Ett 100-tal av de som bor i Skarpnäck och Bagarmossen tog tillfället att säga vad de tycker om stadens förtätningsidéer vid ett flera timmar långt så kallat dialogmöte med kommunens tjänsteman Ulrika Egerö, ekolog på Stadsbyggnadskontoret Stockholm.
Motståndet mot en tilltänkt bilväg och husbyggen i skogen mellan Skarpnäck och Bagarmossen är kompakt bland invånarna. Över tusen namnunderskrifter har samlats in mot idén att exploatera den så kallade Bagisskogen. ”Kommunen vill bygga en 11 meter bred bilväg för genomfart och ett radhusområde genom skogen mellan Skarpnäck och Bagarmossen. Förslaget har varit uppe flera gånger förut, senast för bra några år sedan, och det har stoppats varje gång efter protester från oss boende”, heter det i uppropet.
Hela frågan aktualiserades på nytt i oktober förra året när stadsbyggnadsnämnden beslutade att inleda ett så kallat programarbete för att studera områdets förutsättningar för förtätningsbebyggelse i enlighet med översiktsplanen och ”stärka sambandet mellan Bagarmossen och Skarpnäcks gård”.
Politikerna kan ha tagit visst intryck av motståndet mot en ny bilväg genom skogen. I deras beslut sägs: ”Det är dock viktigt att detta ej sker på bekostnad av de stora rekreationsvärden som idag finns i det naturområde som är beläget mellan de båda stadsdelarna. Därför ska programarbetet inte i detta skede förutsätta skapandet av en bilförbindelse/gata mellan stadsdelarna. När vi förtätar staden är det viktigt att spara uppskattade naturområden som kan nyttjas av närboende.”
Under våren kommer stadsbyggnadskontoret att presentera ett samrådsförslag. Något förslag att ta ställning till finns ännu inte. Det som diskuterats hittills är än så länge bara idéer som framlagts i ett så kallat start-PM antaget av stadsbyggnadsnämnden och som några arkitektkontor och ett konsultföretag fått i uppdrag utarbeta förslag utifrån
I Stockholms nya översiktsplan talas det om om att bygga bort sociala och fysiska "barriärer" mellan stadsdelarna för att skapa den så kallade ”promenadstaden”.
-Det är en synvända att tala om grönområden som barriärer. Det är tvärtom. Vad gör folk när de beger sig utomhus och inte ska ut och handla eller är på väg till och från jobbet, jo de promenerar, och det gör de i grönområden. De söker sig till det som i översiktsplanen kallas barriärer. Promenadstad är en stad med grönska där man kan röra sig fritt. Det visar all forskning, sade Clas Florgård som forskat i ämnet skog i stad. Bagarmossenbon Thure Björck talade för en oexploaterad skog inte minst för barnens skull.
Medverkande i KUVIS Boendedebatt i Skarpnäck 24 mars 2012 Del 1:
Karin Söderling, KUVIS mötesledare
Ulrika Egerö, ekolog Stadsbyggnadskontoret Stockholm
Lisa Kings, sociolog Södertörns högskola
Clas Florgård, professor emeritus landskapsarkitekt
Stefan Petersson, KTH Tensta arkitekturskola
Tomas Lewan, arkitekt SAR, debattör arkitektur och planeringsfrågor
Publik i Skarpnäcks Kulturhus
VIDEO KUVIS Boendedebatt i Skarpnäck 24 mars 2012 Del 1
VIDEO KUVIS Boendedebatt i Skarpnäck 24 mars 2012 Del 2
Föreningen Skarpnäcks Kulturhus vänner startades 22 aug 2010 på initiativ från boende i Skarpnäck.
LEVE BAGISSKOGEN ARRANGERAR EN VISIONSDAG FÖR BAGARMOSSEN-SKARPNÄCK för att visa att det finns många här som bryr sig om sitt område och som ser en annan framtid än bebyggelse överallt - t.ex. där vi har bra livskvalitet, där fler har råd att bo, där människor har nära till lättillgängliga och ostörda naturområden och där vi inte ska behöva konkurrera med bilar för att ta en promenad mellan Skarpnäck och Bagarmossen. Och samtidigt vill vi påverka i en positiv riktning och visa vad vi vill med hela området.
BAKGRUND
Kommunen ordnade ett dialogmöte om planerad bebyggelse i Bagarmossenskogen i januari. Dels låg mötet på en vardagskväll kl 17-21 vilket hindrade många som hade velat delta från att komma. Deltagarna fick efter mötet en lapp med sig hem där det stod ungefär att "de förslag som går i linje med stadens planering eventuellt kan komma att inarbetas i kommunens förslag..."
En överväldigande majoritet av de ca 200 deltagarna var emot ett radhusområde och en bilväg i Bagisskogen. De har nu spenderat 4 timmar på ett möte där bara de förslag och idéer som är överens med stadens var välkomna - någonting de fick veta först i efterhand! Därför ordnar vi nu ett eget möte där alla människor och alla idéer är välkomna. De som deltar får därefter rösta fram de bästa förslagen!
VISONSDAGENS INNEHÅLL
- Föreläsning med stadsekolog Ulla Egerö som berättar om hur planeringen går till i kommunen.
- Workshop - diskussioner i smågrupper för att få fram förslag om vad vi vill se hända i våra stadsdelar - vi avslutar med att alla får rösta på sina favoritförslag! (Inget krav på att delta hela tiden utan folk kan komma och gå.)
- Demokrativerkstad där vi hjälper den som vill att skriva ett medborgarförslag.
- Lokala föreningar presenterar sig
- Barndemokrati - visionsverkstad där barnen får säga hur de vill att det ska vara - med pyssel
Samarr. Leve Bagisskogen, Söderorts Naturskyddsförening
Leve Bagisskogen
Läs mer på: http://www.bagisbloggen.se
Lars Epstein , DN skriver på sin blogg:
”Bagisskogen är ingen barriär mellan stadsdelarna”
Namninsamling mot bilväg genom Bagarmossenskogen
Om debattörerna:
Civilsamhället i dagens Förortssverige
Det finns ett starkt engagemang och delaktighet som tar sig uttryck genom omfattande lokalt föreningsliv i storstädernas förorter. Det skriver Lisa Kings i sin avhandling "Till det lokalas försvar".
I sin avhandling skildrar Lisa Kings civilsamhället och de frivilliga organisationernas förekomst och verksamhet i Rinkeby och Tensta. Syftet med avhandlingen är att utveckla en alternativ förståelse av engagemanget i civilsamhället i marginaliserade urbana periferier. Hon har studerat olika föreningar, från Assyriska föreningen och Rinkeby Folkets Hus till Tensta-Hjulsta kvinnocenter och Turkisk-svenska kulturföreningen.
Upprinnelsen till avhandlingsprojektet var erfarenheterna som projektassistent i utvärderingen av Storstadssatsningen. Lisa Kings ville undersöka motsättningen mellan sina erfarenheter i detta arbete och vad som tycktes vara den rådande uppfattningen. Det hon såg var ett relativt stort engagemang och delaktighet på lokal nivå.
- Min forskning är ett bidrag till förståelsen av ett nytt och omdebatterat samhällsfenomen - vår tids urbana periferier. Jag ville skapa klarhet i något som många tycktes ha åsikter om, som ofta hamnade på löpsedlar och gav upphov till politiska program, säger Lisa Kings.
I kontrast till både demonisering och exotisering skildrar Lisa Kings i sin avhandling ett vardagsnära och sekulariserat föreningsliv som i nygammal föreningsdräkt verkar lokalt för att täcka upp där offentliga och privata alternativ inte räcker till.
Förutsättningarna finns i den svenska folkrörelsetraditionen. Men skillnaden är att dessa lokala föreningar inte har någon koppling till en nationell nivå, och därför saknar politisk påverkanskraft.
Med utgångspunkt i kritisk urbanteori har Lisa Kings utvecklat en egen modell för hur man kan förstå det civila samhällets organisering i den urbana periferin. Den empiriska analysen baseras på intervjuer, dokumentation och deltagande observation.
Tomas Lewan är praktiserande arkitekt och arkitekturskribent. Bosatt i Stockholm och sedan drygt tio år samt anställd och delägare i Nyréns Arkitektkontor. Dessförinnan med praktikerfarenhet från Bengt Lindroos Arkitektkontor, Johan Celsing Arkitektkontor, Peter och Birgitta Celsings stiftelse med mera.
Som viktigare meriter räknas utmärkelser i tävlingar som konstmuseum i Kalmar, kulturhus i Vaxholm, tillbyggnad till Sigurd Lewerentz kyrka i Klippan med flera tävlingar och parallella uppdrag.
Genomförda uppdrag som praktiker är bland annat av exklusiv publik karaktär som den nyligen publicerade entrébyggnaden till f.d. Stockholms Sparbank vid Hamngatan – men även omfattande programutredningar och projektering, bostäder, miljonprogramsrenovering, planutredningar och utvecklande av byggnadsminnesklassade objekt. Inte minst rör dessa erfarenheter modernistiska byggnader av arkitekter som Carl Nyrén, Bengt Lindroos och Sven Markelius, men även kända äldre byggnadsverk som Karlbergs slott eller Österbybruks herrgård.
2007 erhöll Tomas Lewan utmärkelsen ”Sveriges Arkitekters Kritikerpris” – en av fem årliga priser som utdelas av Sveriges Arkitekter. Utmärkelsen vill premiera ett utåtriktat och kommunicerande yrkesutövande avseende allmänheten och arkitekturdebatten. Som motivering för priset framhölls ett kritikerarbete i ”en svensk tradition där föregångarna är Nils Ahrbom, Svens Ivar Lind (E.G. Asplunds medarbetare) mfl.”
Litteratur
”Sven Ivar Lind – Arkitekt och pedagog” Arkitekturmuseets skriftserie, 1994
“Bengt Edman, complete works” – essä. Eriksson & Ronnefalk Förlag, 1998
“Bengt Hidemark – arkitekt” – essä. Privatutgåva, 2000
“Herrgård i förändring”. Konsthögskolan, 1998
“Nyansering av synen på rekordårens arkitektur” Understreckare, SvD 2000
“Tvillingtornens arkitektur åter intressant” Understreckare, SvD 2003
“Arkitekten som lät modernismen mjuklanda” Understreckare, SvD 2006
“Arkitekturen i gratismediernas tid” – essä. Arkitekturmuseets årsbok, 2002
Artiklar, debatt m.m.
Återkommande medarbetare i tidskriften Arkitektur sedan 1994. Som viktigare bidrag kan framhållas monografinummer om arkitekten, professorn mm Sven Ivar Lind Arkitektur 4/1994.
Återkommande skribent i dagspress som Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter där debatterna om Stockholms Kulturhus ombyggnad (“Celsing på nytt” DN 1996-11-09), tävlingen om Stockholms Stadsbibliotek (“Anpassning till Asplund i vägen för god funktion” SvD 2007-10-24 och Slussen (“Utnyttja kajnivån i stället” SvD 2010-06-03) kan framhållas.
Föreläsningar, utställningar mm
Svensk modern arkitektur, föreläsningar KTH-Arkitektur
Svensk arkitekturkritik - Föreläsning Arkitekturmuseet, 2001
“På annan plats” – deltagande i utställning Arkitekturmuseet, 2001
“Fem kapell”, Sven Ivar Lind 100 år
Utställning, föreläsningar mm Konstakademien, 2002
Expertuppdrag
Tjänstetillsättnng, KTH-Arkitektur – expert KTH, 2006
Arkitekturkritiker, SvD 2000
Litteraturkritiker, facklitteratur Tidskriften Arkitektur, 1998ff
Juryuppdrag, Sveriges Arkitekters kritikerpris 2002-2005
Utmärkelser
Asplundpriset, Lunds Tekniska Högskola 1988
Arkitekttävling, Församlingshem i Klippan 1992, 3:pris
Peter och Birgitta Celsings medelhavsstipendium 2001
Arkitekttävling, konstumuseum i Kalmar 2005, 3:e pris
Sveriges Arkitekters kritikerpris 2007
