt hörsel även leder till olika grader av depression.
Men varför har vi så svårt att acceptera att vi börjar höra sämre?
– Hörseln hänger intimt samman med identiteten. Förlorad hörsel blir ett hot, något som kräver förändring av oss. Man kan se hur människor går igenom olika faser när hörseln börjar svikta. Från det första steget – när man börjar tycka andra talar otydligt – till det sista, när man faktiskt söker hjälp, säger Thomas Lunner.
1,4 miljoner svenskar uppskattas ha sådan hörselnedsättning att det påverkar deras vardag. Och hur internet kan användas som stöd för att upptäcka hörselskador på ett tidigt stadium är ett av målen för forskningsprojektet bakom www.hörselscreening.se.
Om och hur internet och smartphones kan användas för hörselrehabilitering, är ett annat mål med projektet.
– Det behövs mer forskning kring hur vi kan få människor att gå vidare efter ett test. Studier från Australien visar att bara tre av hundra personer som efter ett test fått klart för sig att de har nedsatt hörsel gör något det.
Huvudansvarig för projektet, som finansieras bland annat av med medel från FAS, är Gerhard Andersson, professor i psykologi vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL. Resultaten från hörselscreeningen kommer att ligga till grund för åtta delstudier med nio LiU-forskare inkopplade, bland annat från Linnécentrum Head (Hearing and Deafness) vid Institutet för handikappvetenskap. Med i projektet är också Hörselbron och Eriksholm Research Centre.
