Den ena handen vet inte vad den andra gör. Upphandling av byggande respektive underhåll av järnvägen sköts idag i två separata divisoner inom Trafikverket. Korta kontraktstider och lägsta pris som avgörande i valet av anbud bidrar till att incitamenten för att bygga hållbart är mycket små.
Det konstaterar Sofia Lingegård, doktorand i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet. I sin lic-avhandling har hon undersökt hur dagens upphandlingsprocess skulle kunna förbättras. Det är Trafikverket självt som finansierar hennes forskning.
Bristen på information och kommunikation är en stor svaghet i dagens modell, säger Sofia Lingegård.
- Bygg och underhåll upphandlas i separata processer, på separata kontrakt av två olika divisioner, där informationsöverföringen är mycket begränsad. Detsamma gäller för entreprenörerna. De sitter på mycket information som aldrig återförs till Trafikverket.
Det innebär att man inte lär av verkligheten och gjorda erfarenheter. När nästa upphandling ska göras är utgångspunkten samma informationsunderlag som förra gången. Det leder i sin tur till en teknisk inlåsning och motverkar innovationer.
Sofia Lingegård undersöker en annan upphandlingsmodell, funktionsförsäljning, som idag används bl a av Rolls Royce och BT Toyota. I den fokuserar man mer på slutresultatet (”tågen ska komma fram i tid”) än på vägen dit. Nyckelorden är helhetsansvar och livscykeltänkande. Den som bygger blir också ansvarig för underhållet och får starka incitament för att välja hållbara lösningar i byggprocessen. Kontrakten skulle då också behöva förlängas, från dagens 5-7 år till kanske bortemot 40 år. Med så långa kontrakt måste också möjlighet till omförhandlingar finnas.
- Med långa kontrakt och en helhetssyn skulle man kunna välja bättre material, som håller längre och kräver mindre underhåll. Det skulle i sin tur spara såväl tid som pengar och energi. Här går ekonomi och miljö hand i hand.
Vid Trafikverket finns ett stort intresse för hennes arbete, även om en vanlig invändning är att järnväg är något väldigt komplicerat att bygga och underhålla.
- Då pekar jag på Rolls Royce som levererar stridsflygplan till det brittiska flygvapnet. Det är också ganska komplicerade produkter och processer. Men de klarar det.
Hon påpekar dock samtidigt att det här inte är någon universallösning. Det krävs ganska stora projekt för att vara meningsfullt. Botniabanan hade kunnat vara ett sådant projekt, Ostlänken är ett annat.
I sitt fortsatta doktorandarbete ska Sofia Lingegård räkna på vad en funktionsförsäljningsmodell skulle kosta i arbete och förändringar i miljöpåverkan jämfört med dagens sönderhackade upphandlingsmodell. I projektet medevdrkar också Mattias Lindahl och Niclas Svensson, industriell miljöteknik.
Fotnot: Funktionsförsäljning kallas också livscykelkontrakt. Den engelska termen är Integrated Products Services Offering, IPSO.
